Har forskare alltid rätt?
Det är klokt att ha stort förtroende för forskning – utan att för den skull lita blint på experter. Emma Frans, själv forskare i epidemiologi, förklarar varför.
Under covid-19-pandemin var forskaren Emma Frans en av de experter som uttalade sig i media. Den erfarenheten utgick hon från när hon skrev boken Expertparadoxen, som har undertiteln Ska jag alltid lyssna på forskarna?
– Jag kände ibland att det fanns orealistiska krav på vad vi experter skulle kunna veta, för det fanns ju inte så mycket forskning då, särskilt inte i början av pandemin.
I ett sådant läge behöver man förstå att experter kommer att tycka olika, säger hon.
– Man behöver också förstå att experterna ibland säger saker som sedan inte visar sig stämma. Det tar ofta tid innan vetenskapen leder oss rätt, men det speciella under pandemin var att vi kunde följa den processen i realtid. Alla hade inte verktyg att förstå processen, och när det blir tydligt att vissa forskare har fel kan man börja misstänkliggöra forskare generellt, säger hon.
I grunden är det bra att ha ett stort förtroende för forskare i rollen som expert, menar hon. Men om förtroendet övergår i en blind tro på experter kan det uppstå problem.
Emma Frans
Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi och forskar vid Karolinska Institutet. Foto: Gabriel Liljevall
Så när ska vi lyssna på forskarna? Och när ska vi inte göra det? Så här tycker Emma Frans:
-
1
Har forskaren tillräckliga kunskaper om det hen pratar om för att anses vara expert?
“Vi tror ofta att en person som är bra på en sak är bra på en massa andra saker, men en insektsforskare kanske inte är den som är bäst på befolkningslära, till exempel. Din PT som är jättebra på att veta hur man bygger muskler, kanske inte är den som ska avgöra vilken behandling du bör få om du är sjuk.”
-
2
Uttalar sig forskaren om något som ännu inte har hänt?
“Det är inte fel att göra framtidsprognoser. Det är till exempel viktigt för att kunna beräkna hur många förskoleplatser som kommer att behövas i en viss kommun, eller för att för att planera vårdbehovet för äldre i framtiden. Men det är också viktigt att förstå att saker alltid kan hända, saker som gör att man inte säkert kan veta hur det ska bli i framtiden.”
-
3
Uttrycker forskaren sig tvärsäkert?
“Tvärsäkerhet kan vara ett dåligt tecken, särskilt om det finns andra forskare som inte håller med, som tycker att det är på ett annat sätt. Det är jätteviktigt att forskare – och journalister – berättar om den ovisshet som alltid finns.”
-
4
Hänvisar forskaren enbart till sin egen forskning?
“Ibland är forskaren intervjuad för att berätta om sin egen forskning, men om forskaren säger saker som tyder på att hen har koll på vad andra forskare har kommit fram till är det ett gott tecken. Det behövs ofta mycket forskning för att vi ska veta något, för att något ska bli vetenskapligt belagt. Det räcker inte med ett enda forskningsresultat. Den enskilda forskarens forskningsprojekt är bara en pusselbit av många i ett stort pussel.”
-
5
Har forskaren investerat mycket prestige i en viss ståndpunkt?
“Om forskaren har hajpat enskilda forskningsresultat i offentliga sammanhang, trots att andra forskare är tveksamma till slutsatserna, kan det vara en varningssignal. Sådana gånger kan det vara en alltför stor prestigeförlust för forskaren att ändra sig och säga ‘Jag hade fel’.”
-
6
Har forskaren ekonomiska intressen i det hen forskar om, eller är studien finansierad av industrin?
“Har man tillgång till studien kan man titta i den – forskare måste rapportera om ekonomiska intressen där. Om man inte kan göra det är det ändå bra att känna till att sådana kopplingar kan finnas, och att de kan påverka trovärdigheten.”
-
7
Blir du lurad av en fin titel eller hög status?
“Backar forskaren eller experten upp det hen säger med vetenskapliga referenser? Hänvisar hen till studier som visar att det finns stöd för det hen hävdar? Om inte, fråga: ‘Hur vet du det?’. Man tror lätt att allt som experter säger är sant, men så är det inte alltid.”
-
8
Finns det andra relevanta perspektiv än forskarens?
“Fundera gärna på om det finns andra experter som skulle belysa frågan från andra håll. Under en pandemi, till exempel, fokuserar kanske smittskyddsläkaren på att få ner smittspridningen, medan andra experter kan ha andra perspektiv. Ekonomer kanske tycker det är viktigare att ta hänsyn till vad som händer i landet om vi går in i en djup ekonomisk kris. Folkhälsomyndigheten tittar på folkhälsan i ett bredare perspektiv, och tar till exempel hänsyn till hur barnen skulle må om de inte fick vara i skolan.
Det är bra, för vid svåra, komplexa frågor behöver man ofta lyssna på flera experter, med flera olika kompetenser – och alla kan ha rätt. Allt de säger kan vara sant, men i och med att de angriper problemet från olika håll finns det inte ett enda, enkelt svar.”
-
9
Är dina känslor eller fördomar i vägen för din förståelse?
“Det är inte alltid brist på fakta och kunskap som är problemet. Att föräldrar väljer bort vaccin på grund av rädsla för biverkningar är ett exempel. Det kan vara svårt att väga risker mot varandra och när en sjukdom, tack vare vaccin, blir ovanlig i befolkningen är det lätt att fokus hamnar på vaccinets eventuella biverkningar. Som förälder är det såklart ens värsta mardröm att utsätta sitt barn för något som vissa menar är farligt. I sådana situationer kan rädslan hindra oss från att tänka rationellt och lyssna på experter.”
-
10
Är frågan du vill få besvarad verkligen vetenskaplig?
“Om frågan inte är vetenskaplig kan inte forskaren ge ett bättre svar än någon annan. Många av de frågor vi brottas med kanske handlar mer om värderingar än forskning. Vetenskapen kan inte ge svar på allt. Och även om den kunde kanske vi själva vill bestämma åt vilket håll vi ska gå och hur vi vill att samhället utvecklas. Kanske vetenskapen kan hjälpa oss att hamna där, men det är vi som måste ta ställning.”
Text: Maria Zamore
Lita lagom mycket på experter
Psst …
Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se