Tema

Känslornas betydelse när spelfilm ingår i historieundervisningen

Att använda historisk spelfilm i undervisningen kan vara både en tillgång och ett problem för elevers lärande. Men hur påverkas elevernas kunskap om historia av att se en film som Schindler´s List? Och hur tar lärarna hand om de känslor som filmen väcker hos eleverna?

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande.

Detta didaktiska dilemma är en utgångspunkt för Maria Deldén i hennes avhandling Perspektiv på historiefilmslitteracitet.

– I min avhandling ville jag studera hur dilemmat kan förstås och hur det skulle kunna vara ett avstamp för att utveckla ny kunskap om historiefilmslitteracitet.

Emotionell respons osynlig
Historiefilms­litteracitet kan beskrivas som förmågan att analysera, tolka och värdera historisk spelfilm både tanke- och känslomässigt. I studien har elever och lärare bidragit med sina erfarenheter av olika filmer som Schindler’s List, Hotel Rwanda, Vredens druvor och München.

– Resultatet av studien visar att elevernas emotionella respons på filmupplevelserna inte riktigt synliggörs i arbetet med filmerna i klassrummet. Det betyder att delar av elevernas historiska meningsskapande blir osynligt för lärarna och också oreflekterat för eleverna.

Avhandlingen uppmärksammar hur historieförståelsen skulle kunna främjas om det estetiska lärandet synliggörs med en större medvetenhet om filmskaparnas gestaltning av historien genom dramaturgisk form, iscensättning, kamerahantering, redigering och ljudläggning.

Gemensamma tankar om det förflutna
Denna historiedidaktiska kunskap om historieförståelse genom spelfilm har relevans också utanför skolans ramar i den samtida historiekulturen då spelfilm och audiovisuellt berättande fortsätter att ha en stor betydelse för hur samhället tänker och känner om det förflutna.

Behovet av en utvecklad historiefilmslitteracitet som också rymmer kritiska perspektiv stannar således inte vid klassrummet. Den har konsekvenser för en med­vetenhet om hur historiskt meningsskapande genom spelfilm konstrueras också i samhället i stort.

Ungdomar ser mycket spelfilm och spelfilm används också i historieundervisningen. Men vilken roll spelar den för hur elever skapar mening till historien. Maria Deldén, Umeå universitet, menar i sin avhandling att kunskap om hur historieförståelse samspelar med elevers emotionella erfarande och spelfilmers berättarspråk kan främja den historiska spelfilmens potential som pedagogiskt verktyg. 

Avhandlingen: Perspektiv på historiefilmslitteracitet – En didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Kontakt: Maria Deldén, maria.delden@umu.se, tel. 070-645 74 95

Om disputationen: Fredag 29 september försvarar Maria Deldén i ämnet historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, Umeå universitet, sin avhandling Perspektiv på historiefilmslitteracitet – En didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm Disputationen äger rum kl. 13.00-15.00 i Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Ulf Zander, professor vid Historiska institutionen, Lunds universitet.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Känslornas betydelse när spelfilm ingår i historieundervisningen

 lästid ~ 2 min