Tema

Datorspel i undervisningen kräver mer än skolan förmår

Intresset för datorspel i undervisningen har ökat kraftigt. Men hur bra fungerar datorspelen som läromedel? Datorspelet i sig är inte pedagogiskt. Och Skolan har inte de resurser och etablerade strukturer och arbetsprocesser som krävs för att datorspel ska vara effektiva och tillförlitliga som läromedel, menar lärospelsforskaren Björn Berg Marklund.

Björn Berg Marklund, lärospelsforskare vid Högskolan i Skövde, är aktuell med avhandlingen ”Unpacking Digital Game-Based Learning. The complexities of developing and using educational games”.

Forskningen visar hur viktigt det är att kartlägga hela systemet som omger spel i skolan. Sammanhanget mellan elever och spelande, som ofta står i centrum för lärospelsdebatter, är bara en liten del av helheten.

– Det jag ser i min forskning är hur viktig den sociala, pedagogiska och praktiska kontexten är när det gäller användandet av spel i undervisning. Man kan inte utvärdera spel som isolerade produkter och tro att de kan tillgodose pedagogiska processer på egen hand, utan där är lärarens roll bärande både för att skapa bra situationer för lärande och intressanta och givande spelupplevelser för elever, säger Björn Berg Marklund.

Enligt Björn Berg Marklund forskning har lärospelens inträde i skolvärlden stagnerat av tre huvudsakliga anledningar:

Skolan svår marknad
Spelutvecklare som arbetar med lärospel möter svårigheter då skolor utgör en ekonomiskt ohållbar marknad för spelprodukter.

Skolor och lärare befinner sig i en situation där lärospel fortfarande är för svåråtkomliga och svåranvända för att göras till en allmänt vedertagen del av klassrumsundervisning. Dessa problem har även fortlöpt och förvärrats då verkligheten inte tagits i beaktande i tidigare forskning på hur spel faktiskt fungerar och kan användas i skolmiljöer.

– Det krävs stora insatser för att få något så förhållandevis komplext som dataspel att fungera i skolmiljöer då de ställer höga krav på en skolas ekonomiska resurser, tekniska infrastruktur och personal. Skolmiljöer har helt enkelt inte de resurser och etablerade strukturer och arbetsprocesser som lärospel faktiskt kräver för att vara användbara, effektiva och tillförlitliga som läromedel, säger Björn Berg Marklund.

Lärospel är även problematiska för spelutvecklare då de är svåra produkter att arbeta med eftersom deras marknad är liten och fragmenterad.

Väldigt varierande krav
– Varje enskild skola har unika förutsättningar som påverkar deras mottaglighet för lärospel på olika sätt. Detta gör att lärospel har många varierande krav som de behöver tillgodose om de vill nå en marknadsdel stor nog för att täcka utvecklingskostnader. Utöver marknadens fragmentering så har många skolor även begränsade resurser för inköp av nya läromedel, vilket gör att priset utvecklare kan sätta på sina produkter pressas ytterligare. Dessa faktorer gör det svårt för företag att bedriva ekonomiskt hållbar utveckling av spel som läromedel.

Trots att lärare ibland framställts som envisa motståndare för användningen av spel i skolan, påpekar Björn att deras inställning mot spel i de flesta fall är positiv, och att anledningen till lärospelens begränsade användning i utbildning beror på andra anledningar:

Lärare positivt inställda
– Aktörer i skolvärlden är ofta positivt inställda till lärospels pedagogiska potential och jag har inte stött på några avvisande attityder om att spel ska vara opassande för att de är för barnsliga eller på något vis skadliga. Men det finns helt rättfärdigade tvivel om lärospelens praktiska användbarhet, vilken grundas i hur resurs- och arbetskrävande det är att etablera en organisatorisk struktur och miljö där spelbaserad undervisning kan bedrivas på ett givande, och för läraren tillförlitligt, sätt.

Spelbaserad undervisning kräver mycket av lärare, inte minst ur en teknisk synpunkt. Dessutom kan det vara svårt att få till bra spelövningar som passar en hel klass då elever ofta har väldigt varierande förkunskaper och förutsättningar när det gäller spelande – vissa har aldrig spelat tidigare, medan andra har hög spelvana och betalar för egna dedikerade spelservrar hemma, eller till och med har egna Youtube-kanaler där de visar upp sin expertis, säger Björn Berg Marklund.

Vad ska till för att lärospel ska fungera i skolmiljö?

Trots problematiken som omger lärospel menar Björn Berg Marklund att det finns förutsättningar för att få till givande, pedagogiska spelupplevelser för alla elever i grundskolan, men att våra tidigare sätt att tänka på spel som läromedel leder spelutvecklare och utbildare i fel riktning:

– Först och främst måste man ta verkligheten i beaktning och se på lärospel från ett mer inkluderande systemperspektiv. Det går inte endast att titta på vad som sker i förhållandet mellan elev och dator och därifrån dra slutsatser om dataspelens gångbarhet som läromedel i klassrumsundervisning. Man måste förstå organisationer, miljöer och arbetsprocesser. Man måste även se till relationen mellan elever och lärare, mellan lärare och spelutvecklare och mellan spelutvecklare och spelare.

– En bristande förståelse och kommunikation mellan dessa aktörer leder till att lärospel utvecklas under missförstånd och kompromisser som gör att varken bra spelande eller lärande finns närvarande i slutprodukten på ett tillfredställande sätt.

Det är just denna förståelse av aktörers förutsättningar och deras förhållanden till varandra som Björn hoppas bidra till med sin forskning:

Spelet kräver sitt kontext
– I avhandlingen har jag fokuserat på att undersöka de olika förutsättningarna som redan finns eller behöver förbättras för att spelutvecklare, lärare, och elever ska kunna arbeta med lärospel. Ser man frågan från ett systemperspektiv så kan man hitta sätt att dra nytta av de olika aktörernas olika arbetsprocesser och kompetenser, och många faktorer som kan kännas begränsande kan i själva verket ge upphov till stora möjligheter för både utvecklare och utbildare.

– Spelet i sig är bara en liten del i ett större sammanhang, och trots att dess utförande såklart är viktigt är den slutgiltiga användningskontexten minst lika viktig när det gäller att uppnå bra spelbaserad undervisning. Om utvecklare exempelvis arbetar med en större förståelse för sammanhanget som deras spel ska användas i blir deras arbete betydligt lättare eftersom lärare kan brodera ut och bidra till spelbaserade övningar på sätt som mjukvaran själv omöjligt kan göra på egen hand.

För mer information, kontakta:
Björn Berg Marklund, Institutionen för informationsteknologi, Telefon: 0500-44 83 51, E-post: bjorn.berg.marklund@his.se

Disputation
Tid: Fredag 29 januari, kl. 13:15 – 16:00
Plats: Högskolan i Skövde, hus Portalen, lokal Insikten
Titel: ”Unpacking Digital Game-Based Learning. The complexities of developing and using educational games”.
Opponent: Kristine Jørgensen, biträdande professor i informations- och medievetenskap, Universitetet i Bergen.
Handledare: Per Backlund, biträdande professor i datavetenskap, Högskolan i Skövde; Henrik Engström, PhD, Högskolan i Skövde; Anna-Sofia Alklind Taylor, PhD, Högskolan i Skövde.

Läs också

Kristiskt tänkande i historieundervisningen
9 december, 2016 | Umeå universitet
Pisa-mätningar viktiga för rektorer och lärare
8 december, 2016 | Umeå universitet
Så blir förskolebarn delaktiga med musik
2 december, 2016 | Stockholms universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Datorspel i undervisningen kräver mer än skolan förmår

 lästid ~ 5 min