Tema

Överlever korallreven människan?

Att världens korallrev är hotade av den globala uppvärmningen har nått ut i press och övriga media. Men förhöjda vattentemperaturer är inte det enda hotet. Och vad händer egentligen om korallreven blir bleka kopior av sina forna jag? I en doktorsavhandling som nu läggs fram vid Stockholms universitet har Fredrik Moberg undersökt hur människan påverkar korallrevens ekologi – och vice versa. Människan har skapat nya störningar som utsläpp av miljögifter, men verkar även ha gjort så att många naturligt förekommande störningar (t.ex. förhöjda vattentemperaturer) blivit mer storskaliga, kraftiga, frekventa och långvariga. Samtidigt påverkar människan korallrevens förmåga att klara av störningar – det som ekologer kallar för resiliens – bland annat genom överutnyttjande som leder till minskad biologisk mångfald.

Därför kan man inte längre ta för givet att korallreven ska återhämta sig efter en storm eller någon annan störning. Istället hamnar de ofta i ett annat jämviktsläge där alger tar över. Fredrik Moberg visar att detta innebär ett minskat flöde av resurser och ekosystemtjänster till mänskliga samhällen. Förutom produktionen av fisk, musslor och alger, förser korallreven oss med råmaterial till mediciner, skyddar kuster från eroderande vågor och lockar till sig turister.

Undersökningen visar vidare att ekosystemtjänster är svåra att ersätta med tekniska lösningar och ofta glöms bort i ekonomiska analyser.
Fredrik Moberg beskriver också hur korallrev är kopplade till andra ekosystem som mangroveskogar och sjögräsängar genom bland annat vattenflöden och djur som fungerar som ”mobila länkar”. Dessutom hittar man ofta orsaken till korallrevens miljöproblem långt uppe på land där bland annat skogsavverkning, konstgödselanvändning på jordbruksmark och föroreningar från städer är bidragande orsaker till vad som händer nedströms i kustzonen. Korallrev bör därför studeras i ett systemperspektiv där reven betraktas som en del av ett större kustlandskap. Studien visar att ett sådant systemperspektiv är nödvändigt för att säkerställa framtida flöden av korallrevens varor och ekosystemtjänster.

Doktorsavhandlingens titel: Human Use and Abuse of Coral Reefs: Managing for Ecosystem Services and Resilience

Disputationen äger rum tisdag 5 juni kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Helen T. Yap, University of the Philippines

Fredrik Moberg kan nås på tfn 08-1617 47 (Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post: fredrikm@system.ecology.su.se

Överlever korallreven människan?
Att världens korallrev är hotade av den globala uppvärmningen har nått ut i press och övriga media. Men förhöjda vattentemperaturer är inte det enda hotet. Och vad händer egentligen om korallreven blir bleka kopior av sina forna jag? I en doktorsavhandling som nu läggs fram vid Stockholms universitet har Fredrik Moberg undersökt hur människan påverkar korallrevens ekologi – och vice versa. Människan har skapat nya störningar som utsläpp av miljögifter, men verkar även ha gjort så att många naturligt förekommande störningar (t.ex. förhöjda vattentemperaturer) blivit mer storskaliga, kraftiga, frekventa och långvariga. Samtidigt påverkar människan korallrevens förmåga att klara av störningar – det som ekologer kallar för resiliens – bland annat genom överutnyttjande som leder till minskad biologisk mångfald.
Därför kan man inte längre ta för givet att korallreven ska återhämta sig efter en storm eller någon annan störning. Istället hamnar de ofta i ett annat jämviktsläge där alger tar över. Fredrik Moberg visar att detta innebär ett minskat flöde av resurser och ekosystemtjänster till mänskliga samhällen. Förutom produktionen av fisk, musslor och alger, förser korallreven oss med råmaterial till mediciner, skyddar kuster från eroderande vågor och lockar till sig turister.

Undersökningen visar vidare att ekosystemtjänster är svåra att ersätta med tekniska lösningar och ofta glöms bort i ekonomiska analyser.
Fredrik Moberg beskriver också hur korallrev är kopplade till andra ekosystem som mangroveskogar och sjögräsängar genom bland annat vattenflöden och djur som fungerar som ”mobila länkar”. Dessutom hittar man ofta orsaken till korallrevens miljöproblem långt uppe på land där bland annat skogsavverkning, konstgödselanvändning på jordbruksmark och föroreningar från städer är bidragande orsaker till vad som händer nedströms i kustzonen. Korallrev bör därför studeras i ett systemperspektiv där reven betraktas som en del av ett större kustlandskap. Studien visar att ett sådant systemperspektiv är nödvändigt för att säkerställa framtida flöden av korallrevens varor och ekosystemtjänster.

Doktorsavhandlingens titel: Human Use and Abuse of Coral Reefs: Managing for Ecosystem Services and Resilience

Disputationen äger rum tisdag 5 juni kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Helen T. Yap, University of the Philippines

Fredrik Moberg kan nås på tfn 08-1617 47 (Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post: fredrikm@system.ecology.su.se


Överlever korallreven människan?
Att världens korallrev är hotade av den globala uppvärmningen har nått ut i press och övriga media. Men förhöjda vattentemperaturer är inte det enda hotet. Och vad händer egentligen om korallreven blir bleka kopior av sina forna jag? I en doktorsavhandling som nu läggs fram vid Stockholms universitet har Fredrik Moberg undersökt hur människan påverkar korallrevens ekologi – och vice versa. Människan har skapat nya störningar som utsläpp av miljögifter, men verkar även ha gjort så att många naturligt förekommande störningar (t.ex. förhöjda vattentemperaturer) blivit mer storskaliga, kraftiga, frekventa och långvariga. Samtidigt påverkar människan korallrevens förmåga att klara av störningar – det som ekologer kallar för resiliens – bland annat genom överutnyttjande som leder till minskad biologisk mångfald.
Därför kan man inte längre ta för givet att korallreven ska återhämta sig efter en storm eller någon annan störning. Istället hamnar de ofta i ett annat jämviktsläge där alger tar över. Fredrik Moberg visar att detta innebär ett minskat flöde av resurser och ekosystemtjänster till mänskliga samhällen. Förutom produktionen av fisk, musslor och alger, förser korallreven oss med råmaterial till mediciner, skyddar kuster från eroderande vågor och lockar till sig turister.

Undersökningen visar vidare att ekosystemtjänster är svåra att ersätta med tekniska lösningar och ofta glöms bort i ekonomiska analyser.
Fredrik Moberg beskriver också hur korallrev är kopplade till andra ekosystem som mangroveskogar och sjögräsängar genom bland annat vattenflöden och djur som fungerar som ”mobila länkar”. Dessutom hittar man ofta orsaken till korallrevens miljöproblem långt uppe på land där bland annat skogsavverkning, konstgödselanvändning på jordbruksmark och föroreningar från städer är bidragande orsaker till vad som händer nedströms i kustzonen. Korallrev bör därför studeras i ett systemperspektiv där reven betraktas som en del av ett större kustlandskap. Studien visar att ett sådant systemperspektiv är nödvändigt för att säkerställa framtida flöden av korallrevens varor och ekosystemtjänster.

Doktorsavhandlingens titel: Human Use and Abuse of Coral Reefs: Managing for Ecosystem Services and Resilience

Disputationen äger rum tisdag 5 juni kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Helen T. Yap, University of the Philippines

Fredrik Moberg kan nås på tfn 08-1617 47 (Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post: fredrikm@system.ecology.su.se

Överlever korallreven människan?

 lästid ~ 5 min