Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

30 maj 2001

Den problematiska fritiden

Skolbarn har oftast flera timmar ledigt från skoldagens slut till dess att föräldrarna kommer hem från arbetet. Frågan om hur barnen ska tillbringa denna tid har setts som problematisk under hela 1900-talet. Samhällets ambition har varit att skapa ett helhetsperspektiv på barns behov. Detta perspektiv har formats i spänningsfältet mellan olika aktörer inom skolbarns-omsorgen. Om detta handlar den avhandling som Malin Rohlin i dagarna lägger fram vid Stockholms universitet.

Dagens samordning mellan fritidshemmet och skolan står i fokus i denna nyutkomna avhandling. Skolbarnsomsorgens historia skildras ur ett nutidshistoriskt perspektiv, som visar hur det historiska arvet fortfarande tar del i konstruktionen av vår egen nutid. I avhandlingen finns många nycklar till det pedagogiska innehållet i dagens skolbarnsomsorg.

Studien tar sin utgångspunkt i tre fundament: kostnader, obligatorium/frivillighet och social utveckling/kunskap. Med utgångspunkt från dessa tre fundament problematiseras en rad aspekter, vilka kan anses haft styrande effekter på den tid fritidshemmet idag förvaltar i samordning med skolan. Den empiriska delen behandlar fritidshemmet som social arena (arbete, rekreation, förebyggande idéer), socialpedagogisk arena och ut-bild-ningspedagogisk arena.

Avhandlingen är av intresse för alla som på olika sätt berörs av den verksamhet som idag utformas i samarbetet mellan fritidshem och skola.
Malin Rohlin är fritidspedagog, fil. lic. och universitetsadjunkt vid fritidspedagogutbildningen på Lärarhögskolan i Stockholm.

Avhandlingens titel: Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av dagens fritidshem i samordning med skola

Disputationen äger rum fredag 8 juni kl. 10.00 i sal D3, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 24-30

Malin Rohlin kan nås på tfn 08-737 56 42 (arb), 08-718 10 76 (hem),

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera