Vad är det för studie?

Forskare kan undersöka ett ämne på många olika sätt. De kan intervjua människor eller observera deras beteenden. De kan mäta, räkna och jämföra saker. Hur en studie är gjord har betydelse för vilka slutsatser forskarna kan dra.

Säg att du läser rubriken “Ny forskning: Metoden som kan bota depression“. I artikeln berättar forskarna om en metod de studerat, som skulle kunna hjälpa mot depression.

Du vill veta vad det betyder för dig. Då ska du kolla vad det är för slags studie.

Är det en intervjustudie där tio personer berättar om sina personliga erfarenheter av metoden? En sådan studie kan hjälpa oss att förstå hur metoden upplevs. Resultatet kan också ge forskarna idéer om vad de kan undersöka vidare. Men en sådan studie kan inte säga att metoden fungerar för andra.

Har forskarna istället gjort en så kallad randomiserad kontrollstudie, där de slumpmässigt delat in människor i grupper som fått olika behandlingar? Då kan forskarna jämföra grupperna och ta reda på om den nya metoden mot depression faktiskt har någon effekt.

Det här är en anledning till varför studietypen spelar roll när vi vill förstå ett forskningsresultat.

Olika studietyper kan ge olika svar

Forskare väljer studietyp utifrån vad de vill ta reda på. Några exempel:

  • Experiment – för att ta reda på om en sak orsakar en annan
    Om forskarna vill ta reda på om en sak leder till en annan kan de göra ett experiment. I ett experiment påverkar forskarna det de undersöker. Det kan vara att ge människor en viss medicin, utsätta växter för torka eller undersöka hur ett material reagerar på värme. Experiment kan visa att det finns ett orsakssamband, att det ena faktiskt leder till det andra.
  • Observation – när man vill undersöka vad som händer
    I en observationsstudie undersöker forskarna sånt som sker eller har skett, men utan att påverka det som händer (som de gör i ett experiment). Det kan till exempel handla om att observera elever i ett klassrum eller använda uppgifter från register för att hitta samband mellan kost och hälsa. Det finns olika typer av observationsstudier, till exempel kohortstudier och fall–kontrollstudier.
  • Intervjustudier – för att förstå upplevelser och erfarenheter
    Om forskare vill ta reda på vad människor tänker och tycker kan de intervjua dem. Kanske vill forskarna förstå hur det är att leva med en viss sjukdom, söka jobb eller träna på elitnivå. Efteråt analyserar forskaren svaren de fått och letar efter likheter och skillnader. Intervjuer kan ge förståelse och nya insikter – men kan inte säga hur vanligt något är eller vad som är orsaken till saker och ting.
  • Fallstudier – för att förstå något på djupet
    I en fallstudie undersöks något grundligt. Forskarna kan göra fallstudier på till exempel människor, organisationer eller händelser, som exempelvis en arbetsplats som infört 30 timmars arbetsvecka. En fallstudie kan till hjälpa forskarna att förstå hur något fungerar i ett visst sammanhang.
  • Textanalys – för att undersöka hur något beskrivs
    Ibland vill forskare undersöka hur något beskrivs i till exempel tidningar, böcker eller sociala medier. Det kallas textanalys. De kan till exempel undersöka hur journalister beskrivit klimatförändringar genom åren eller hur pappor framställs i barnböcker.

Testa dig själv: Upptäcker du fallgroparna?

Det spelar alltså roll hur forskarna har gjort sin studie – men det är inte alltid att det framgår av en nyhetsrubrik. Kan du upptäcka fallgroparna?

De här rubrikerna är påhittade, men liknar sådana man kan stöta på i nyheterna. Studierna kan vara bra gjorda, men det betyder inte att man kan dra vilka slutsatser som helst av resultaten.

  • ”Yoga kan hjälpa mot depression”

    Så kan det gå till: 100 personer med depression rekryterades till en studie. Slumpen fick avgöra vilka personer som ingick i behandlingsgruppen, och därmed deltog i dagliga yogapass, och i kontrollgruppen, och alltså fortsatte med sina liv som vanligt. De som yogade upplevde färre symtom på depression.

    Typ av studie: Randomiserad kontrollerad studie (RCT). Den här typen av studie kan hjälpa forskarna att ta reda på om en behandling har effekt.

    Fallgropar:

    1. Inte blindad. I en blindad studie vet de som deltar inte om de får en behandling. Deltagarna i den här studien kan inte vara blindade, eftersom de såklart vet om att de yogar. Det kan göra att de förväntar sig att må bättre, vilket kan ge en så kallad placeboeffekt. Även forskarna kan förvänta sig att yogan ska ge effekt.

    2. Orsak-verkan. Även om en kontrollerad studie är bra för att hitta orsakssamband är det svårt för forskarna att veta vad i yogan det är som ger effekt. Personerna som yogar mår kanske bättre för att de rör på sig, har en daglig aktivitet eller träffar andra människor?

    3. Antal deltagare. Med bara 50 personer i varje grupp kan det vara svårt att upptäcka en skillnad mellan grupperna och avgöra hur säker den är. Fler studier behövs.

    4. Självrapportering. Deltagarna berättar själva hur de mår, vilket är bra och viktigt att veta. Men det gör också svaren lite osäkra eftersom det är svårt att minnas exakt, människor tolkar frågorna olika och kan vilja ge ett ”bra” svar. Den som är positiv till yoga kanske rapporterar till forskarna att de mår bättre än de gör.

  • ”Poesi hjälper vid depression”

    Så kan det gå till: Forskarna har analyserat intervjuer med ett tjugotal personer som haft depression och som deltagit i skrivarkurser med fokus på poesi. Många beskriver att skrivandet hjälpt dem att sätta ord på svåra känslor och hitta mening i vardagen.

    Typ av studie: Kvalitativ intervjustudie, kan visa hur människor upplever saker och ting.
     
    Fallgropar:

    1. Upplevelser, inte effekter. Studien undersöker hur deltagarna upplever poesiskrivandet – inte om det orsakar förbättrad psykisk hälsa.

    2. Litet och riktat urval. Deltagarna har själva valt att gå en skrivarkurs och kanske redan varit intresserade av poesi. Det går inte att veta om andra skulle uppleva det på samma sätt.

    3. Missförstånd i rubriken. Att poesi ”hjälper” kan tolkas som att det är en behandling – men det är inte vad studien undersöker. Studien visar att vissa deltagare upplever ett värde.

  • ”Regelbunden motion effektivt vid depression”

    Så kan det gå till: Forskare går igenom resultat från tidigare studier av motion och depression, som andra forskare har gjort förut, och ser att motion kan ha effekt på depression.

    Typ av studie: Systematisk översikt. I en sådan går forskare igenom tidigare studier för att få en samlad bild av kunskapen i ett ämne.

    Fallgropar:

    1. Skräp in, skräp ut. Om de studier som ingår i översikten har dålig kvalitet påverkar det resultatet.

    2. Äpplen och päron. Studier kan vara gjorda på helt olika sätt: en kan handla om ungdomar som tränar fotboll, en annan om äldre som promenerar. Om studierna är väldigt olika är det svårt att dra en gemensam slutsats av resultatet.

    3. Urval. Forskarna bestämmer vilka kriterier en studie måste uppfylla för att kunna ingå i översikten. Om de till exempel bara tar med en viss typ av studier kan det ge en skev bild av vad forskningen visar.

    4. Publikationsbias. Alla studier publiceras inte. Studier med positiva resultat (där man ser en effekt eller ett samband) har lättare att bli publicerade än studier som inte hittar något. När översikter bygger på det som redan är publicerat kan effekten se starkare ut än den egentligen är. I det här fallet kan det se ut som att motion har större effekt på depression än det faktiskt har.

  • ”Psilocybin gav minskade depressionssymtom”

    Så kan det gå till: 24 personer med långvariga symtom på depression fick behandling med psilocybin, ett ämne som kommer från svamp, under två års tid. Flera personer upplevde att symtomen minskade. Alla deltagare fick själva uppskatta sin hälsa vid inskrivning och efter avslutad behandling.

    Typ av studie: Behandlingsstudie utan kontrollgrupp. Forskarna kan se om deltagarnas symtom förändras, men inte avgöra om det beror på behandlingen.

    Fallgropar: 

    1. Urval. Deltagarna valde själva att delta vilket kan innebära att de har vissa egenskaper (till exempel mer motiverade att bli friska) som skiljer dem från personer som inte deltar.

    2. Ingen kontrollgrupp. Det finns ingen kontrollgrupp att jämföra med, därför vet man inte om deltagarna skulle ha blivit bättre även utan behandlingen.

    3. Självrapportering. Deltagarna ska själva uppskatta sina symtom. Risken finns att de glömmer, överdriver effekter eller missförstår frågorna.

    4. Lång studietid. Mycket kan hända under två år, vilket gör det svårt att veta vad som är effekter av behandlingen. Kanske skulle deltagarna mått bättre ändå?

    5. Få deltagare. Litet urval (24 personer) gör det svårt att veta om resultatet skulle bli samma för en större grupp.

Vad kan vi dra för slutsats?

Alla typer av studier kan vara värdefulla. Det viktiga är att förstå vad just den studien kan säga något om. En liten studie kan ge nya idéer eller visa något intressant som andra forskare kan bygga vidare på. En annan kanske visar ett tydligt samband, men inte vad som orsakar det. Det gör inte studien dålig – men vi behöver förstå studiens begränsningar.

Problemet uppstår när en studie beskrivs i media som att den har hela svaret. Ofta behöver forskarna göra flera undersökningar för att förstå vad resultaten betyder.

Nästa avsnitt:

Hur stor är studien?