Tema

Jämställdhet och meritokrati – krockande principer i universitetsvärlden

Akademiska tjänster ska tillsättas enbart utifrån de sökandes formella meriter. Från politiskt håll ställs samtidigt krav på att högskolevärlden aktivt ska motverka den sneda könsfördelning som råder inom många områden. Hur universitet och högskolor väljer att tackla de ibland motstridiga principerna om meritokrati och jämställdhet är temat i en avhandling av Stina Powell från SLU.

I januari 2016 fick samtliga högskolor och universitet i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för hur jämställdhet ska integreras i verksamheten. Planerna ska presenteras för regeringen i maj 2017. Regeringens motiv är att högskolor och universitet fortfarande är starkt mansdominerade och könssegregerade samt att utvecklingen mot jämställdhet går alldeles för sakta.

– Regeringsuppdraget innebär att samtliga högskolor och universitet har ett stort arbete framför sig, om integreringsplanerna inte bara ska bli ”pappersprodukter”, säger Stina Powell från SLU.

I sitt doktorsarbete har Stina Powell undersökt hur frågor som rör jämställdhet och meritokrati hanteras och diskuteras i den akademiska världen. Meritokrati innebär att objektiva, mätbara meriter ska ligga till grund för tjänstetillsättning eller befordran, och att alla därmed har samma möjligheter till avancemang oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning. I linje med detta bör den ojämställdhet som finns i akademin ha andra orsaker än diskriminering.

– Feministisk forskning har dock visat att meritvärderingen inte alltid är helt objektiv. Det finns normer som gör att män och kvinnor bedöms på olika sätt, säger Stina Powell. Detta har i sin tur lett till krav på aktiva insatser mot diskriminering inom högskolevärlden, där det samtidigt finns en stark övertygelse om att meritokratin fungerar.

Tre olika processer för att hantera jämställdhet och meritokrati
Det finns alltså två motstridiga principer, eller uppfattningar, som akademin på något vis måste sammanjämka för att de ska kunna leva vidare sida vid sida. För att få en bild av hur detta kan gå till har Stina Powell granskat ett jämställdhetsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Med hjälp av intervjuer, fokusgrupper, enkäter, deltagarobservationer och litteraturstudier visar hon att frågor om meritokrati och jämställdhet hanteras genom tre olika processer.

Den första är att göra jämställdhet till en fråga för individen, inte för organisationen.

– Här är tanken att kvinnor behöver fixas, hjälpas och stödjas för att klara, kunna eller vilja ha en akademisk karriär, säger Stina Powell. Därför startas mentorprogram, kurser och projekt som ska ge kvinnor den kunskap de antas sakna.

Den andra är att avpolitisera jämställdhetsfrågor, så att jämställdhet blir till administration (statistik, indikatorer, rankningar osv.) istället för politik.

Den tredje är att separera jämställdhet från den ordinarie verksamheten (forskning, samverkan och undervisning), och bedriva den i projektform med externa eller öronmärkta medel. Ansvaret för det aktiva jämställdhetsarbetet decentraliseras också till kommittéer och enskilda engagerade individer inom organisationen.

Processerna inom akademin måste utmanas
– Min avhandling åskådliggör hur meritokratin sätter ramarna för vilken typ av jämställdhetsarbete som är möjligt: vilka frågor som går att ställa och vem som kan beröras av frågor om bristande jämställdhet.

Stina Powell lyfter särskilt fram två övergripande slutsatser i avhandlingen. Den första är att det finns ett stort avstånd mellan den officiella svenska jämställdhetsdebatten – där frågor om för få eller för många kvinnor eller könssegregering dominerar – och mer djuplodande diskussioner som tydliggör komplexiteten i den diskriminering som förekommer inom akademin.

– Min andra slutsats är att de meritokratiska processerna inom akademin måste utmanas och utvecklas om målet med jämställda högskolor och universitet ska kunna nås. För att lyckas med regeringsuppdraget bör universitetet och högskolor beakta den mer grundliga debatt som förs, och inte blunda för hur meritokratiska principer bidrar till ojämställdhet inom akademin.

Mer information:
Stina Powell, 018-67 25 09, Stina.Powell@slu.se

AvhandlingenGender equality and meritocracy – Contradictory discourses in the academy  (pdf)

Läs också

I huvudet på en klimatförnekare
29 september, 2016 | Redaktionen forskning.se
Helt kontantfritt – Sverige kan bli först i världen
28 september, 2016 | Redaktionen forskning.se
Bra motorik förbättrar inlärningen
28 september, 2016 | Uppsala universitet

Jämställdhet och meritokrati – krockande principer i universitetsvärlden

 lästid ~ 3 min