Samband – viktiga och lite kluriga

I forskning letar man ofta efter samband – saker som hänger ihop. Som glass och sommar. Och rökning och lungcancer. Två exempel som visar hur klurigt det kan vara med samband.

Att förstå varför något händer är grundläggande inom forskning. Till exempel: Varför ökar jordens temperatur? Varför får vissa människor postcovid? Varför föll romarriket?

När vi ser att två saker hänger ihop är det viktigt att veta om det är så att den ena orsakar den andra. Om de bara händer samtidigt utan att påverka varandra kallas det för samband (korrelation). Om den ena saken faktiskt orsakar den andra, kallas det orsakssamband (kausalitet).

När är ett samband ett orsakssamband?

I den “vanliga världen” är det här sällan så krångligt. Vi vet att det finns ett samband mellan glass och sommar, det kan vi se när vi tittar oss omkring ute på stan en varm sommardag. Men vi förstår också att det inte är sommaren i sig som är orsaken till glassätandet, utan snarare värmen, att människor är lediga, att många glasskiosker är öppna och så vidare. Framför allt tror vi inte att det blir sommar för att vi ätit glass.

När forskare försöker förstå något okänt är det inte alltid så lätt att skilja på faktorer som bara råkar existera samtidigt (som sommar och glassätande) och faktorer som direkt orsakar att något annat händer.

Låt oss ta ett historiskt exempel:

Unga rökande pojkar på 1910-talet i St. Louis, Missouri, USA. Foto: Lewis Hine, Wikimedia Commons (Bilden är beskuren)

Varför får så många lungcancer?

Under början av 1900-talet fick allt fler människor i Europa och Nordamerika lungcancer. Det väckte uppmärksamhet eftersom lungcancer fram till dess hade varit en ovanlig sjukdom.

Det fanns många idéer om vad det berodde på. Att det var rökningen var det till en början inte många som trodde; rökning var vid den tiden förknippat med något positivt och tjusigt.

Men runt mitten av 1900-talet började fler och fler forskare undersöka sambandet mellan rökning och lungcancer.

Först kunde man se i så kallade epidemiologiska studier att många av de som fick lungcancer också var rökare. Det bekräftade för forskarna att det fanns ett samband. Men var det ett orsakssamband? För att vara säker på det krävdes mycket mer forskning.

Forskarna undersökte till exempel:

  • Vad som hände när de strök tjära från cigaretter på huden hos försöksdjur (de drabbades av tumörer).
  • Vilka ämnen som finns inuti cigarettrök (flera ämnen som man visste var cancerframkallande).
  • Hur hundar påverkades av att andas in cigarettrök (de fick lungcancer och andra lungsjukdomar).

Till slut kunde forskarna vara säkra på att de hade hittat ett orsakssamband: rökning orsakar lungcancer.

Därför är det viktigt att förstå skillnaden mellan korrelation och kausalitet

I efterhand kan det kännas självklart att det var rökningen som var orsaken till att fler och fler drabbades av lungcancer. Men i början undersökte forskarna många andra möjliga samband som man hade sett: som ärftlighet, tuberkulos och luftföroreningar.

Mellan luftföroreningar och lungcancer hittade man till exempel en tydlig korrelation, ett starkt samband. Många lungcancerpatienter bodde i städer med dålig luft. Men det var inte luftföroreningarna som var orsaken, utan att många stadsbor rökte. Mellan rökning och lungcancer finns ett kausalt samband.

När man forskar är samband väldigt intressanta eftersom de kan ge ledtrådar till hur saker och ting hänger ihop. Men forskarna vet att korrelation inte är samma sak som kausalitet – och det behöver vi som läser om forskning också tänka på.

Så säger forskarna

Forskare kan beskriva samband och orsakssamband på många olika sätt. Så här kan det låta:

  • "Vi observerade en korrelation mellan X och Y"

    Forskarna har hittat ett samband. De vet inte om det är ett orsakssamband.

  • "Det finns en koppling mellan X och Y"

    En vanlig formulering, särskilt i media: “forskare har sett en koppling mellan X och Y “. Koppling är samma sak som korrelation, det är alltså inte säkert att det är ett orsakssamband.

  • "Det finns ett samband mellan X och Y"

    Det är precis vad det låter: ett samband. Ofta med tillägget att “… mer forskning behövs för att också kunna fastställa orsakssamband”.

  • "Det finns ett kausalt samband mellan X och Y"

    En klar och tydlig formulering för att beskriva att man hittat ett orsakssamband.

  • "Våra resultat tyder på ett orsakssamband mellan X och Y"

    Forskarna tror att de hittat ett orsakssamband.

  • "Det finns en stark korrelation mellan …"

    Forskarna har hittat något som hänger ihop väldigt tydligt – men de vet ändå inte om det handlar om ett orsakssamband.

Korrelation (samband)

Korrelation visar en sammankoppling – två saker som existerar samtidigt. Det är inte säkert att de orsakar varandra, det kan vara en slump att de existerar samtidigt eller så finns det en tredje, okänd faktor som påverkar båda sakerna.

För forskare är första steget ofta att hitta en korrelation. Sedan går man vidare och försöker ta reda på vad som orsakar vad.

Kausalitet (orsakssamband)

Orsakssamband är när en sak direkt orsakar en annan: När du trycker på lampknappen tänds lampan, det är ett orsakssamband (ett kausalt samband).

Kausala samband förklarar vilken händelse eller faktor som ger en effekt.

Källor:

Smoking and death rates: report on forty-four months of follow-up of 187,783 men (JAMA, engelska)

Tobacco smoking as a possible etiologic factor in bronchiogenic carcinoma; a study of 684 proved cases (PubMed, engelska)

Chemical constituents and bioactivity of tobacco smoke (PubMed, engelska)

Effects of cigarette smoking on dogs (PubMed, engelska)

Psst …

Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se