Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

6 november 2001

FN-organ ber lundaforskare utreda ny typ av kolsänka

Handeln med utsläppsrättigheter skall sänka de globala utsläppen av växthusgaser. Den som har naturliga kolsänkor – områden som absorberar mer koldioxid än de avger – kan ”kvitta” den tillgången mot sina åtaganden att minska utsläppen. Hittills har det mest handlat om skog. Men nu har en ny intressant möjlighet dykt upp i debatten. FN:s livsmedelsorgan […]

Handeln med utsläppsrättigheter skall sänka de globala utsläppen av växthusgaser. Den som har naturliga kolsänkor – områden som absorberar mer koldioxid än de avger – kan ”kvitta” den tillgången mot sina åtaganden att minska utsläppen. Hittills har det mest handlat om skog. Men nu har en ny intressant möjlighet dykt upp i debatten. FN:s livsmedelsorgan FAO har nu tecknat ett avtal med MICLU (Miljövetenskapligt Centrum vid Lunds Universitet) för att undersöka hur man rent praktiskt ska utnyttja det nya alternativet.

Skog är den kolsänka som mest debatterats under överläggningarna om det s k Kyotoprotokollet. Stora mängder koldioxid kan enligt somliga forskare absorberas och lagras av de stora skogarna. Andra ställer sig mer skeptiska till detta och varnar för risken för framtida läckage.

De rika länderna i den industrialiserade världen har gärna diskuterat skogen som kolsänka; de gynnas eftersom flesta stora skogar finns inom deras territorier. Vad man börjat diskutera nu – bl a kommer det att ske på FN:s miljökonferensen i Marrakech denna vecka – är en kolsänka som många anser vara lämpligare än skog. Det handlar om miljoner hektar överexploaterad och utarmad jordbruksmark i Tredje världen. Den har drabbats av utarmning av näringsämnen och jorderosion. Om markanvändningen förbättras i dessa områden så att de blir mer produktiva kommer kol att tas ur atmosfären och lagras i jorden i form av mullämnen. Vad MICLU nu ska göra är att tillsammans med IIASA (International Intistute for Applied Systems Analysis i Österrike) bygga upp en global kunskapsbas för hur detta ska kunna genomföras i praktiken.

– Det är tänkbart att investeringar i förbättrad markanvändning hos fattiga bönder i Tredje världen skulle kunna finansieras av en handel med utsläppsrättigheter av koldioxid, säger MICLU:s föreståndare docent Lennart Olsson och fortsätter:

– Nationerna i Tredje världen är utan tvekan de största förlorarna vid en framtida växthuseffekt – trots att de knappast bidragit alls till att skapa problemen. Om åtgärder för att minska risken för en klimatförändring samtidigt kan bidraga till en positiv utveckling i Tredje världen är detta en situation där alla har något att vinna.

MICLU (Miljövetenskapligt Centrum vid Lunds Universitet) som startades i januari 2000 har bl a till uppgift att främja mångvetenskaplig forskning inom miljövetenskap och att försöka överbrygga klyftan mellan natur- och samhällsvetenskaper.

För ytterligare information kontakta docent Lennart Olsson tel 046-222 0511, e-post: Lennart.Olsson@miclu.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera