Lär dig tolka forskning
Ju mer koll du har på hur forskning går till, desto enklare blir det att hänga med när forskning diskuteras. Här förklarar vi vad som kan vara bra att känna till när du läser om forskningsresultat.
Många av oss är nog mest intresserade av vad forskarna kommit fram till, inte hur de har kommit fram till det. Så varför behöver du bry dig om hur en vetenskaplig studie är gjord?
Det korta svaret är: för att du ska kunna avgöra vad resultatet egentligen innebär. Låt oss ta träning som exempel. Har forskaren undersökt elitidrottare – men du är en vanlig motionär? Då är det inte säkert att resultaten gäller dig. Det är till exempel inte särskilt meningsfullt att lägga om träningen utifrån forskning på professionella skidåkare.
Det går att vilseleda med forskning
Forskning är en bra källa till kunskap. Men forskningsresultat kan också användas på ett missvisande sätt. Till exempel när en tidning skriver rubriken till en nyhetsartikel på ett sätt som ska låta mer spännande. Eller när en vän använder en forskningsstudie för att ”bevisa” en åsikt, som att ”lightläsk kan ge cancer” – men inte säger något om de tio studier som säger något helt annat.
En pusselbit ger sällan hela bilden
När medier, som vi på forskning.se, rapporterar om forskning, handlar det ofta om resultat från en enda studie. Men verkligheten är nästan alltid för komplicerad för att en forskningsstudie ska kunna ge hela bilden.
Låt oss ta ett exempel:
”Skärmar i skolan försämrar resultaten”
Forskargruppen X har följt några högstadieklasser där eleverna använt surfplattor på matematiklektionerna. När forskarna jämför resultaten på de nationella proven med klasser som inte haft surfplattor upptäcker de att eleverna som använt plattor klarat sig sämre.
Det här ger forskarna viktig information som de kan använda för att göra nya studier. Kanske vill de undersöka om det blir skillnad om lärarna får utbildning i hur man använder surfplattorna, om resultaten blir samma i andra ämnen eller om de får samma resultat om de gör om studien i andra skolor?
När nyheten ”Skärmar i skolan försämrar resultaten” sedan publiceras i en tidning är den inte fel – men den ger inte hela bilden.
Varför är forskarna inte överens?
Forskning kan ibland verka motsägelsefull. ”Ena dagen säger forskarna si och andra dagen säger de så”, hör man ibland. Det kan bero på många saker. Till exempel kan två studier handla om samma sak men ändå skilja sig åt på ett sätt som påverkar vad forskarna kommer fram till, till exempel för att studierna gjorts i olika länder, vid olika tidpunkter eller med olika deltagare.
Därför är forskare inte alltid överens
Låt oss fortsätta med vårt exempel:
”Skärmar gör undervisningen mer effektiv”
Medan forskargruppen X studerade matematikundervisningen i några högstadieklasser har forskargruppen Y ägnat sig åt att intervjua andra lärare som använder digitala verktyg när de undervisar. Lärarna tycker att det har blivit lättare att anpassa undervisningen till elevernas behov, att skärmarna gör eleverna mer engagerade och att fler gör läxorna.
När nyheten ”Skärmar gör undervisningen mer effektiv” börjar spridas är det inte konstigt om man tycker att forskarna säger emot sig själva – nyss sa de ju att det är dåligt med skärmar i skolan?
Checklista: Förstå vad ett forskningsresultat visar – och inte visar
När du stöter på ett forskningsresultat kan du använda frågorna i den här checklistan. De hjälper dig att förstå vad forskarna kommit fram till.
-
1
Vilken fråga undersöker forskarna?
Det kan låta självklart att forskarna har en fråga de vill få svar på. Men när man bara hör resultatet är det lätt att glömma bort det. Ville de ta reda på hur vanligt något är? Vad som orsakar något? Eller hur människor upplever något? För att förstå resultatet behöver du först veta vilken fråga forskarna försökte besvara.
Därför går det inte alltid att jämföra studier. Olika frågor ger olika sorters resultat, även om studierna handlar om samma ämne.
Fördjupning: Vad ville forskaren ta reda på?
-
2
Vad är det för typ av studie eller undersökning?
Det finns olika sätt att forska. I vissa studier samlar forskarna in statistik eller mäter något. I andra gör de intervjuer, observationer eller analyserar texter. Alla metoder kan ge oss ny kunskap – men på olika sätt. Och därför spelar det roll hur forskarna gjort sin undersökning.
Fördjupning: Vad är det för studie?
-
3
Hur många – och vilka – har undersökts?
Om forskare till exempel vill veta hur vanligt det är att ungdomar använder TikTok kan de inte fråga alla ungdomar i Sverige. I stället undersöker de ett urval.
Om forskaren bara frågar 10 elever på en skola kan det vara så att just de råkar använda appen mer eller mindre än andra. Dessutom är tio personer för få för att säga hur vanligt något är bland alla ungdomar i Sverige.
Men det beror också på frågan forskarna undersöker. I vissa fall kan det räcka med ett enda objekt – till exempel när forskaren tolkar ett konstverk eller analyserar en text.
Fördjupning: Hur stor är studien?
Fördjupning: Vilka ingår i studien?
-
4
Är det en studie på djur?
Ibland används djur i forskning, särskilt inom medicin och biologi. Djurförsök kan ge viktig kunskap, till exempel om hur ett visst ämne påverkar kroppen, men det betyder inte att människor skulle reagera på samma sätt.
Fördjupning: Djur eller människor? Därför spelar det roll
-
5
Har forskarna hittat ett orsakssamband eller bara ett samband?
Ibland ser forskare att två saker hänger ihop. Till exempel kan en studie visa att ungdomar som håller på med mobilen på kvällarna har svårare att somna än de som inte gör det.
Men ett samband behöver inte betyda att det ena orsakar det andra. Det är inte säkert att det är mobilen som gör att ungdomarna har svårt att somna. Det kan också vara så att de som redan har svårt att sova använder mobilen mer.
Men alla forskare undersöker inte samband. I vissa ämnesområden, som historia eller filosofi, handlar forskningen i stället om att förstå, tolka och sätta saker i ett större sammanhang.
Fördjupning: Samband – viktiga och lite kluriga
Nästa avsnitt:
Vad ville forskaren ta reda på?