Forskning om samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Trevliga kvinnor får mindre i lönekuvertet än trevliga män
Det kan löna sig för en man att vara trevlig. Män får mer i lönekuvertet jämfört med kvinnor när en arbetsgivare ska värdera egenskaper, förknippade med värme, visar forskning från Mittuniversitetet. Studierna utgår från tidigare...
-
Manlig fertilitet bortglömd fråga inför föräldraskapet
Mäns föräldraskap börjar på allvar först vid graviditeten eller när barnet är fött. Innan dess är det få män som funderar över sin egen fertilitet. De flesta män som forskaren och barnmorskan Maja Bodin intervjuade tog för...
-
Kränkning på grund av kön också ett hatbrott
Definitionen av hatbrott vidgas inom ny forskning, där kön inkluderas som en kategori. Det kan finnas ett symboliskt värde i att erkänna att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön, menar forskare vid Malmö universitet...
-
CSR i ett globalt sammanhang
Företagens sociala ansvar – ofta benämnt CSR – har varit ett aktuellt samtalsämne de senaste åren. Fokus har dock legat på Nordamerika och Europa, åtminstone inom forskarvärlden. Men när företag med ursprung i höginkomstländer...
-
Låna verktyg på biblioteket
Hammare för utlån – vad fyller ett verktygsbibliotek för funktion i samhället, och varför lånar människor verktyg där? Det har Jonas Söderholm, nyligen disputerad i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan, studerat i sin...
-
Forskning om effekterna av agilt arbete
Att arbeta agilt, det vill säga lättrörligt och smidigt och med tät kundkontakt, har blivit det gängse arbetssättet inom området mjukvaruutveckling. Arbetssättet har dock begränsningar och utmaningar. Forskare vid BTH har studerat effekterna av det agila...
-
Krisforskare: Var inte rädd – men förberedd!
Under Krisberedskapsveckan får allmänheten tips om hur vi ska hantera en kris. Joeri van Laere, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, utbildar svenska kommuner och myndigheter i krisberedskap – och manar till lugn. – Vi ska ta det på allvar....
-
Hur får vi tag i mat om kriget kommer?
Sverige behöver en ny typ av livsmedelsberedskap. Det framgår i en rapport från SLU, som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig.
-
Demokrati inte tillräckligt för att nå hållbarhetsmålen
FN:s medlemsländer har enats om sjutton mål för en mer hållbar utveckling. Dessa ska nås senast 2030. Men vad krävs rent strukturellt för att förändring ska komma till stånd? Demokratiskt styre i sig själv är inte tillräckligt, visar...
-
Vägen till krisberedskap kantas av ojämlikheter
Myndigheters sätt att kommunicera risker och kriser avslöjar ett sårbart och ojämlikt samhälle. Budskapen som förmedlas i kommunikationen riktas framförallt till traditionella medelklasshushåll, boende i urbana miljöer.
-
Det går att förflytta sig utan rörelseverb
Typiskt uttrycks förflyttning med vanliga rörelseverb som gå, springa och åka. Men det går också att använda verb med en helt annan grundbetydelse, som i uttrycken skoja runt i centrum eller prassla iväg till sängen. För att förstå hur...
-
Digitala nätverk ringar in oss allt bättre
Tack vare ökad tillgänglighet av data och förbättrad beräkningskapacitet i datorer kan vi i dag analysera många komplexa system med hjälp av nätverksmodeller. Men utförligare datamängder ger upphov till både utmaningar och...
-
Sociala nätverk påverkar barnafödandet
Mellan 1870 och 1930 sjönk barnafödandet i Sverige från ca 4,5 till 1,8 per kvinna. Detta var en konsekvens av att gifta par använde sig av barnbegränsning i en högre utsträckning än någonsin förut. Denna ökade användning av...
-
Högt pris för drömmen om ett bättre liv för barnen
Det är ofta för barnens skull föräldrar väljer att lämna hemlandet för att jobba i Sverige. Men avståndet gör samtidigt att de förlorar kontakten med sina barn, och det är svårt att ta igen förlorad tid vid återförening.
-
Bullrigt boende befaras ge ökade hälsorisker
WHO kommer snart att skärpa riktlinjerna för buller. Att Sverige har gått motsatt väg och lättat på reglerna för buller vid bostäder har fått forskarna att varna för långsiktiga hälsoeffekter.
-
Dagens äldre friskare än förr, men det går snabbare utför
Dagens sjuttiofemåringar har bättre kognitiv förmåga än tidigare generationers åldringar. Men när funktionerna börjar försämras går nedgången snabbare för dessa än de tidigare. Vi har två förslag på...