När är något vetenskapligt bevisat?

Kan vi lita på att forskning ger välgrundade svar? Ja, men inte för att forskare alltid har rätt – utan för att de använder metoder som gör det möjligt att granska, ifrågasätta och sålla bort sådant som inte håller.

På 1600-talet började människor undersöka världen på nya sätt. Sedan dess har vår kunskap vuxit mycket. Fram till dess byggde vi vår förståelse dels på vad vi själva kunde se (till exempel var mammutarna helst betade eller vilka bär som var giftiga) och dels på religion och myter (som att solförmörkelser berodde på en arg solgud).

Men tack vare nya sätt att undersöka världen mer systematiskt blev det möjligt att söka kunskap på ett annat sätt. Sedan 1600-talet har metoden utvecklats och förbättras, och även om den inte är perfekt är den det bästa verktyg vi har.

Människor har alltid sökt sanningen

Mikael Landén är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, forskare vid Karolinska institutet samt författare till ”Galenskap – en bok om vetenskap”. Det är en bok som vill berätta hur forskning fungerar och lära ut kritiskt tänkande.

– Grundantagandet är att det finns en sanning, en objektiv verklighet. Som forskare utgår man från det: Jorden snurrar runt solen och så vidare, säger Mikael Landén och fortsätter:

– Människan har alltid varit intresserad av sanning: Äter man den örten så dör man, dricker man av det vattnet blir man sjuk. Vi är födda sanningssökare.

Att bygga kunskap på systematiskt vis

I stora drag handlar forskning om att samla in och analysera material – det kan vara observationer, experiment, texter, statistik eller intervjuer – och sedan dra slutsatser som andra kan granska och förstå.

När forskare vill ta reda på om något fungerar – till exempel en behandling, ett arbetssätt eller en metod – använder de ibland begreppet evidens. Det betyder att det finns starkt stöd i forskningen för ett visst resultat, till exempel att flera studier pekar åt samma håll. Evidens är inte detsamma som sanning, men det ger goda skäl att tro på att något faktiskt fungerar. Förenklat kan man säga att evidens visar hur mycket forskning det finns som stöder ett visst påstående.

Ett sätt att ta fram evidens är att samla resultat från många välgjorda experiment och se om de pekar åt samma håll. Det gör man i en så kallad systematisk översikt, som sedan granskas av experter inom området, genom så kallad ”peer review”. Ju fler studier som kan upprepas och visar liknande resultat, desto starkare blir evidensen. Det är en viktig del av hur forskning går till.

Läs mer:

Den vetenskapliga metoden – steg för steg

När är något vetenskapligt bevisat?

När har man då tillräckligt med kunskap för att kunna säga att något vetenskapligt bevisat?

Sätter man ribban väldigt högt för vad som krävs för att något ska anses vara ”sant” finns risken att man till slut vet väldigt litet. När man kräver extremt hög bevisning för att acceptera något som kunskap, finns det risk att man till slut ifrågasätter allt och hamnar i en situation där man inte längre kan vara säker på någonting.

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och har skrivit boken ”Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender”, där hon bland annat diskuterar vad kunskap är.

– Det här är ett problem, så jobbar vetenskapsförnekare. De försöker höja ribban för kunskap så mycket att vi aldrig vet någonting säkert. Det ska man inte acceptera. Har vi ett påstående som med hög sannolikhet är sant, då är det rationellt att tro på det och irrationellt att inte tro på det, säger Åsa Wikforss.

Kan forskare ha en hemlig agenda?

Kan man vara säker på att forskare inte har en ”hemlig agenda” som påverkar deras forskningsresultat?

– Det finns metoder för att ta bort effekten av folks personligheter. Inom vetenskapen har man byggt ett system med expertgranskning (peer review), och replikerbarhet. Det kan gå fel några år, men fusk och politiska eller kommersiella agendor upptäcks alltid förr eller senare, säger Mikael Landén.

Men om det finns dålig forskning, forskningsfusk och forskare som säger olika, hur kan vi då lita på det forskningen kommer fram till?

För att de tillhör en institution som utvecklats under många hundra år – inte för att enskilda forskare är genier eller särskilt skickade att se sanningen. Den vetenskapliga metoden har utvecklats för att utesluta det felaktiga och på sikt hitta det sanna. Vid en viss tidpunkt kan en teori vara oriktig, men det rättas till över tid, säger Åsa Wikforss.

Text: Mats Karlsson

Psst …

Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se