Tema

Fler hackar kroppen – för ett bekvämare liv

Över 5 000 svenskar har opererat in ett mikrochip under huden – för att underlätta i vardagen. Många tror också att vi med hjälp av teknik ta oss bortom svaghet, åldrande och till och med döden.

De senaste åren har transhumanismrörelsen vuxit sig allt starkare i Sverige. Förutom att ta begreppet kroppsmodifiering till helt nya nivåer, kan utvecklingen medföra etiska problem, menar forskarna.

Piercingar och tatueringar är vanligt idag. Det blir nu också allt vanligare med kroppsmodifiering som inte syns på huden. Det handlar om biohacking, vilket innebär att man manipulerar sin kropp och sitt psyke för att bli en bättre version av sig själv.

En del av biohackrörelsen har sina rötter i transhumanismen som är en filosofi som förespråkar användandet av teknik för att förbättra och våra mentala och fysiska egenskaper.

Även biohackning kan delas upp i olika inriktningar.

– Det finns en gren av biohackning som intresserar sig för att göra biologiska experiment i egna labb. Denna gren drivs av en demokratisk folkbildningstanke när det gäller vetenskap, säger Moa Petersén, lektor i digitala kulturer vid Lunds universitet som våren 2019 kommer ut med en bok om den svenska microchiprörelsen.

– En annan gren består av microchipentusiaster, grinders, vars inställning till teknik och kropp ofta grundar sig i en transhumanistisk ideologi, alltså att människokroppen går att förbättra med hjälp av teknik. Dessa två grenar ligger långt ifrån varandra.


Att förbättra kroppen med hjälp av teknik skulle populärvetenskapligt innebära att man blev en cyborg, det vill säga en organism som består av såväl biologisk vävnad som  syntetiska delar.

Vissa transhumanister menar att mänskligheten redan är där eftersom vi med hjälp av teknik, exempelvis pacemakers, cochleaimplantat och p-stavar, kan förbättra våra fysiska egenskaper.

Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier, är inne på samma spår och menar att folk har försökt att förbättra sig själva så länge man kan minnas.

– Den alkemistiska rörelsen handlade till exempel om att hitta ett livselixir och Freud testade kokain, vilket var en form av biohacking. Jag skulle inte säga att det är något nytt.

Han tycker att transhumanismen står för en spännande vision av människan och förkastandet av normer om naturlighet. Samtidigt menar han att många av transhumanisterna är ganska galna.

Han nämner att ”zappa” sin hjärna med el för att bli smartare, som ett exempel.

– Det finns så många idéer som är tokiga, men när de kläs in i ett vetenskapligt språk låter det helt plötsligt som forskning och inte new age.

 

Enligt honom sticker den nutida transhumanismen ut på grund av var rörelsen har fått sitt fäste.

– När jag började intressera mig 2008 var det en smal subkulturell grej. Nu har den tagits upp i Silicon Valley och har blivit en viktig politisk, ekonomisk och social ståndpunkt. En konsekvens är att många knäppa röster har fått jättestora plattformar.

Skapar elitmänniskor
Då företagen och entreprenörerna i Silicon Valley har många som ser upp till dem tror Karim Jebari att transhumanismens kommer att bli ännu större än vad den är idag.

– Det är en rörelse som har mycket framför sig då den har samlat en stor grupp människor som har ett stort kulturellt inflytande. Men det finns en risk att de vissa transhumanister flippar ut för mycket och att de tappar momentum.

Något Karim Jebari beklagar. Transhumanisterna har ett gyllene tillfälle att nå ut till samhället och det är synd om personer med dålig koll på vetenskap och har orealistiska idéer blir talespersoner.

Han tror också att det finns en risk att transhumanismen bidrar till ökade klasskillnader i och med att vissa förbättrande tekniker enbart finns tillgängliga för de som kan betala för dem. Stoppat åldrande och genetisk screening av embryon kan bli exempel på teknik bara för välbeställda.

– Helt plötsligt blir det möjligt att till exempel stoppa åldrandet eller att avla fram en överlägsen människa bara man kan betala, vilket skapar ett elitsamhälle.

Transhumanistiska tankar: åldrandet mest angeläget att lösa

Varje dag dör över hundra tusen människor av åldrande
– Det är en svindlande tanke hur mycket förluster det orsakar. Om det fanns en sjukdom med de här effekterna skulle vi försöka stoppa den, säger Anders Sandberg forskare vid Future of Humanity Institute vid universitetet i Oxford, och känd förespråkare för transhumanism.
Av människans alla brister ser han åldrandet som mest angeläget att åtgärda.
Problemlösning
Vad gäller människans egenskaper har kognitionen, den intellektuella förmågan, en stor förbättringspotential.
– Vi är ungefär så dumma som vi kan vara och ändå ha en civilisation.
Framför allt är det förmågan att lösa problem som brister. Hade den varit mer utvecklad hade vi kunnat lösa de globala problem som mänskligheten står inför.


Ett annat, mer specifikt problem är det begränsade korttidsminnet. Anders Sandberg ser två möjliga vägar för den som vill förbättra sitt korttidsminne – träning eller mediciner. Det har visat sig att det går att förbättra arbetsminnet genom att träna minnet, kanske även öka intelligensen. Dessutom finns det vissa läkemedel som har effekt på arbetsminnet, som adhd-medicin.
Medicin för högre IQ
– En av de stora debatterna inom transhumanism handlar om var gränsen går mellan förbättring och terapi. De flesta är villiga att betala för grannens sjukvård men inte för att grannen ska förbättra sina förmågor. Men mycket beror på hur man ramar in frågan. Vaccinering framställs ofta som medicin men egentligen är det en förbättring, vi skaffar oss ett kollektivt immunförsvar.
Men i en tänkt, transhumanistisk framtid är det inte omöjligt att någon har uppfunnit en förbättrande medicin utan biverkningar. Medicinen skulle till exempel kunna höja människans IQ med en poäng, vilket enligt Anders Sandberg inte skulle märkas hos den enskilda men skulle ge en samhällsekonomisk vinst.
Intelligenstanten
Skulle det då vara rätt att distribuera medicinen till alla, ungefär som man gjort med fluor? Bör skolorna få besök av en intelligenstant?
– Då säger vissa att du har rätt att styra över din egen kropp, och även om jag själv lutar åt ett konsekvensetiskt håll ligger det något i att vi själva äger rätten att förändra våra kroppar.
Källa: AI – om artificiell intelligens 

Svenskar bäst på biohacking
Silicon Valley kan tyckas ligga långt borta, men det finns ett spirande intresse för transhumanism även i Sverige. Enligt Moa Petersén kallas Stockholm för världens andra Silicon Valley sett till antalet start-up-företag och den bioteknologiska sektorn är spirande och välgödd. Framförallt är det den transhumanistiska microchip-rörelsen som är på uppgång och hittills har över 5 000 svenskar valt att operera in ett chip i handen som bland annat kan användas på SJ och som nyckel. Att rörelsen är så populär i Sverige beror enligt Moa Petersén på främst två saker.

– Vi svenskar har en traditionellt stark tillit till staten och kan därför obekymrat testa på teknik som möjligtvis lämnar ut vår personliga data. Svenskar har också en stark tilltro till allt som är digitalt och positiva till ny teknolog.

Hon menar att transhumanismens framfart är ett bevis på att frågor kring etik och moral behöver diskuteras igen och igen och igen.

– Vissa tankar som presenteras inom biohacking tänjer på gränserna till traditionell etik och moral och rörelsen är på så vis ett symptom på diskussioner som behöver föras i ett förändrat samhälle där teknik tar större plats och tar sig in i värden och värderingar vi tidigare hållit den utanför.

Flourtanten i repris
Karim Jebari håller med och menar att staten borde ha en större roll i utvecklingen och tillämpningen av ny teknologi.

– Ta till exempel fluortanten som vi hade för att sossarna tyckte att teknologin, det vill säga fluor, inte bara skulle gynna överklassen. Jag tänker att vi behöver samma approach till framtida teknologi som kan ha samma potential.

Transhumanism och biohacking

Transhumanism är en filosofi/ideologi som handlar om att framtidens människa inte behöver likna dagens människor. De ser inte det mänskliga tillståndet som statiskt utan som något som kan utvecklas. Transhumanister menar att man radikalt kan förbättra det mänskliga tillståndet med bland annat teknik och psykologi. Främst handlar det om att övervinna döden och sjukdomar, men också alla andra svagheter och oförmågor som följer med den mänskliga kroppen. Enligt transhumanistiska tänkare kan människan så småningom komma att få så pass utökade förmågor att termen ”post-människa” blir mer lämplig än ”människa”. Transhumanismen innebär inte nödvändigtvis fysiska ingrepp på eller i kroppen.
Källa: Svenska transhumanistförbundet
Biohacking är ett begrepp som omfattar väldigt många olika typer av rörelser och subkulturer, varav vissa har en transhumanistisk grundsyn och andra inte. Gemensamt är dock att förändra och förbättra sin inre biologi med hjälp av olika “hacks”. Det kan röra sig om allt från tankemönster till kost och träningsformer till mer extrema metoder som att operera in en antenn i hjärnan för att få bättre färgseende. Det innefattar också gör-det-själv-biologi inom bioteknik. Vissa biohackers är amatörbiologer som genomför biomedicinska experiment utanför traditionella institutioner som läkemedelsbolag, universitet och andra vetenskapligt kontrollerade miljöer. Så kallade ”wetware hackers” är hobbybiologer som vill förbättra livsvillkoren för människor i utvecklingsländer, och bygger labb-utrustning med hjälp av redskap i hemmet etc.
Källa: Biohacking.se och Moa Petersén

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Fler hackar kroppen – för ett bekvämare liv

 lästid ~ 7 min