Forskning om samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Katter får höga kemikaliehalter via dammet hemma
En studie från Stockholms universitet har nu slagit fast det man tidigare misstänkte, nämligen att de höga halter av bromerande flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem.
-
Hushållen tjänar för lite på aktiv elkonsumtion
I takt med att andelen förnybar el ökar finns förhoppningen att allt fler konsumenter ska vara aktiva och anpassa sin förbrukning efter tillgängligheten på el. Men trots ny teknologi är det få hushåll som är flexibla i sin elkonsumtion. Det...
-
Majoriteten fattiga barn i Sverige har utländsk bakgrund
Risken för barnfattigdom är hög i familjer med utlandsfödda föräldrar – så hög som 80 procent om föräldrarna är nyanlända eller födda i Irak, Somalia eller Syrien. En snabbare integration av invandrade föräldrar...
-
Nästan bara män migrerade till Europa under bronsåldern
På stenåldern kom både kvinnor och män till Europa från stäpperna i öst och spred jordbruket, men under bronsåldern, för 5 000 år sedan, kom nästan bara män. Genetiska studier av denna migration visar att processen drevs av olika sociala...
-
Sagan banade väg för kvinnans frigörelse
Kan kvinnofrigörelse ha något med sagor eller sagoskrivande att göra? I en ny avhandling vid Umeå universitet tar Sun-Kyoung Choi sin utgångspunkt i författaren och läraren Jeanna Oterdahls (1879-1965) sagor, som lästa mot bakgrund av den tidiga svenska...
-
Låt lokala intressen prata ihop sig om skogens framtid
När skogslandskapets intressenter, till exempel skogsägare, renägare och turismnäringen, tillsammans analyserar olika framtidsscenarier kan dialogen underlättas. Jägmästare Julia Carlsson har använt scenarioanalys i sitt doktorsarbete vid SLU och betonar att...
-
Så beräknades utsläppen i tv-serien Zero Impact
I Sverige orsakar varje person utsläpp motsvarande runt åtta ton koldioxid per år. För de allra flesta är det en ganska obegriplig siffra, som är svår att använda för beslut i vardagen. I reality-serien Zero Impact – som har premiär i SVT1 22...
-
Träna tajmningen kan förbättra inlärningsförmågan
Att tajma rätt är livsviktigt i en massa dagliga situationer men något vi sällan funderar över. Forskning vid Umeå universitet visar att vår förmåga till tajmning delvis är något som går att träna upp.
-
Svensk solidaritet hjälper utsatta migrantarbetare
Antalet migrantarbetare i Sverige ökar, liksom antalet papperslösa. Många diskrimineras och lever mycket utsatt. – Efterfrågan på billig och flexibel arbetskraft ökar och migranter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden utnyttjas. Eftersom...
-
Mycket pappersarbete orsakar kunskapstapp
Ökad styrning via dokument och krav på dokumentation i arbetet har gjort att de mer erfarna riskerar att tappa sina kunskaper. Många professionella känner att de får mindre tid till att ägna sig åt sin kärnverksamhet då det administrativa arbetet...
-
Intelligenta män bättre på att ta sin hjärtmedicin
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. Intelligensen spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under ett och två år efter hjärtinfarkten, enligt forskare från Umeå...
-
Shoppingresor bakom stor del av svenskarnas klimatutsläpp
Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det visar en doktorsavhandling av Sandra Roos, som för första gången gör det möjligt att jämföra...
-
Kvinnor missgynnades när glasbruken blev maskinella
När glasindustrin mekaniserades hade manlig arbetskraft, oavsett etnicitet, lättare att yrkesutbilda sig och avancera. Kvinnorna blev de stora förlorarna och fastnade ofta i syning av glasen. Det visar Gunnel Holmér i avhandlingen ”Flaskor på löpande...
-
Ta tillvara paradoxernas energi i företaget
Den bästa lösningen på spänningar i ett företag behöver inte vara en urvattnad kompromiss mellan ytterligheter. Paradoxer kan omfamnas istället för att upplösas. Det menar Medhanie Gaim i en ny avhandling vid Umeå universitet.
-
Vi accepterar inte fel i digitala nyheter
Det går fort när nyheter produceras och publiceras på webben. Det ökar risken för fel, men innebär också att felen kan rättas till. Artiklar kan förändras inom loppet av några minuter. Men allmänheten har höga förväntningar...
-
Närvaro ger studenter bättre studieresultat
Hur påverkas sjuksköterskestudenternas resultat av att de deltar på alla föreläsningar och i praktiska övningar? Det undrade lärarna på Sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Väst eftersom inte all undervisning är obligatorisk....