Ny doktorsavhandling:Kamp mellan politiska partier om kommunernas roll i miljö- och hälsoskyddspol
Idag framhävs kommunerna som nödvändiga i miljöarbetet. Går man tillbaka i tiden ser man att det har förts många hetsiga debatter mellan riksdagens partier om kommunernas ansvar och att kommunernas roll har förändrats. Under vissa skeden har staten fått en utmärkande roll och under andra perioder har kommunerna haft ett stort ansvar.
Vad är det för idéer som ligger bakom debatterna om centralisering och decentralisering av miljö- och hälsoskyddsarbetet i Sverige? Och hur betydelsefull har en redan etablerad ansvarsfördelning mellan stat och kommun varit? Det har Anders Bro utrett i sin doktorsavhandling i statskunskap, “Från hälsovård till miljöskydd. En historisk institutionell analys av kommunal ansvarsutveckling”, som han försvarar vid Örebro universitet den 8 december 2000.
Hälsoskydd och miljöskydd hör intimt ihop. Båda tillhör en särskild utvecklingslinje inom den svenska miljövården och syftar till att minska utsläpp i luft, mark och vatten. Hälsoskyddet har sina rötter i 1850-talet då en debatt ledde fram till vår första hälsovårdsstadga 1874. Miljöskyddet kom igång långt senare, under 1960-talet, och resulterade i landets första miljöskyddslag 1969.
Anders Bro har granskat utvecklingen fram till slutet av 1980-talet och funnit stora förändringar i kommunernas ansvar inom både hälsoskydd och miljöskydd. Generellt sett har hälsoskyddet alltid haft en stark kommunal prägel, även om statens styrning ibland varit omfattande. Miljöskyddet var däremot inledningsvis en statlig angelägenhet. Partipolitiskt sett har socialdemokraterna i allmänhet varit kritiska till ett kommunalt ansvar och förespråkat statliga lösningar medan de borgerliga partierna haft en avsevärt mer kommunaliseringsvänlig inställning.
Ytterligare information: Anders Bro, tel. 019-30 30 97, anders.bro@sam.oru.se
