Forskning om hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Förlorat luktsinne kan ofta behandlas
Behandling med kortisontabletter kan hjälpa patienter som förlorat luktsinnet på grund av inflammation, t ex polyper i näsan att återfå sitt luktsinne. Operation gav ingen ytterligare förbättring av luktsinnet. Dessa resultat visas i en avhandling från...
-
Första avhandlingarna i kirurgi läggs fram i Örebro
Vid den nystartade forskarutbildningen i kirurgi vid Örebro universitet disputerar redan två av doktoranderna, Torgny Windahl och Kjell Jansson, som också är kliniskt verksamma vid Universitetssjukhuset Örebro.
-
Var tionde 85-åring har hallucinationer eller vanföreställningar
En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att hallucinationer eller vanföreställningar hos äldre är vanligare än forskarna tidigare trott. Prognosen för de drabbade är dålig och det är därför viktigt att upptäcka och behandla...
-
Vad betyder boendeområdet för risken att få hjärtinfarkt?
Spelar det någon roll vilken bostadsort man bor på, och hur länge man bott där, för risken att få hjärt- och kärlsjukdom? Minskar risken för sådana sjukdomar om inkomsten ökar? Det är några frågor som ska studeras i ett nystartat...
-
Genetiskt vaccin lovande mot kronisk hepatit C
En lovande vaccinkandidat mot kronisk hepatit C presenteras i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet. Det nya genetiska vaccinet kan aktivera den del av immunförsvaret som är viktigt för utläkning av hepatit C, en sjukdom som är svår att behandla...
-
Säkrare och mer skonsam behandling av hudcancer
Marica B. Ericson har studerat patienter som behandlas med ljus för basalcellscancer, som är den vanligaste formen av hudcancer. I sitt doktorsarbete har hon kommit fram till hur behandling med ljusterapi kan förbättras samt hur diagnosen kan bli säkrare med hjälp av...
-
PRESSINBJUDANSeminarium om sjukskrivningsepidemin
Rektor Harriet Wallberg-Henriksson välkomnar journalister till Karolinska Institutet och ett presseminariumFredag 18 juni kl. 11-13 i Nobel Forum, Campus Solna
-
Forskning om belastning av skuldermuskeln leder till nya rekommendationer
Leif Sandsjö från Odensåker, Mariestad, har i en studie vid Chalmers och Arbetslivsinstitutet utvecklat en metod för att mäta och analysera muskelbelastning i olika arbetssituationer.
-
Nya terapier möjliga vid porfyri – idag en sjukdom som bara kan symtombehandlas
Enzym- och genterapi kan utvecklas som nya behandlingsmöjligheter för patienter med akut intermittent porfyri (AIP), en sjukdom som ger svåra och skiftande symtom. Det visar resultaten i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet.
-
Gener inblandade i bildningen av blodfett styrs av tillväxthormon
De gener som är inblandade i bildningen av blodfett styrs av tillväxthormon. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
-
Sjuksköterskor kan hjälpa kranskärlssjuka hålla sig friska
Många patienter drabbade av kranskärlssjukdom röker, har höga blodfettsnivåer, hög blodsockerhalt och högt blodtryck, alla kända riskfaktorer för denna typ av sjukdom. En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att vid uppföljande besök...
-
Endast en mindre andel av deprimerade patienter får antidepressiva läkemedel
En grundlig undersökning av depressionsbehandlingen i Jämtlands län visar att den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel varit till nytta för de deprimerade människor som fått sådan behandling. Den kan också ha förebyggt ett...
-
Biosensor avslöjar hormonfuskande djuruppfödare
Inom EU får köttproducenter inte använda hormonpreparat för att få djuren att växa snabbare, men fusk har avslöjats i flera medlemsländer. En som arbetat med att ta fram effektiva och säkra kontrollmetoder är Annette Johansson vid SLU och...
-
Kan en stimulerande miljö förbättra återhämtningen efter stroke?
En mer stimulerande miljö verkar bidra till hjärnans återhämtning efter stroke, konstaterar Annica Rönnbäck i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 4 juni.
-
Immunoglobulin-genen viktig vid kronisk lymfatisk leukemi
Hur kroppen använder immunoglobulin-genen har betydelse för prognosen för patienter med kronisk lymfatisk leukemi. I Gerard Tobins avhandling identifieras patientgrupper med sämre prognos hos vilka exempelvis mikroorganismer kan ha varit involverade i uppkomsten av sjukdomen.
-
Övervikt, sockeromsättning och risken för hjärtinfarkt
Kristina Dunder har undersökt sambanden mellan övervikt och hjärtinfarkt i sin avhandling. Bland annat testar hon nya medel som i framtiden kan komma att användas för att förutsäga ökad risk för diabetes och hjärtinfarkt.