En enkel blodanalys kan förutsäga risken att drabbas av en svår leversjukdom inom tio år. Metoden kan användas inom primärvården för att tidigt upptäcka både skrumplever och levercancer.
Forskare vid Karolinska institutet har tagit fram en ny metod som med hög träffsäkerhet kan förutsäga risken att utveckla allvarlig leversjukdom. Sådana sjukdomar blir allt vanligare – och prognosen är ofta dålig om de upptäcks sent.
– Vår metod kan förutsäga risken att insjukna inom tio år och bygger på tre enkla blodprover som redan tas rutinmässigt, säger Rickard Strandberg, forskare vid institutionen för medicin i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Modellen, som kallas CORE, har utvecklats med hjälp av avancerad statistik och bygger på fem faktorer: ålder, kön samt nivåerna av levervärdena AST, ALT och GGT – som mäts vid många hälsokontroller.
Stor träffsäkerhet
Studien bygger på data från 480 000 personer i Stockholm som genomgick hälsokontroller mellan 1985 och 1996. Deltagarna följdes i upp till 30 år. Forskarna kunde se att cirka 1,5 procent utvecklade allvarliga leversjukdomar som skrumplever, levercancer eller behövde en levertransplantation.
CORE-modellen kunde identifiera riskpersoner med 88 procents träffsäkerhet. Det är bättre än dagens vanligaste metod, FIB-4.
– Det har saknats bra verktyg i primärvården för att upptäcka risken för svår leversjukdom i tid. FIB-4 är inte anpassad för den allmänna befolkningen och är mindre effektiv när det gäller att förutsäga framtida risk för svår leversjukdom, säger Hannes Hagström, forskare vid Karolinska institutet.
Underlättar tidig screening
Målet har varit att ta fram ett verktyg som är enkelt att använda i primärvården, där de flesta patienter först söker vård. En webbaserad kalkylator finns redan nu tillgänglig för vårdpersonal.
– Det här är ett viktigt steg mot att kunna erbjuda tidig screening för leversjukdomar i primärvården. Läkemedelsbehandling finns nu tillgänglig, snart även i Sverige, för att behandla personer med hög risk att utveckla leversjukdom, säger Hannes Hagström.
Modellen har även testats på två andra befolkningsgrupper i Finland och Storbritannien med goda resultat. Forskarna understryker dock att CORE behöver testas ytterligare, särskilt i riskgrupper som personer med typ 2-diabetes eller fetma. De ser också ett behov av att integrera modellen i journalsystem för att underlätta användningen i vården.
