Om en främling rör vid oss strax innan vår partner rör oss – ja, då kan få vi få skralt påslag av må bra-hormonet oxytocin när partnern rör oss. Det framgår av en studie där personer smektes på armen. Det hela tros handla om ett system som är flexibelt för att passa oss människor i våra relationer.
Vi vet sedan tidigare att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter, men har inte vetat varför. Nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering.
Med inspiration från hudens eget sätt att fungera har forskare vid Linköpings universitet, tagit fram en sensor väl lämpad för elektronisk hud. Den kan mäta förändringar i kroppstemperatur samt känna av både solljus och en varm beröring.
Hjärnan tycks dämpa känslointryck från det berörda hudområdet när en person rör vid sig själv, enligt en ny studie från Linköpings universitet. Upptäckten ökar vår förståelse för hur hjärnan skiljer på beröring av andra och när man rör sig själv.
När en majsplanta vidrör en annan planta aktiverar den ett försvarssystem som gör den mindre lockande för bland annat bladlöss. Plantan utsöndrar dessutom kemiska substanser som sprider sig och får plantor längre bort att också gå i försvar.
Nervfibrerna i vår hud är kalibrerade för att reagera på mänsklig beröring. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin, som också ringat in den optimala hastigheten och temperaturen för när en hudstrykning blir som mest behaglig.
Inom tillverkningsindustrin behöver man ibland mäta temperaturen på ett material utan att röra vid det. Doktoranden Petter Hagqvist på Högskolan Väst har hittat en ny typ av lösning på det här problemet. En patentansökan är inlämnad.
Camille Moussette undersöker hur interaktionsdesigner kan anamma läran om beröring för att utveckla gränssnitt och upplevelser som sträcker sig bortom traditionell visuell och formbaserad estetik. Avhandlingen läggs fram 30 oktober vid Designhögskolan, Umeå universitet.
Beröring är central i vårdande sammanhang. Den kan vara helt nödvändig för att hjälpa patienter till exempel vid tvättning och påklädning eller som en tröstande gest. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet beskriver Lise-Lotte Ozolins fenomenet beröring i vårdsammanhang.
Det kan vara möjligt att njuta och uppleva välbehag trots att man är svårt sjuk. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Borås och Karlstads universitet om taktil beröring som vårdhandling på intensivvårdsavdelning.
Att en nyfödd baby kan uppleva smärta har tidigare tagits som bevis för att smärtreflexerna är medfödda och inte inlärda. Babyn har ju inuti livmodern varit skyddad från allt som kan göra ont, och borde därför inte ha kunnat lära sig vad smärta är. Men enligt en forskargrupp i Lund, ledd av professor Jens Schouenborg, räcker beröringarna från fostrets rörelser i livmodern för att starta en inlärningsprocess hos det omogna smärtsystemet.
Internetfenomenet ASMR har exploderat på Youtube. Men varför får en del behagliga kittlingar eller rysningar – det som ibland kallas ”hjärnorgasm” – av videoklippen med viskande röster och prasslande ljud? Flera förklaringar kan finnas, menar forskare.
Att använda tyngdtäcke kan öka nivåerna av hormonet melatonin med 30 procent. Däremot påverkas inte nivåerna av stresshormonet kortisol eller det stressmotverkande hormonet oxytocin. Det visar en studie på unga vuxna utförd av forskare vid Uppsala universitet.
Hoppkräftor sänder ut lukter som avslöjas av växtplankton. Deras sätt att freda sig från angrepp kan påverka hela havets näringsväv, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
Vi människor är sociala vanedjur som är utvecklade för att leva nära varandra och kommunicera med beröring och gester. Kriskommunikation från myndigheter har svårt att ändra på det.
Hur mycket får barnböcker skrämmas? En hel del om du frågar Björn Sundmark, litteraturprofessor som nyligen gått till botten med både rädslan och religionen inom barnlitteraturen.
Genom serietecknarnas ögon får vi en bild av hur samhället har utvecklats. Författarnas tecknade alter egon tampas med universella frågor, och berättelserna innehåller såväl humor och allvar, som samhällskritik och självreflektion. En avhandling från Uppsala universitet visar på seriernas betydelse som samtidsdokument.
Intresset för andliga strömningar ökar. Konsthistorien omförhandlas och ockulta sällskap vinner nya medlemmar. Tarotkort, astrologi och häxutbildningar har blivit allt vanligare. Delvis i takt med att de första Harry Potter-läsarna blivit vuxna.
Skotskan Jo Cameron, 72, har en muterad gen som gör att hon inte känner smärta. Därför är hon extra intressant för forskare som vill förstå vad smärta egentligen är. Och hur människan kan få bättre smärtlindring.
Hur påverkas vår självbild och personlighet av vår kropp? Skulle vår personlighet förändras om vårt medvetande en dag plötsligt vaknade upp i vår bästa väns kropp? Detta tankeexperiment har länge varit ett populärt tema inom science-fiction men en ny studie visar att frågan går att undersöka vetenskapligt med hjälp av beteendeexperiment.
