Blomdofter i dagfjärilars födosök och pollination
Denna avhandling lyfter fram blomdofters betydelse för dagfjärilars förmåga att hitta föda (nektar) och pekar också på gemensamma blomdoftsföreningar hos växter som pollineras av dagfjärilar. Resultaten antyder att blommansdoft är av stor betydelse för uppkomsten och upprätthållandet av interaktionen mellan dagfjärilar och de nektarväxter som de pollinerar.
Dagfjärilar är aktiva på dagen, har ofta starkt och klart färgade vingar och klubbformade antenner. Under sin livscykel genomgår dagfjärilar en fullständig omvandling (metamorfos), dvs innan den är fullt utvecklad (s.k.
imago) har den genomgått stadier som ägg, larv och puppa. Den fullbildade dagfjärilen har bra färgseende, men förutom färg och form, är doft- och smaksignaler avgörande för att klara av parning, äggläggning och födosök. Alltså, det kemiska språket, kommunikation via doft- och smaksignaler, är livsviktigt för dagfjärilar liksom det är för de flesta andra organismer. Dagfjärilars doftsinnes-receptorer finns på deras antenner. Egenproducerade dofter avges från körtlar nära könsöppningen på bakkroppen och från doftfjäll på vingarna.
För den fullt utvecklade dagfjärilen är det viktigt att hitta föda på ett så effektivt sätt som möjligt. De flesta dagfjärilarna behöver socker, aminosyror och mineraler, som de vanligen får från blomnektar. De kan även suga upp näringsämnen från frukt, trädsav och från lera. Det finns tropiska dagfjärilar av släktet Heliconius som också kan suga i sig aminosyror och mineral från pollen. Dagfjärilen kan lokalisera belönande blommor på blomsignaler som form, färg och doft. Blomdoften är en viktig signal för
insekters blomval, vilket har visats genom att insekterna attraheras av blomdoft. Man har också funnit positiva korrelationer mellan tiden för blomdoftsavgivning och insektsbesök. En blommas doft består vanligen av ca.
20 till 100 olika ämnen (organiska molekylföreningar) i en unik kombination. Blomdofter avges från körtlar som finns på olika blomdelar, t.ex. kronblad och ståndare. Blomdofter tros vara en av de viktigaste blomkaraktärerna i
samevolutionen mellan blomväxter (Angiospermer) och pollinerande djur.
Dagfjärilarna påfågelöga (Inachis io), nässelfjäril (Aglais urticae) och citronfjäril (Gonepteryx rhamni), vanliga i Sverige, samt Heliconius melpomene, en tropisk sydamerikansk art, har studerats med avseende på deras
beteendereaktioner på olika blomdofter. I dessa beteendetest har dagfjärilarnas val mellan olika blomdofter mätts.
För att utreda vilka blomdoftmolekyler som dagfjärilens doftreceptorer reagerade på, puffades blomdoftmolekyler på antennen (via en gaskromatograf)och nervsignaler som utlöstes när specifika receptorer reagerar på vissa
blomdoftsmolekyler registrerades med en elektroantenndetektor. Denna teknik kallas gaskromatografi- elektroantenndetektion (GC-EAD).
Blomdofter har insamlats och analyserats från växter med olika systematisk tillhörighet men som alla uppvisar anpassningar till dagfjärilspollination. Dessa anpassningar är till exempel en tung och söt blomdoft, klara, gula och
röda blomfärger och djupa, smala blommor. Blomdoften insamlades genom att innesluta blomman i en stekpåse och suga in doften i en plugg med adsorbent. Blomdoften eluerades från adsorbenten med lösningsmedlet dietyleter. Denna blomdoftlösning injicerades sedan i en gaskromatograf kopplad till en masspektrometer (GC-MS) där den analyserades genom att de olika blomdoftämnena separerades och identifierades.
Avhandlingens resultat kan sammanfattas i fyra punkter: (1) Dagfjärilarna har en medfödd preferens för blomdoft från typiska “dagfjärilsnektarväxter”; (2) De svenska dagfjärilsarterna kan lära sig att växla preferens från en
blomdoft till en annan; (3) Dagfjärilarna visar starka antennresponser för vissa bensen- och terpenföreningar som sänds ut i stora mängder från dagfjärilspollinerade växter; (4) Dessa föreningar, som till exempel bensenföreningen fenylacetaldehyd och monoterpenföreningen linalool, avges
från flera dagfjärilspollinerade växter och kan utgöra anpassningar hos växten för att matcha dagfjärilarnas blomdoftspreferenser.
Susanna Andersson, Botaniska institutionen, Fysiologisk botanik, Göteborgs universitet avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemisk ekologi med avhandlingen “Floral Scents in Butterfly Foraging and
Pollination” fredagen den 26 oktober 2001, kl 10.15. Platsen är Botaniska institutionens föreläsningssal, Carl Skottsbergs Gata 22 B, Göteborg
Susanna Andersson, Göteborgs universitet
Botaniska institutionen, Fysiologisk botanik
Telefon: 031-773 4804,
E-post: Susanna.Andersson@chemecol.gu.se
Tanja Thompson, Informatör, Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap, Box 460, 405 30 Göteborg, Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
