Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Nya oväntade rön om vattens mikroskopiska struktur
Flytande vatten är något vi alla använder varje dag och tror oss veta hur det fungerar, men vetenskapligt finns det många kunskapsluckor och forskningsfältet är mycket intensivt. En internationell forskargrupp, med deltagande från Uppsala universitet, visar nu...
-
25-årig praxis för utvärdering av dataanalys värdelös i praktiken
Så kallade "intelligenta" datorbaserade metoder för klassificering av till exempel patientprover har i 25 år utvärderats med hjälp av två metoder som helt dominerat forskningen. Nu visar forskare i beräkningsmedicin vid Uppsala universitet att denna...
-
Utrotas en rovdjursart är andra rovdjur i fara
Att olika rovdjur jagar samma byte borde leda till hårdare konkurrens mellan rovdjuren. Konstigt nog kan detta vara en förutsättning för att det finns så många rovdjursarter i världen. Detta medberoende gör att flera rovdjursarter kan vara i fara om ett...
-
Mycket ström att spara i chippets klocka
Dagens mikroprocessorer är supersnabba kraftpaket men samtidigt duktiga strömslukare. En allt större del av energin går till att driva de klocksignaler som synkroniserar trafiken på chippet. Med en ny teknik utvecklad vid Linköpings universitet kan den...
-
Döda havsbottnar breder ut sig över världen
Över 400 havsområden i världen har så stor syrebrist vid bottnarna att djur och fiskar tar skada. Därmed har antalet områden med döda bottnar fördubblats varje årtionde sedan 1960-talet, visar forskning vid Göteborgs universitet.
-
Mekanism bakom kokainbegär identifierad
En möjlig väg att i framtiden förhindra återfall i drogberoende har upptäckts av forskare vid Linköpings universitet och det tyska cancerforskningscentret DKFZ. Målet är de dopaminproducerande nervcellerna i mitthjärnan.
-
Havets försurning hämmar marina arters fortplantning
Inom 100 år beräknas världshaven bli tre gånger surare. Den sänkta pH-halten kan slå hårt mot marina arters förmåga att fortplanta sig, visar forskning på sjöborrar vid Göteborgs universitet. –Försurningen kan vara det...
-
Öringen hugger snabbare på iögonfallande byten
Öringen har lättare att hitta ett väl synligt byte än ett som är kamouflerat. Det visar forskning vid Göteborgs universitet. Därmed ges vetenskapligt stöd åt en gammal sportfiskesanning: ju mer iögonfallande byte, desto snabbare hugger fisken.
-
Forskare föreslår nya minimimått i krabbfisket
De kan vandra tiotals mil på havsbotten, lägga två miljoner ägg, finns i uppåt tjugo miljoner exemplar i svenska vatten - och alla hör till samma genetiska familj. Forskning vid Göteborgs universitet kastar nytt ljus över vår ”okända”...
-
Optimerad strålbehandling med radioaktiva läkemedel kan bota fler cancerfall
Omkring 500 cancerpatienter har behandlats med det radioaktiva läkemedlet 177Lu-oktreotate, med förmåga att spåra även oupptäckta tumörer. Forskning vid Göteborgs universitet visar hur behandlingen kan optimeras för att bota fler.
-
Svenska forskare hittar framtidens miljötänkande på Stora Barriärrevet
Havens känsliga korallrev är hotade, det har flera rapporter larmat om de senaste åren. Men nu visar världsledande svensk forskning vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet hur utvecklingen av en ny modell med helhetstänkande i centrum ska rädda de...
-
Spår av liv kan finnas i Jordens äldsta diamant
Jordens äldsta diamant har analyserats på Naturhistoriska riksmuseet och resultatet, som publiceras i Nature, förvånar forskarna. De hittade den hittills äldsta förekomsten av lätta isotoper av kol. Något som kan vara tecken på att liv förekom...
-
Forskningsprojekt gör direktsändningar från havsdjupen
Ett unikt forskninsgprojekt vid Göteborgs universitet följer sedan förra veckan nedbrytningen av en död tumlare på havsbotten - i direktsändning. Från i höst ska allmänheten kunna se sändningarna.
-
Världens minsta fjärilar: naturens största mästerverk
”Här i dessa små, och af oss så föraktade kräken, kunne vi finna de största Naturens mästerstycken”. Ja, Linné hade en speciell förkärlek till de riktigt små fjärilarna.
-
Viktig länk funnen i vattendjurens väg upp på land
Nya unikt bevarade fossil från Lettland berättar om en av de avgörande händelserna i vår egen evolutionära historia, när våra förfäder lämnade vattnet och tog steget upp på land. Uppsalaforskare har tillsammans med internationella kolleger...
-
De första ”skaldjuren” satt fast på havsbottnen
De första skaldjuren levde fastsittande på havsbottnen, med ett fjälliknande skal som endast delvis täckte mjukdelarna. Ur dessa kan dagens musslor och andra tvåskaliga djur ha utvecklats, visar nya studier av Uppsalaforskare. Resultaten finns publicerade i det senaste...