Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

19 april 2001

Historiska globaliseringsmönster

Globalisering handlar inte enbart om världsomspännande finansiella marknader, avregleringar och konvergerande ekonomisk-politiska normer. Inte heller är detta fenomen något som uteslutande hör vår tid till.

I sin avhandling över den svenska ekonomins och dess viktigaste storföretags sammanlänkningar med omvärlden som Richard Palmer lägger fram vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet visar han att den ekonomiska globaliseringen kan betraktas som en långsiktig historisk process som pågått sedan slutet av 1800-talet. Han visar också att denna process handlar om förändringar i grundläggande materiella och organisatoriska strukturer som kan avläsas i fördjupningen och breddningen av utlandsverksamheten i termer av antalet anställda, storleken på försäljningen och antalet länder och världsdelar där svenska företag etablerat sig.

Graden av sammanlänkning och geografisk utbredning har varierat under de senaste hundra åren. Den enda perioden under 1900-talet när man kan avläsa en verklig stagnation i de positiva trenderna är 1930-1945. Man kan också förutom dagens globaliseringsprocess se minst två andra perioder av tilltagande globalisering – åren från sekelskiftet till det första världskrigets utbrott och under 1960-talet. Inte desto mindre är den nivå på utlandsverksamhet som svensk industri och dess storföretag uppnått under de senaste två decennierna i de flesta avseenden unik.


Doktorsavhandlingens titel: Historical Patterns of Globalization. The Growth of Outward Linkages of Swedish Long-standing Transnational Corporations 1890s-1990s.

Disputationen äger rum fredag 27 april kl. 10.00 i De Geer-salen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Lennart Schön, Lund

Richard Palmer kan nås på 08-16 40 94, e-post richard.palmer@ekohist.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera