Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 mars 2001

Inte bara sången gjorde Christina Nilsson till “den oemotståndliga”.

Vem var sångerskan Christina Nilsson? Var sjöng hon? Vilken repertoar framförde hon? Hur blev hennes framträdanden mottagna? Dessa är centrala frågeställningar i Ingegerd Björklunds avhandling The Compelling. Ingegerd Björklund är utbildad operasångerska och musikdirektör, och är väl förtrogen med de miljöer som Christina Nilsson framträdde i, eftersom hon som artist har hela världen som sitt arbetsfält. The Compelling är därför den första svenska avhandlingen där en sopran beskriver en annan sopran.

Christina Nilsson (1843-1921) inledde sin karriär som en fattig spelflicka i Småland. Efter musikaliska studier i Sverige och Paris debuterade hon år 1864 som Violetta i Verdis opera La Traviata på Théâtre Lyrique i Paris. Succén var omedelbar och hela den musikaliska världen låg öppen för henne. Nilssons triumfer omfattade bland annat även städer som London, St. Petersburg, Wien och New York. En gratiskonsert från Grand Hotells balkong i Stockholm slutade med att panik utbröt i den tusenhövdade människomassan och 20 döda blev framförandets dystra facit.
Ingegerd Björklund analyserar vad det var som gjorde att Christina Nilsson blev så oerhört populär. Hon har gått igenom omkring 10.000 recensioner, tidningsartiklar och uttalanden gjorda av personer i Christina Nilssons närhet, och konstaterar att utommusikaliska aspekter i hög grad bidrog till att skapa bilden av den oemotståndliga. Björklunds musikaliska analys av sångerskan Christina Nilsson omfattar ett ingående studium av hennes röst, liksom av hennes vokala teknik. Hon behandlar även hur Christina Nilsson framförde sin repertoar och gör jämförelser med ett antal sångerskor från Christina Nilssons samtid. Uttalanden från personer i sångerskans närhet, däribland, Jenny Lind, Peter Tchaikovsky och Eduard Hanslick, analyseras.
Christina Nilssons röst beskrevs ofta metaforiskt. Hon var en intellektuell sångerska med en osedvanlig förmåga att ge sina interpretationer en detaljerad utformning. Tolkningarna var baserade på hennes individualitet och stilistiska frågeställningar var mindre väsentliga för henne. Hon etablerade sig som en av sin tids främsta sångerskor och blev stilbildande i ett antal roller, framför allt de som krävde en poetisk tolkning. Christina Nilsson byggde en bro mellan den virtuosa stilen, kännetecknad av en myckenhet av utsmyckningar i form av koloratur, och Wagners tankar om “Gesamtkunstwerk”, där musik och drama blev en helhet. Christina Nilsson bör därför betraktas som musikhistoriens första verkligt dramatiska sångerska, samtidigt som hon var en representant för sin tids populärmusik, för på hennes repertoar återfanns inte bara konstmusik och folkmusik, utan även tidens populära melodier.
Christina Nilssons enkla ursprung utnyttjades skickligt i marknadsföringsprocessen. Hon gjorde själv klassresan, både genom giftermål och genom vänskapen med samtida kungligheter. Dock bör framhållas att Christina Nilsson, utan agitation, men i sitt varande befäste sina åsikter om alla människors lika värde.
Allt tyder på att Christina Nilsson aldrig gjorde några inspelningar. Ingegerd Björklund har ingående studerat Nilssons repertoar och lyssnat på ett stort antal av de allra tidigaste inspelningar som gjorts av sångare, som var verksamma under Christina Nilssons livstid. Hon penetrerar dessa tidiga inspelningar och baserad på denna information har Björklund spelat in valda delar av den äldre sångerskans repertoar. Dessa återfinns på CDn Ingegerd Björklund sings from Christina Nilsson’s repertoire.


Avhandlingens titel: The Compelling: A Performance-Oriented Study of the Singer Christina Nilsson
Disputationen äger rum fredagen den 16 mars 2001, kl. 13.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6.
Närmare upplysningar kan fås från Ingegerd Björklund, tel: 070-27 51 711
e-post: ingegerd@zeta.telenordia.se
hemsida: www.ingegerdbjorklund.com

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera