Artikel från Stockholms universitet
2 maj 2001

Deltidsarbete – bättre än sitt rykte.

Ungefär en tredjedel av kvinnor i arbetsför ålder i Sverige arbetar deltid. De som arbetar deltid är framför allt småbarnsmammor och kvinnor med fysiskt tunga arbeten. Andelen deltidsarbetande har sjunkit under 80- och 90-talen, men deltidsarbete är fortfarande en vanlig arbetsform. Frågor kring deltidsarbete är därför viktiga välfärds- och jämställdhetsfrågor. Per Båvner undersöker orsaker till och konsekvenser av deltidsarbete i sin avhandling som han i dagarna lägger fram vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Internationellt är deltidsarbete ofta en kvinnofälla. Deltidsarbeten är lågavlönade och har sämre anställningstrygghet än heltidsarbeten. Det gäller inte Sverige framgår det i avhandlingen. Det finns inte någon skillnad i timlön mellan heltids- och deltidsarbetande och risken att bli arbetslös eller hamna utanför arbetsmarknaden var inte större för deltidsarbetande än för heltidsarbetande under lågkonjunkturen i början av 90-talet.
För att kvinnor ska må bra är det bättre att de förvärvsarbetar än att de inte gör det, enligt tidigare forskning. Avhandlingen visar att deltidsarbetande kvinnor har bättre hälsa än heltidsarbetande. Detta gäller emellertid främst för de som har jobb med dålig fysisk arbetsmiljö. Ju sämre fysisk arbetsmiljö desto större inverkan har arbetstiden. Att kvinnor i fysiskt tunga arbeten arbetar deltid har antagligen bidragit till folkhälsan i Sverige. Rimligen borde en kortare arbetstid bland män med tunga fysiska jobb ha en liknande positiv hälsoeffekt. Det verkar dock omöjliggöras av den manliga heltidsnormen.

Doktorsavhandlingens titel: Half Full or Half Empty? Part-time work and Well-being Among Swedish Women.

Disputationen äger rum fredag 4 maj kl. 14.00 i hörsal 4 i hus B, Södra huset. Opponent är professor Gunn Birkelund, Oslo universitet.

Per Båvner kan nås på tfn 073-980 6011 eller e-post
per bavner@minmail.net

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera