Forskning om miljö & klimat

Forskare har upptäckt ett helt nytt kontrollsystem som styr växternas kloroplaster, CHLORAD (chloroplast-associated protein degradation). Genom detta kontrollsystem kan forskare påverka hur växter svarar på miljöfaktorer, menar marinbiologen Mats Töpel, en av...

Växterna vid en älvstrand växer strikt indelade i zoner. Växter anpassade till blöta förhållanden längst ner, de anpassade till torrare högre upp. Men vad händer om det blir torrare eller blötare? För 19 år sedan flyttade forskare...

Det finns stora samhällsvinster att göra om avfall från livsmedelsindustrin användes för biogasproduktion – istället för djurfoder, kompost och förbränning. Antingen biogasen blir till fordonsgas eller el/värme. Det visar en studier från...

Hoppkräftor, världens vanligaste djur, släpper ut unika doftämnen i havet. Dessa kan få havets minsta invånare, växtplankton, att mobilisera sina försvar för att slippa bli uppätna. Upptäckten från Göteborgs universitet ökar...

Naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för den biologiska mångfalden. Men också för klimatet, jordbruket, vattnet i landskapet och inte minst för vår kultur, visar en kartläggning av ekosystemtjänster från gräsmarker i Nordeuropa och...

I ljuset av den gångna sommarens extrema torka påbörjas en rad nya forskningsprojekt vid Lunds universitet om extremväder. Bland annat om extremvädrets inverkan på algblomningar och humlesamhällen.

Klimatförändringar orsakar intensiva regnoväder och stormar i Östersjöregionen. Städernas avloppssystem är inte dimensionerade för att hantera nederbördsmängderna. Städer och universitet runt Östersjön arbetar nu med att utveckla en...

Blommor av samma art kan dofta helt olika trots att de växer bara någon mil ifrån varandra. Det har forskare vid bland annat Lunds universitet upptäckt i en ny studie.

Växtligheten på gräsmarker ökar i mindre grad av förhöjd koldioxidhalt än vad nuvarande klimatmodeller förutsätter. Gräsmarker med våt vårsäsong ökar sin växtlighet mest, visar en studie som undersöker...

Den nya tallskadegöraren Diplodia sapinea chockade svenska skogsägare 2016. Nu visar forskning att det i huvudsak är snabbväxande, törstiga tallar i torkstressade bestånd som drabbas. Och att omfattningen kan begränsas om skadorna upptäcks i tid.

Säkrare vägar och minskad bränsleförbrukning. Det är målet med intelligenta transportsystem. Men för att fordon, väginfrastruktur, trafiksignaler och andra trafikanter ska kunna kommunicera effektivt med varandra behövs standarder. Det har Nikita Lyamin...

För pollinerande fjärilar är det viktigare att ha nära till skog än till åkrar, enligt en studie som gjorts på 32 000 fjärilar av 77 olika arter. Resultaten i studien från SLU och Linköpings universitet ger ledtrådar till hur landskapet...

Höga halter av marknära ozon minskar skördarna av jordens viktigaste grödor. Minskningen är ett globalt problem. Alla de globalt viktigaste grödorna, vete, ris, majs och soja är känsliga för höjda halter av ozon men även andra grödor...

Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier (PFAS), för att stå emot vatten, men också olja och annat som gör fläckar. Men PFAS är en av vår tids värsta miljögifter. Och helt onödiga för tillverkarna...

Ungefär 35 300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når mer än 3 grader. Det visar forskare från bland annat Uppsala...

Inte bara synen, utan även luktsinnet, vägleder fåglar som söker insekter och andra kryp att äta i odlingslandskap. Forskare från SLU visar i en studie att fåglar använder dofter som växter avger vid insektsangrepp när de letar efter en bra...