Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 september 2001

“Idrottsmannen” och “idrottskvinnan” – ett oäkta par?

Det finns motsägelsefulla sätt att tala om kvinnliga tävlingsidrottare. De förväntas träna hårt, tävla och prestera bra resultat i samma utsträckning som sina manliga medidrottare, samtidigt som deras motiv till att delta i tävlingsidrott sägs vara mer socialt inriktat än idrottsmännens.


I sin doktorsavhandling som Håkan Larsson vid Lärarhögskolan i Stockholm lägger fram utgår han från frågan hur kvinnors och mäns sätt att se på sig själva påverkas av att de tävlar i samma idrotter, med samma uttryckliga mål: att vinna tävlingen – men de tävlar åtskilt.

Håkan Larsson har intervjuat ett antal friidrottande tonåringar om synen på flickor och pojkar i idrott, kropp samt ledarskap för flickor och pojkar. I intervjuerna framskymtar å ena sidan en strikt och traditionell könsåtskillnad i sättet att se på ’andra’, å den andra ett gränsöverskridande sätt att se på ’sig själv’.
Kvinnligt deltagande i tävlingsidrott betraktades i början av seklet som opassande. Under tiden före andra världskriget dominerade synsättet att ’kvinnor vilja idrotta, men kunna icke’. Successivt har kvinnligt deltagande blivit en alltmer önskad och integrerad del i Riksidrottsförbundets verksamhet. Samtidigt har ett framträdande synsätt på kvinnliga idrottare varit att ’de kunna, men vilja icke’. Båda dessa synsätt existerar parallellt inom idrottsrörelsen, att döma av utsagorna i intervjuerna. Idrott och manlighet har däremot varit en ganska oproblematisk relation.

Sedan 1977 finns specifika program för jämställd idrott. En socialliberal styrningsmentalitet, där kön inte bör ha någon betydelse, har under 80-talets slut och 90-talet alltmer övergått i en nyliberal styrningsmentalitet, där kön bör ha betydelse. Man använder alltmer ’kvinnors erfarenheter’ som utgångspunkt för styrning, och talar om ’idrott på kvinnors vis’.

Avhandlingen riktar sig till de som är verksamma inom idrottsrörelsen och vill problematisera synen på manlighet, kvinnlighet och jämställdhet inom idrottsrörelsen. Den riktar sig också till dig som är intresserad av genealogiska studier av relationen mellan självförståelse, makt och kunskap.

Håkan Larsson är fil.lic. och lärare i idrottspedagogik vid Högskolan Dalarna i Falun.

Avhandlingens titel: Iscensättningen av kön i idrott. En nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan

Disputationen äger rum fredag 14 september kl. 10.00 i sal D3, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 24-30. Opponent är professor Don Kulick, Stockholms universitet

Håkan Larsson kan nås på tfn 023-77 83 16, e-post hla@du

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera