Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

6 oktober 2000

Särbo – ett hushåll, två bostäder

Antalet särbofamiljer håller sig relativt konstant. Cirka fyra procent utgör ett par, men bor ändå på olika håll. Professor Jan Trost vid Uppsala universitet och kollegan Irene Levin från Oslo presenterar en kartläggning av den nya samlevnadsformen i en bok.

Sociologen och sexologen Jan Trost har ägnat sig åt svenska folkets samlevnadsformer under större delen av sin forskargärning.1993 började han och forskarkollegan (och särbon) Irene Levin kartlägga en ny typ av parrelation – särbor. 1993 var det 65 000 par som valt – eller tvingats – att bo på olika håll, men ändå utgöra en gemenskap. 1998 har antalet stigit till 130 000 eller fyra procent.
– Antalet kommer bara att öka marginellt. Men det är intressant att en del medvetet väljer denna samlevnadsform. För andra är särboendet bara ett övergångsskede i väntan på att kunna flytta ihop på riktigt, när t ex. barnen flyttat ut eller man fått en lägenhet.
Samlevnadsformerna i Sverige genomgick en revolution i början av 1970-talet när alltfler började flytta ihop eller få barn utan att vara gifta. De fyra faktorer som tidigare hängt ihop: bröllop, sammanflyttning, sex tillsammans och därefter ett barn inom cirka ett år , slutade att ha ett givet samband och t ex sambopar blev vanliga.
De vuxnas samliv vägs mot andra värden, som vårdnaden av barn, social förankring och arbete. Lösningen blir för 4 procent att forma en gemenskap och fortsätta att bo på olika håll.
– Jag tror inte att det bottnar i en rädsla för närhet. En del särbor tycker att det är ett sätt att behålla en laddning i relationen utan att den slipas ned av vardagen. För andra är det andra engagemang som t ex jobbet som gör att man inte kan flytta samman. Intressant att notera är att en del särbor som planerat att flytta ihop vid pensioneringen, ändå inte gör det.
Jan Trost förutser bara en marginell ökning framöver av antalet särbor. Dels är idealet att dela vardag fortfarande starkt, dels hindrar bostadsbristen experiment från sambor eller gifta som skulle vilja pröva på att bo på skilda håll.
– Vi vet inte om särbor bara är ett fenomen som finns i Skandinavien. Det har inte gjorts några ordentliga undersökningar på andra håll, säger Uppsalasociologen.

Boken “Särbo, ett hushåll, två bostäder” ges ut på förlaget Studentlitteratur. Jan Trost har tel. 018-471 11 88. E-post jan.trost@soc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera