Tema

Medier viktiga för att förklara klimatförändringar

När lokaltidningsreportrarna själva inte förstår hur klimatmålen ska uppnås är det osannolikt att deras läsare gör det. Särskilda klimatreportrar skulle underlätta rapporteringen, anser docent Annika Egan Sjölander, Umeå universitet.

Den senaste tiden har vi sett ännu en topp i global medieuppmärksamhet för klimatfrågan. Inte minst efter sommarens skogsbränder som härjat i Kanada, USA och Grekland, de katastrofala översvämningar som drabbat Tyskland och Kina och nya värmerekord som uppmätts runt hela jorden. Om inte förr så blev läget tydligt när FN:s klimatpanel IPCC i somras publicerade sin senaste rapport om planetens tillstånd.

I ett nytt nummer av den vetenskapliga tidskriften Nordic Journal of Media Studies skildrar forskare hur klimatfrågorna formar kommunikationslandskapet på olika sätt, från lokaljournalistik till globala plattformar, från bildkonst till vardagsbilder i sociala medier och från klimatförnekande nätverk till politisk klimataktivism.

Lokaljournalistiken har en viktig roll

En av studierna som presenteras behandlar hur klimatförändringarna diskuteras i lokala nyhetsmedier i fyra svenska städer som alla strävar efter att vara förebilder i övergången till koldioxidneutralitet: Umeå, Uppsala, Enköping och Växjö.

Resultaten visar att lokalpressen upprätthåller en central demokratisk funktion. Men trots städernas ambitiösa planer på att bli helt klimatneutrala till år 2030 förblir strategierna för hur målen ska uppnås vaga för lokaljournalisterna, och förmodligen också för deras läsare.

Specialkunskap och mer resurser behövs

− Om tidningsredaktionerna hade utpekade klimatreportrar eller regelbundet avsatte särskilda resurser för miljöområdet, så skulle möjligheterna att rapportera utifrån det lokala perspektivet om denna mycket komplexa globala fråga öka avsevärt, säger docent Annika Egan Sjölander, författare av artikeln och universitetslektor vid institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet.

Diskussioner kring klimatförändringarna på Twitter lyfts också fram. En studie visar att klimataktivister och klimatskeptiker har en tendens att bara kommunicera med sin egen grupp, och att det finns en tydlig frånvaro av informationsdelning mellan grupperna.

Grupperna interagerar inte

Studien undersöker också vilken typ av tweets som blir virala i klimatdebatterna och finner att det i hög utsträckning handlar om sådant som stärker gruppernas interna gemenskap, och avvisar engagemang utifrån. Dessutom är det stor skillnad i vad som håller ihop de två grupperna. Diskussioner om klimatrörelsen blev virala bland klimataktivister, medan användningen av ociviliserat språk blev virala bland klimatskeptiker.

− Det här får konsekvenser i det bredare sammanhanget, då det avslöjar att tweets med stor viral spridning förvärrar polariseringen i klimatdebatten på Twitter, säger Yan Xia, huvudförfattare och doktorand vid Aalto Universitet.

Tala om klimatet som en kris

I tidskriften diskuteras också många andra frågor och utmaningar för medier, politiska aktörer och medborgare.

− Att tala om klimatfrågan som en kris belyser inte bara att tiden håller på att bli knapp för effektiva politiska åtgärder, utan också att hotet och osäkerheten som klimatförändringarna för med sig redan har förändrat samhället på alla nivåer, säger Risto Kunelius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Helsingfors universitet och en av redaktörerna för numret.

Läs mer:

Nordic Journal of Media Studies: Media and the Climate Crisis.

Kontakt:

Risto Kunelius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Helsingfors universiteti, risto.kunelius@helsinki.fi, Anna Roosvall, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Stockholm Universitet, anna.roosvall@ims.su.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Medier viktiga för att förklara klimatförändringar

 lästid ~ 2 min