Svårt ändra normer i mansdominerat yrke
Inom yrken som är dominerade av det ena könet är det svårt att genom jämställdhetsprojekt med så kallade "brytare" åstadkomma en förändring av rådande arbetssätt och normer inom arbetsgruppen.
Det visar Berit Åberg i sin doktorsavhandling i sociologi, som hon försvarar fredagen den 19 januari kl. 10 i hörsal D, Örebro universitet.
Hon diskuterar där en förklaring till informell arbetsfördelning mellan män och kvinnor i samma yrken och position och med samma utbildning. Förklaringen handlar om hur kvinnor och män skapar och bekräftar könsidentitet i yrket och på arbetsplatsen. Denna könsidentitet upprätthålls inofficiellt av en dominerande grupp på arbetsplatsen men också av en byråkratisk organisation.
Berit Åberg har studerat ordningspoliser och akutsjuksköterskor och hon har noterat att en byråkratisk organisation stämmer bättre överens med ett typiskt manligt sätt att tänka och fungera. En sådan organisation är alltså mindre stöttande för kvinnor med ett typiskt kvinnligt förhållningssätt. Dessutom ses oftast män som överordnade kvinnor. Kvinnliga poliser har alltså svårare att bli accepterade än manliga sjuksköterskor.
En riktig polis är stark, ger rak kommunikation och spelar innebandy. Så anser många poliser att en polis bör vara – om man hårddrar det. Inom polisyrket stereotypiseras manligheten medan det marginaliserar kvinnor och manliga poliser som är annorlunda. Inom polisyrket får män med typisk manlighet utrymme för identitetsbekräftelse och när kvinnliga poliser kommer in uppstår könskonflikter, både mellan kvinnor och män och mellan olika grupper av män. Typisk manlig könsidentiteten upprätthålls inom ordningspolisen av en dominerande grupp som också kan komma i konflikt med en liten grupp män som ser på yrket på ett annat sätt.
För kvinnliga akutsjuksköterskor är det svårare att skapa och bekräfta könsidentitet i sitt yrke dels på grund av den byråkratiska och hierarkiska organisationen, dels för att kvinnor i allmänhet inte har auktoritet i sin kvinnlighet i samband med professionaliseringen av yrket. Organisationen
stöttar i stället det typiskt manliga förhållningssättet i vården, nämligen att vara något distanserad till patienterna, medan det typiskt kvinnliga omvårdnadstänkandet inte understöds lika mycket. Här är det alltså inte så svårt för en manlig “brytare” att hitta sin roll som manlig sjuksköterska
som det är för en kvinnlig ordningspolis.
Ytterligare information: Berit Åberg, 019- 30 34 36, berit.aberg@sam.oru.se
