Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Mångfald är en framgångsfaktor
Exploatering av naturmiljöer eller klimatförändringar, innebär påfrestningar på populationer och arter. Växter och djur måste hinna anpassa sig till de nya förhållandena eller flytta till nya områden för att inte hotas av utrotning....
-
Smältande havsisar i Arktis skyndar på utsläpp av klimatgas
Forskning från Lunds universitet visar att metanutsläppen från den arktiska tundran ökar när isarna i Arktis smälter. När mikroorganismer i tidigare frusna jordar vaknar till liv bildar de metan, som i sin tur också driver på förändringen...
-
Spetsbergens vassa toppar så gott som oförändrade sen en miljon år
De spetsiga fjälltopparna på Svalbard har inte, som man tidigare trott, formats under de senaste istiderna, utan för mer än en miljon år sedan. Forskning från bland annat Göteborgs universitet och Universitetscentret på Svalbard visar att de spetsiga...
-
100 miljoner ton mat går till spillo – matavfall värsta klimatboven
En tredjedel av all mat som produceras går till spillo, vilket gör matavfall till den tredje största utsläpparen av klimatgaser. Nu startar ett EU-projekt med målet att minska matavfallet i Europa med 30 procent till år 2025. Samarbetet involverar 26 partner...
-
Amerikansk hummer kan sprida sjukdomar till inhemska skaldjur
Under fjolårets hummerfiske rapporterade fiskare fångst av 19 amerikanska humrar. Forskar vid SLU:s havsfiskeslaboratorium varnar nu för risken att den icke inhemska hummern sprider främmande sjukdomar och parasiter till skaldjur i svenska vatten. Det är också...
-
Smarta hem blir smartare och säkrare
”Smarta hem” använder teknologi som kan öka komfort och säkerhet och minska energiförbrukning. I framtiden kan smarta hem också komma till nytta vid vård och omsorg om äldre och handikappade. Wagner Ourique de Morais forskar om en metod som...
-
”Supermareografen” vid Onsala ska bidra till att förebygga översvämningar världen över
Det senaste tillskottet på Onsala rymdobservatorium är ett toppmodernt instrument för att mäta havsnivå. Den nya ”supermareograf” blir en milstolpe i ett nytt samarbete mellan Chalmers och SMHI. Med hjälp av mätningar under lång tid av...
-
Grönlandskarta underlättar klimatforskning
För första gången finns nu en högupplöst karta över marken under Grönlands inlandsis. Det är forskare vid Uppsala universitet som har tagit fram kartan, som kommer att få stor betydelse för framtida möjligheter att förutspå hur...
-
Miljösmartare mikrosystem för krävande miljöer
För att kunna ersätta konventionella lösningsmedel i olika mikrosystem med snällare alternativ som koldioxid och vatten ställs större krav på systemen. De måste tåla högt tryck och höga temperaturer. I sin <a class="glossaryLink" ...
-
Stora ögon kostar mycket
Forskare i Lund har beräknat vad det kostar att ha en välutvecklad syn. Djur med stora och välutvecklade ögon, nödvändiga för deras överlevnad, betalar dyrt. En stor energiinvestering i synsystemet sker på bekostnad av andra organsystem.
-
Möjligheterna i Östersjöns miljöproblem
Övergödningen miljögifterna och överfisket fortsätter drabba Östersjön. Vårt unika innanhav är hårt trängt av behoven från jordbruk, sjöfart och industri. Allt fler pratar nu om så kallad blå tillväxt - att se...
-
Ultrasnabbt frånkopplad magnetism i atomer – ett nytt steg mot framtidens datorer
Framtidens datorer kräver ett magnetiskt material som kan manipuleras ultrasnabbt genom att bryta den starka magnetiska kopplingen. Idag publiceras en studie i Nature Communications där svenska och tyska forskare visar att även den allra starkaste magnetiska kopplingen går...
-
Mark och vatten försuras mindre än befarat av grot-uttag i skogen
Vid avverkningar blir det allt vanligare att även grenar, toppar och barr (”grot”) fraktas bort från hyggena, för att användas som biobränsle. Det finns farhågor om att detta intensiva utnyttjande av skogsråvaran på sikt kommer att leda till...
-
Ett steg mot snabbare organisk elektronik
Länge har man trott att ordnade polymerkedjor ökar plastens ledningsförmåga. En ny generation polymerer har också tagits fram och visst leder de nya polymererna bättre, men av helt andra skäl. Det visar forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik,...
-
Hög puls och mjölksyra hos arbetande islandshästar
Vilken arbetskapacitet har egentligen en islandshäst? Vad är mest belastande, hög hastighet i olika gångarter eller vikten av en tung ryttare? Guðrún Stefánsdóttir, SLU ger i sin avhandling svar på frågor om islandshästars fysiologi.
-
Fortsatt EU-stöd till Europas bästa laserlabb
Europas främsta laserlabb samordnas sedan ett antal år i ett EU-finansierat nätverk, Laserlab-Europe, som sedan 2012 koordineras av Claes-Göran Wahlström, <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Professor...