Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Träning och syn på kroppen påverkar hur tonåringar mår
Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.
-
Kirurger behöver fler kroppar att träna på
Brist på donerade kroppar begränsar möjligheterna för kirurger att träna sina färdigheter. Inom bland annat traumakirurgi räcker kropparna inte till.
-
Risk för cancer långt efter barndom med högt BMI
Personer som haft högt BMI som barn har högre risk för cancer relaterad till fetma senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Enklare ALS-diagnos med blodprov
I framtiden kan det bli möjligt att ställa en mer träffsäker ALS-diagnos tidigare i sjukdomsförloppet med hjälp av ett enkelt blodprov. Det kan till exempel göra det möjligt att sätta in bromsmediciner i ett tidigt skede – innan musklerna...
-
Psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör...
-
Psykisk ohälsa syns i blodet
Schizofreni, utmattningssyndrom eller depression. Idag bygger alla psykiatriska diagnoser på bedömning av patientens beteende. Objektiva test skulle underlätta - och minska stigmat kring psykisk ohälsa, menar forskare.
-
Barn med utländsk bakgrund får mer sällan psykiatrisk behandling
Barn med utländsk bakgrund får inte lika ofta rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar. Det visar forskning från Karolinska Institutet.
-
Tysta fläktar kan göra oss friskare
En doktorand vid Chalmers har lokaliserat skadliga ljud från fläktarna i våra ventilationssystem. Och skapat en helt tyst fläkt – utan de farliga tonala ljuden. Brus i inomhusmiljö är en hälsorisk och kan påverka barns kognitiva utveckling.
-
Luftföroreningar kopplas till ökad risk för covid-19 hos unga
Är du under 30 och bor på en trafiktät adress i Stockholm? Då ökar risken att få covid-19, visar en studie på unga vuxna.
-
Så upplever patienter måltider i livets slutskede
Mat och hunger får inte samma innebörd i livets slutskede. Maten smakar inte som förr och många får svårt att äta. Måltiderna blir därför snarare en källa till oro och stress än till glädje och samvaro för både patienter och...
-
Sämre mående efter enstaka möte med hälsocoach
Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Kvinnlig fontänorgasm väcker många känslor
Stolthet, skam eller förundran. Kvinnors känslor inför fontänorgasmer varierar starkt, men alla tycks överens om att kunskapen behöver öka om vad fenomenet egentligen är. Det visar en ny studie.
-
Narkosgas kan bidra till sämre njurfunktion efter operation
Narkosmedel som andas in påverkar njurarnas funktion under sövningen. Det kan därför vara en bidragande faktor till komplikationer hos patienter efter en operation, visar en studie.
-
Immunceller rustas för att bättre bekämpa cancer
Immunterapi håller på att bli en framgångsrik metod för att behandla cancer. Forskare har nu utvecklat förstärkta CAR-T-celler som hjälper immunförsvaret att attackera cancerceller. Förhoppningen är att den nya tekniken ska förbättra...
-
Problem efter höftledsoperationer kopplas till genetisk risk
En av tio patienter som fått en ny höft- eller knäled måste opereras igen. En ny studie visar att genetiska faktorer och blodgrupp kan ligga bakom en ökad risk för proteslossning.
-
Läkemedel förbättrade andningen vid sömnapné
Ett läkemedel har testats för att hjälpa personer som lider av sömnapné. Resultatet visar att patienterna fick färre andningsuppehåll och bättre syresättning efter behandlingen.