Forskning om natur & teknik

Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu...

Långa telomerer är kopplat till kortare överlevnad hos bröstcancerpatienter, enligt den avhandling som Katarina Nordfjäll försvarar vid Umeå universitet.

En ny produkt för att kartlägga hur membranproteiner ser ut och fungerar ökar möjligheterna att förstå deras funktion och hur de växelverkar med andra molekyler, till exempel läkemedelsmolekyler. Produkten som utvecklats av forskare på Chalmers och...

I snölegan kan snön ligga kvar till långt in på sommaren, vilket förser omgivningen med ett konstant flöde smältvatten och ”sparar” en betesreserv under snötäcket. Men i klimatförändringens spår riskerar snölegorna att...

Framtidens material kan byggas upp av beståndsdelar som själva gör jobbet. Denna självorganisering är naturens metod som nu tas över inom nanotekniken. I en avhandling från LiU visas hur syntetiska proteiner och guldpartiklar kan samverka i en ny typ av biosensor.

Spenat är sedan länge en favoriserad ”labråtta” bland fotosyntesforskare. Den får snabbt stora fina blad och är därför perfekt för biokemiska studier av hur växter fångar solens ljusenergi. Det enda problemet är att dess arvsmassa...

Bladlöss och myror bär på minibakterier som producerar nödvändiga aminosyror och vitaminer. Minibakterierna har en mycket liten arvsmassa och många trasiga gener. Nu presenterar Uppsalaforskare i en artikel i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences,...

Behandling av tumörer bygger ofta på att man stimulerar ett ”självmordsprogram”, så kallad apoptos, i cancercellerna. Ibland utvecklas resistens mot sådan celldöd. Dessa aspekter belyses i den avhandling som Jeanette Blomberg försvarar vid Umeå...

Urbaniseringen i världen slår alla rekord samtidigt som klimatförändringen och annan miljöpåverkan ökar många städers sårbarhet. Forskning visar att grönområden, träd och våtmarker spelar en allt större roll då de...

I atmosfären förekommer storskaliga vågrörelser som påverkar väder och vind. Alla Belova, Institutet för rymdfysik och Umeå universitet, har med hjälp av satelliten Odin undersökt vad som utmärker den här typen av vågor. Hon...

För att proteiner ska fungera krävs att veckningen av kedjor av aminosyror går till på rätt sätt. Veckas de på fel sätt kan de klibba ihop, något som förekommer i sjukdomar som ALS och galna ko-sjukan. I sin avhandling vid institutionen för...

I vattenprover från sjöar, blodprover som innehåller läkemedel och många andra prover som ska analyseras kemiskt finns för det mesta många andra ämnen förutom det man vill mäta. Erika Wikberg, Umeå universitet, har i sin avhandling bland annat...

Under tiden på botten i Stockholms hamn ansamlades stora mängder järn- och svavelföreningar i virket på regalskeppet Vasa. Sedan år 2000 har man sett att det sker förändringar i träet som kan hota skeppets stabilitet. Först trodde man att det var...

Den bakterieigenkännande receptorn PGRP-LC (peptidoglycan recognition protein-LC) kan i olika utföranden känna igen olika delar av infekterande bakterier. Den kan därmed starta tillverkningen av bakteriedödande ämnen, samt aktivera blodceller som är kapabla att...

Nötkött kan variera mycket i mörhet. Idag hängs slaktkroppen vanligen upp i hälsenan, men om slaktkroppen hängs upp i bäckenet i stället sträcks musklerna och mörheten förbättras.

I en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS beskrivs hur en ny, genetiskt modifierad stam av bakterien E.coli möjliggör framställning av stora mängder olika typer av proteiner, som in sin tur kan användas till bland annat läkemedel och läkemedelsstudier.