Hjärtintensivvård: Hierarkier försvårar säkerhet
Säkerhet i hjärtintensivvården kräver tid och handlingsutrymme. Personalen måste dels utveckla och upprätthålla en praktisk kompetens för att hantera relationen till patienter, teknik och medarbetare, dels utöva inflytande över arbetet. Men sjukvårdens hierarkier kan försvåra och kanske till och med försämra säkerheten.
Sabrina Thelander vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet har studerat säkerhet i hjärtintensivvården. Med hjälp av deltagande observation och intervjuer undersöker hon i sin avhandling hur vårdpersonalen gör för att skapa och upprätthålla säkerhet.
Osäkerhetsmomenten i hjärtintensivvården är många. Man vårdar svårt sjuka och skadade patienter, vars sjukdomsförlopp man aldrig kan ha full kontroll över. Vårdpersonalen använder avancerad apparatur, som måste övervakas, kopplas till och från och vars signaler måste tolkas och användas. En mängd människor, med olika bakgrund och ibland olika idéer om hur arbetet ska utföras, måste samordna sitt arbete. En felbedömning kan snabbt få allvarliga medicinska och juridiska konsekvenser.
Thelander belyser flera problematiska och riskfyllda situationer:
– Apparater som används för att förstå vad som händer i en patients kropp visar i själva verket bara vissa skeenden och förlopp.
– När en patient successivt ska befrias från tekniken vill läkarna ibland att det ska gå snabbare än vad sjuksköterskorna och undersköterskorna vill.
– Personalens rädsla för att något ska gå fel bemöts olika.
– Man måste lära sig att använda nya apparater samtidigt som komplicerade sjukdomsförlopp kontrolleras.
– Ibland uppstår situationer då någon inte litar på en medarbetares handlingsförmåga.
Enligt Thelander beror säkerheten på hur personalen hanterar relationer till både patienter, teknik och medarbetare. Den kräver att var och en försöker utöva inflytande över arbetet och sjukdomsförloppen. I en hierarki ställer det krav på den som är underordnad att skapa möjligheter att utöva inflytande. Vårdpersonalens, framför allt sjuksköterskornas, kunskap om varje enskild patient ökar deras möjligheter till inflytande. Hierarkin kan också kringgås genom att den som är underordnad på olika sätt döljer sin intention, samtidigt som man agerar för att påverka arbetet.
Säkerheten kräver också att vårdpersonalen:
– har förmåga att på ett relevant och kompetent sätt att kunna tolka såväl signaler från apparater och kroppar som varandras förmåga att hantera olika situationer; det kräver att en mängd informationer och signaler koordineras och sammanvägs.
– har en väl utvecklad kompetens att hantera den medicinska apparaturen och patienternas kroppar
– får patienterna att delta i arbetet och samarbeta med personalen.
– framställer den egna avdelningen som en säker plats att vara på och personalen som tillräckligt kompetent.
Avhandlingen heter “Tillbaka till livet: Att skapa säkerhet i hjärtintensivvården”. Sabrina Thelander kan nås på tel 013-28 2259 och e-post sabrina@tema.liu.se.