Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

26 januari 2001

Stort EU-projekt startat i Göteborg: Grundlig utredning omallergiökning i västvärlden

Den förste januari i år var startdatum för ett stort EU-finansierat projektvid Göteborgs universitet. Projektet “Impact of intestinal microflora on allergy development” ska kunna avgöra om det är störningar i den tidiga tarmfloran som ligger bakom den stora allergiökningen i västvärlden.


EU-anslaget är på totalt 2.5 miljoner ECU, av vilka närmare 750 000 ECU,
tillfaller den forskargrupp vid Göteborgs universitet som är initiativtagare
till projektet.

Projektet, som kommer att löpa över fyra år, avser att testa hypotesen att
den ökning av allergifall som observerats de senaste decennierna i
västvärlden har orsakats av en förändrad tarmflora under barnens första
levnadsår. En kombination av strikt hygien i samband med och efter
förlossning och en generellt hygienisk livsstil i det moderna samhället tros
ha lett till att barnen exponeras allt mindre för vissa bakteriegrupper som
normalt ska kolonisera tarmen tidigt i livet. Det är möjligt att avsaknad av
dessa bakterier leder till en otillräcklig stimulering av immunsystemet, med
påföljd att immunsystemet i vissa fall inte förmår att utveckla mekanismer
för tolerans utan överreagerar mot ofarliga ämnen som t ex födoämnen eller
pollen. Allergiska reaktioner är en form av överreaktion hos immunsystemet.

Koloniseringsmönstret med tarmbakterier kommer att följas hos 300 barn i
Sverige, England och Italien. Samtidigt registreras andra faktorer av möjlig
betydelse för allergiutveckling, som t ex ärftlighet, antal syskon,
uppfödningsmönster, infektioner m m.

Vid ett och ett halvt års ålder undersöks barnen av en barn-allergolog med
avseende på allergisymtom. Då tas också blodprover för mätning av
IgE-antikroppar mot de för åldern vanligaste allergiframkallande ämnena.
Resultaten kommer sedan att analyseras med hänsyn taget till alla faktorer
av tänkbar betydelse för allergiutveckling.
—————————————————————–
Koordinator för projektet är Agnes Wold, forskningsverksam vid avdelningen
för klinisk bakteriologi, Göteborgs universitet. Övriga forskare i gruppen
är Ingegerd Adlerberth, också vid klinisk bakteriologi, samt barnläkarna
Nils Åberg, Inga-Lisa Strannegård, Robert Saalman och Bill Hesselmar, knutna
till institutionen för pediatrik, Göteborgs universitet. Forskare vid Lunds
universitet, Siv Ahrné och Göran Molin vid avdelningen för
Livsmedelsteknologi, deltar också i projektet. Samarbetspartners finns i
England och Italien, under ledning av David Strachan, St George´s Hospital
Medical School, London och Paolo Matricardi, Italian National Research
Council, Rom.

För mer information kontakta:
Eva Sjögren-Nilsson, sekreterare, Göteborgs universitet
tel 031-342 42 05, e-post: eva.sjogren@rheuma.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera