Vad är det för studie?

Det finns olika typer av vetenskapliga studier och de ger olika sorters kunskap. Att känna till skillnaden gör det lättare att förstå vad en studie faktiskt visar – och vad den inte visar.

Säg att du läser rubriken “Ny forskning: Metoden som kan bota depression“. I artikeln berättar forskarna om en metod de studerat, som skulle kunna hjälpa mot depression.

Du vill veta vad det betyder för dig. Då ska du kolla vad det är för slags studie.

Är det en intervjustudie där tio personer berättar om sina personliga erfarenheter av metoden? En sådan studie kan hjälpa oss att förstå hur metoden upplevs. Resultatet kan också ge forskarna idéer till vad de kan undersöka vidare. Men den kan inte visa om metoden fungerar för andra, eftersom intervjuer handlar om att förstå upplevelser – inte om att mäta effekt.

Rör det sig istället om en så kallad randomiserad kontrollstudie, där tusentals personer har testat metoden, kan forskarna säga mer om ifall metoden faktiskt fungerar – både för dig och för andra.

Det här är en anledning till varför studietypen spelar roll när vi vill förstå ett forskningsresultat.

Studier är bra på olika saker

Vilken typ av studie en forskare väljer att göra beror på vad det är hon eller han vill ta reda på. Några exempel:

  • Experiment – när forskarna testar något
    Om forskarna vill ta reda på om en sak leder till en annan gör de en studie där de ingriper på något sätt – till exempel genom att ge vissa deltagare en ny medicin, medan andra inte får den. Sådana studier kallas ibland interventionsstudier eller kontrollstudier, och de kan visa om det finns ett orsakssamband.
  • Observation – när forskarna tittar på utan att ingripa
    Om forskare vill ta reda på om två saker hänger ihop – som träning och livslängd, eller skolform och studieresultat – kan de göra en observationsstudie. Då samlar de in uppgifter från till exempel enkäter eller register, utan att påverka det som sker. Det kan visa samband, men inte om det ena leder till det andra. Beroende på hur observationsstudien är upplagd kan den kallas till exempel tvärsnittsstudie, kohortstudie eller fall–kontrollstudie.
  • Intervjustudier – när forskarna vill förstå upplevelser
    Om forskare vill förstå hur människor tänker, känner eller upplever något kan de göra intervjuer. Det kan ge fördjupad kunskap om till exempel hur det är att leva med en sjukdom, byta jobb eller vara elev i en viss typ av skola. Intervjustudier kan ge nya idéer eller visa på mönster, men säger inget om hur vanligt något är eller vad som orsakar vad.
  • Fallstudier – när forskarna går på djupet i ett enda exempel
    I en fallstudie undersöker forskarna ett enda fall – till exempel en person, en organisation eller en händelse – för att förstå det på djupet. Det kan ge viktig kunskap om hur något fungerar i praktiken. Men resultatet gäller just det fallet, och säger inte alltid något om andra.
  • Textanalys – när forskarna undersöker innehållet i texter
    Textanalys används när forskare vill förstå hur människor tänkt, skrivit eller pratat om något. Hur har till exempel tidningar skrivit om klimatförändringar från 1980-talet till idag? Vilka ord och uttryck används i politiska tal för att skapa samhörighet eller konflikt? En textanalys svarar inte på hur många som tycker på ett visst sätt eller vad som faktiskt hänt – utan visar vilka tankar, värderingar och bilder som har spridits genom språket.

Upptäcker du fallgroparna?

Vi tar några påhittade rubriker om depression som exempel. Ser du vilka utmaningar som finns med att tolka tidningsrubriker om forskning?

  • ”Yoga kan hjälpa mot depression”

    Så kan det gå till: Forskarna rekryterade 100 personer med depression. Hälften deltog i dagliga yogapass i grupp. Kontrollgruppen fortsatte med sina vanliga liv. De som yogade upplevde färre symtom på depression.

    Typ av studie: Randomiserad kontrollerad studie (RCT), en typ av experimentell studie

    Fallgropar:

    1. Inte blindad. När försökspersoner inte vet om de får en ”aktiv behandling” kallas studien för ”blindad” och resultatet blir säkrare. I det här fallet vet deltagarna såklart att de gör yoga. Det kan göra att de förväntar sig att må bättre, den så kallade placeboeffekten. Även forskarna kan förvänta sig att yogan ska ge effekt.

    2. Orsak-verkan. Även om RCT är den bästa studietypen för att hitta orsakssamband är det svårt att veta om andra faktorer än yogan påverkar. Personerna som yogar mår kanske bättre just för att de rör på sig, har en daglig aktivitet eller träffar andra människor – snarare än av yogan i sig?

    3. Få deltagare. En studie med 50 personer kan ge en vink om att yoga kan vara till nytta vid depression. Men det går inte att bevisa att yoga hjälper för alla.

    4. Självrapportering. Om försökspersonerna är positiva till yoga kan det hända att de uppger att de mår bättre än de gör.

  • ”Ett glas vin om dagen minskar risk för depression”

    Så kan det gå till: Forskarna följer en stor grupp personer över lång tid. I början av studien samlar man in information om deras hälsotillstånd och livsstil, som alkoholvanor, kost och fysisk aktivitet. Vartannat år följer forskarna upp deltagarna för att fråga hur de mår. Forskarna ser att personer som dricker vin till maten mer sällan drabbas av depression.

    Typ av studie: Kohortstudie, en slags observationsstudie
     
    Fallgropar:

    1. Orsak-verkan. Forskarna ser ett samband men kan inte veta om vinet är orsaken till att vindrickare i studien hade mindre risk att utveckla depression.

    2. Förväxlingsfaktorer. Det kan finnas andra faktorer som påverkar personer som dricker vin. Personer som dricker vin tar kanske oftare hand om sin hälsa? Personer som dricker vin dricker kanske mindre starksprit? Personer som dricker vin har kanske ett större socialt nätverk?

    3. Självrapportering. Deltagarna ska själva rapportera till forskarna. Det finns risk att de överdriver eller underskattar hur mycket vin de dricker och hur de mår.

    4. Urval. Personer som är intresserade av att delta i en sådan här studie kan skilja sig från personer som väljer att inte delta. Det kan påverka resultatet från studien.

     

  • ”Regelbunden motion effektivt vid depression”

    Så kan det gå till: Forskare går igenom resultat från tidigare studier av motion och depression, som andra forskare har gjort förut, och ser att motion kan ha effekt på depression.

    Typ av studie: Systematisk översikt

    Fallgropar:

    1. Skräp in, skräp ut. Om de studier som ingår i översikten har dålig kvalitet påverkar det resultatet.

    2. Äpplen och päron. Vetenskapliga studier kan göras på många olika sätt. Att jämföra resultat från dem kan bli som att jämföra äpplen och päron: det är svårt att få ett tydligt svar.

    3. Urval. Forskare som gör en systematisk översikt väljer vilka studier som ska ingå. Deras val kan påverka resultatet.

    4. Publikationsbias. Studier med positiva resultat (där man ser en effekt) har större chans att publiceras än studier som inte visar någon effekt eller studier som går emot tidigare forskning. I en systematisk översikt, som samlar resultatet av publicerade studier, kan det göra resultatet skevt. I det här fallet kan motionens effekter på depression bli överdrivna

  • ”Psilocybin gav minskade depressionssymtom”

    Så kan det gå till: 24 personer med långvariga symtom på depression fick behandling med psilocybin, en slags svamp, under två års tid, vilket minskade deras symtom. Alla deltagare fick själva uppskatta sin hälsa vid inskrivning och efter avslutad behandling.

    Typ av studie: Behandlingsstudie, som ofta är en experimentstudie

    Fallgropar: 

    1. Urval. Deltagarna valde själva att delta vilket kan innebära att de har vissa egenskaper (till exempel mer motiverade att bli friska) som skiljer dem från personer som inte deltar.

    2. Ingen kontrollgrupp. Det finns ingen kontrollgrupp, där försökspersonerna inte får behandlingen, att jämföra med.

    3. Självrapportering. Deltagarna ska själva uppskatta sina symtom. Risken finns att de blir påverkade av sina förväntningar på att psilocybinet ska fungera.

    4. Lång studietid. Mycket kan hända under två år, vilket gör det svårt att veta vad som är effekter av behandlingen. Kanske skulle deltagarna mått bättre ändå?

    5. Få deltagare. Litet urval (24 personer) gör det svårt att veta om resultatet skulle bli samma för en större grupp.

    Psst! Varför gör man ens en sån här studie, kanske du undrar? En anledning kan vara att man vill testa en helt ny behandling. Om forskarna ser att behandlingen verkar hjälpa kan de göra fler studier med fler deltagare och mer noggranna tester för att få reda på hur bra den fungerar.

Ta hjälp av evidenspyramiden

I evidenspyramiden rangordnas olika slags vetenskapliga studier utifrån hur säker man kan vara på att resultaten stämmer:

Evidenspyramiden visar hur starkt stöd ett forskningsresultat har. Ju högre upp en studie är, desto mer kan vi lita på resultatet.

Vill du veta vad forskningen säger om behandlingar mot depression? Leta i första hand efter systematiska översikter. Finns det inte några sådana: titta efter randomiserade kontrollerade studier, så kallade RCT-studier.

Ju längre ner i pyramiden, desto viktigare är det att titta på hur studien är gjord. Det kan du läsa mer om i delen som handlar om Vad är forskning?

Psst …

Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se