Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Supraledande tvådimensionellt material upptäckt
Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Nu har forskare i Uppsala hittat supraledande material som bara är tre atomer tjockt. Supraledande material kan leda ström helt utan energiförluster. Högtemperatursupraledning i kopparoxider...
-
Periodiska systemet skrivs om när atomer utsätts för högt tryck
Atomernas grundläggande egenskaper kan förändras under högt tryck. Detta ger en ny dimension till periodiska systemet – och helt nya förutsättningar för materialforskning, enligt forskning från Chalmers.
-
Svamp i häxring ger kunskap om mutationer
Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer.
-
Fosfor från Marocko styr världens matproduktion
Världens största fosforreserver ligger i Marocko. Landet är dessutom världens största exportör och världens tredje största producent av det livsviktiga ämnet. Deras monopol har fått EU att reagera och i Sverige letar man nu efter alternativ...
-
Ökad näring vinst för växter vid bete
Energi- och proteininnehållet i växter är högre om de betas än om de klipps. Innehållet från de betade områdena ökar med åren, medan det är oförändrat där man bara klipper vegetationen.
-
Proteinet kryptokrom styr flugans inbyggda kompass
Flugor kan, precis som flera andra djur som till exempel fåglar, navigera genom att känna av jordens magnetfält. Förklaringen är en inbyggd kompass, där proteinet kryptokrom spelar en avgörande betydelse.
-
Många kräftor att fånga i Vättern
Fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli cirka trettio procent större i år. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från romkornet och...
-
Solenergi blir biobränsle utan solceller
Snart kan vi ersätta fossila bränslen med en koldioxidneutral produkt bildad från solenergi, koldioxid och vatten. Genom att modifiera mikroskopiska cyanobakterier producerar de stora mängder butanol som kan användas som ett miljövänligt...
-
Amazonas palmer visar hur tropikerna formats
Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Kartläggning är viktig för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i...
-
Små fält och olika grödor ger mångfald i jordbrukslandskapet
Mindre åkrar och en större variation av grödor ger en god effekt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Effekten går att jämföra med den som till exempel bevarad ängsmark och blommande remsor längs åkrar ger. Det visar en...
-
Saltvatten räddning när grundvattnet sinar
Det råder vattenbrist i stora delar av Sverige – trots allt regn. Och den tilltagande grundvattenbristen hotar svensk vattenförsörjning. Renat avloppsvatten kan bli ett sätt att klara dricksvattnet, menar forskare. På Gotland har avsaltat havsvatten klarat den...
-
Vetesorterna som ska klara ett extremt klimat
Klimatförändringarna påverkar svensk livsmedelsproduktion i allt större utsträckning. Redan idag ser vi synliga effekter inom växtodling. Forskare på SLU arbetar med att ta fram nya vetesorter anpassade för ett extremt och omväxlande klimat.
-
Nytt system säkrar spårbarhet inom textilbranschen
Allt fler vill veta var kläderna de köper kommer ifrån och om de är etiskt producerade. Men hackig information, förfalskningar, och brist på insyn gör det svårt. De QR-koder och RFID-chip som används i dag är lätta att läsa av och...
-
Ständig rädsla för rovdjur ökar risken att bli sjuk
Rovdjur utgör inte bara ett omedelbart dödshot för många djur. De påverkar dem även rent fysiskt genom att finnas i deras närhet. Forskare vid Lunds universitet har undersökt vad som händer med bytesdjurens immunförsvar när de tvingas...
-
Mats skjuts upp för att mäta gravitationsvågor
Nästa år skjuts forskningssatelliten Mats upp från Vostochny Cosmodrome i Ryssland. Mats ska studera så kallade gravitationsvågor i atmosfären genom att detektera formationer i moln i mesosfären, på 70-110 kilometers höjd.
-
Molekylen som fördelar värmen varma sommardagar
Forskare har designat en molekyl som kan fånga upp energi ur solens strålar för att senare avge den som värme. Meningen är att molekylen ska kunna ersätta luftkonditionering och fläktar. – Målet är att skapa en behaglig inomhusmiljö...