Jämställdhetspolitik friar män från ansvar – och lämnar kvinnor med dåligt samvete
När allt fler kvinnor i slutet av sextio- och början av sjuttiotalet gav sig ut på arbetsmarknaden handlade debatten om kvinnofrigörelse och om att även män måste börja ta ansvar för barnen. Den statliga politiken för att underlätta för kvinnor att förvärvsarbeta gick framför allt ut på att bygga ut den offentliga barnomsorgen.
– Det var en radikal politik, säger Maria Jansson, men reformerna innebar samtidigt att just när män beskrevs som medansvariga för barn och hem klev staten in och löste ut dem. Det fungerade ungefär som att skaffa en diskmaskin för att slippa grälet om disken. Men det innebär också att könskonflikter avpolitiseras.
I sin doktorsavhandling diskuterar Maria Jansson hur moderskap och arbete ses som varandras motsatser och hur de reformer som syftar till att underlätta för kvinnor att både vara mödrar och att arbeta bygger på att de två aktiviteterna inte kan utföras samtidigt. Det är en position som kan användas för att legitimera kvinnors underordning både på arbetsmarknaden och i hemmet. Eftersom moderskap uppfattas som ett “naturligt” villkor för kvinnor kan orsaken till underordningen förläggas till kvinnors naturliga position. Män som grupp undgår därmed att beläggas med politiskt ansvar.
Konflikterna mellan moderskap och arbete blir mycket tydliga i den undersökning av dagmammornas arbetsvillkor som avhandlingen bygger på. Dagmammor, som samtidigt kan förvärvsarbeta och ta hand om sina egna barn, tvingas som yrkesgrupp in i ett dilemma: deras arbete räknas inte som riktigt arbete så länge det förknippas med moderskap.
Undersökningen visar bland annat att strategier för att uppvärdera moderskap genom att hävda att det är arbete, inte verkar fungera i praktiken. Snarare, konstaterar Maria Jansson, är det så att för att göra barnomsorg till avlönat arbete måste det avgränsas från moderskap som institution. Det måste vara skillnad mellan “riktigt” moderskap och barnomsorg.
Denna åtskillnad upprätthålls även i jämställdhetspolitiken. Konkret har det inneburit att betoningen av det biologiska moderskapet på ett paradoxalt sätt har blivit viktigare när de flesta mödrar överlämnar delar av omsorgen om barnen till dagis. Det har blivit viktigare att vara mor samtidigt som moderskapet skall utövas på kortare tid. Det ouppnåeliga idealet om att vara närvarande bygger in kvinnors dåliga samvete i de reformer som skall möjliggöra för kvinnor att både vara mödrar och förvärvsarbeta.
Doktorsavhandlingens titel: Livets dubbla vedermödor: om moderskap och arbete.
Disputation äger rum fredag 19 oktober kl. 13.00 i Hörsal D8, Frescati. Opponent är fil.dr. Marja Keränen, Jyväskylä universitet.
Maria Jansson kan nås på telefon 08-16 12 78 (Statsvetenskapliga institutionen, 106 91 Stockholm), e-post: maria.jansson@statsvet.su.se. Rec.ex. kan beställas av Maria Jansson.
