Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Sprängämnet trotyl förgiftar mark och grundvatten i många områden i Sverige och övriga världen. Ämnet finns utspritt över så stora arealer att rening inte kan ske med mekaniska metoder. Nu har forskare vid Stockholms universitet och University of York upptäckt ett enzym i bananflugor som oskadliggör trotyl mycket mer effektivt än andra enzymer.

Ett enzym från bananflugor har införts i växten backtrav. Backtrav som har genmodifierats på detta sätt är mer motståndskraftigt i trotylförgiftade växtmiljöer och tar upp det giftiga ämnet från omgivningen.

Förstärkt enzymaktivitet ska testas på större växter
– Våra modellförsök med backtrav visar att en växt med förstärkt enzymaktivitet kan användas för sanering av förorenad mark, säger Bengt Mannervik, professor vid Institutionen för neurokemi, Stockholms universitet. Vi siktar nu på användning av större snabbväxande växter än den lilla plantan backtrav för praktisk tillämpning av resultaten.

Trotyl finns i alla delar av världen där det har spridits genom militära och industriella aktiviteter. Sprängämnet trotyl är toxiskt för djur och växter och svårt att bryta ned i naturen, vilket gör att miljöproblemen blir långvariga.

Den oväntade avgiftningen av trotyl, som bananflugans enzym visar upptäcktes av Aslam Mazari och Bengt Mannervik vid Stockholms universitet. Genom samarbete med professor Neil Bruce och hans medarbetare vid University of York i Storbritannien kunde genen för flugenzymet föras in i backtrav så att enzymaktiviteten uttrycktes i växten. Forskningen har fått ekonomiskt stöd av Vetenskapsrådet och Carl Tryggers Stiftelse för vetenskaplig forskning.

Artikel: Expression of a Drosophila glutathione transferase in Arabidopsis confers ability to detoxify the environmental pollutant, and explosive, 2,4,6-trinitrotoluene, New Phytologist.

Kontakt: Bengt Mannervik, professor vid Institutionen för neurokemi, Stockholms universitet, tfn 08- 16 18 82, mobil 0704-25 08 49, e-post bengt.mannervik@neurochem.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera