Genus-kontexten är en av de viktigaste faktorerna bakom nya trender i familjebeteende
Under senare decennier har det skett stora förändringar runtom i Europa vad gäller familjebeteende, dvs benägenheten att gifta sig, att ha barn samt att lämna ett parförhållande och kanske bilda ny familj. Parallellt med denna utveckling har kvinnors förvärvsarbetsfrekvens ökat markant. Ekonomiska teorier avser sig förklara moderna demografiska trender med kvinnors ökade ekonomiska oberoende, som höjt de relativa kostnaderna för barnafödandet och minskat “vinsten” av att leva i ett parförhållande. Hög kvinnlig förvärvsfrekvens medför dock inte nödvändigtvis låg fertilitet och vice versa, och de moderna, mer jämlika könsrollerna kan till och med gynna familjen istället för att försvaga den. Orsakssambandet är således mer komplext. Familjebeteendet påverkas av många olika faktorer, bland vilka genus-kontexten (politiska åtgärder samt könsrelationer på både samhälls- och familjenivå) är en av de viktigaste. Det är slutsatsen i den doktorsavhandling som sociologen Livia Olah lägger fram vid Stockholms universitet.
Avhandlingen visar genusdimensionens betydelse för det demografiska beteendet inom familjedynamiken vid tre olika faser av livscykeln: tillkomst av det andra barnet i ett intakt parförhållande; familjeupplösning bland barnfamiljer; och tillkomst av det första barnet i det andra parförhållandet. I de tre empiriska studier som avhandlingen består av behandlas genusdimensionen av barnafödandet och familjeupplösningen explicit genom att fokusera på tvåförsörjarfamilj-kontexten. Studierna visar också skillnader i hur kvinnors och mäns arbetsmarknadsdeltagande påverkar familjebeteende. Dessa skillnader relateras till den fortsatta ojämlika fördelningen av familjearbete mellan kvinnan och mannen i parförhållandet.
Alla tre studier innehåller jämförande analys av data från den svenska och ungerska familjeundersökningen 1992-93. I båda länderna har kvinnors arbetsmarknadsdeltagande varit hög sedan länge, men könsrollerna inom familjen är ganska olika. Analysen har utförts med hjälp av den s.k. intensitets-regressions-metoden.
Avhandlingens titel: Gendering family dynamics: The case of Sweden and Hungary
Disputationen äger rum fredag 14 september kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är prof. Elwood Carlson, Max-Planck-Institut für Demografische Forschung, Rostock
Livia Olah kan nås på tfn 08 – 16 28 76 eller e-post livia.olah@sociology.su.se
