‘- Vi har uppnått mycket, men om vi skall uppnå så mycket som vi egentligen vill med lagen så krävs det att vi kavlar upp ärmarna lite till, säger Hasse Nordlöf, forskare vid Högskolan i Gävle.
Forskare inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle har tittat på arbetsmiljö och säkerhetsarbete hos tillverkande företag i regionen. De ville undersöka företagens förutsättningar att lyckas med sitt arbetsmiljöarbete.
– Vi intresserade oss för vilka faktorer som bidrar till att man lyckas eller till att ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete hindras, säger Hasse Nordlöf.
Den viktiga systematiken
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete kräver olika saker. Att man är på bollen med jämna mellanrum, att man systematiskt återkommer till att undersöka arbetsmiljön och att man då bedömer riskerna som finns där.
– Många arbetsplatser saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Egentligen behöver systematiken inte vara svårare än att med jämna mellanrum låta det plinga till i kalendern, att nu är det dags att titta på detta.
Man såg att större företag, mer ekonomiskt stabila, och med en positiv säkerhetskultur också har ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete.
– De mindre företagen har det svårare. Man är färre personer och har kanske inte personer specifikt avsatta för detta. Utan det kan vara chefen/ägaren som är ensam ansvarig och det kan vara mycket annat som han måste prioritera och så skjuter man på det.
Det egna ansvaret
En lösning är att avdramatisera arbetsmiljöarbetet. Att främja ett öppet klimat och en kultur om att det är viktigt att arbeta på ett säkert sätt..
– Våga lyfta upp de här frågorna, samtala med de anställda så att det blir något naturligt som man diskuterar i den dagliga verksamheten.
I intervjuer med anställda framkom det att ansvaret för att arbeta säkert huvudsakligen anses ligga hos den enskilde individen. Att det är upp till var och en att ta ett enskilt ansvar för att arbeta på ett säkert sätt.
Chefer tycker också generellt att arbetsmiljön prioriteras mer på företagen än vad skyddsombuden gör.
– Man upplever också ofta en konflikt mellan att producera och att arbeta säkert. Det är därför viktigt att ha en dialog och tydlig kommunikation och därmed försöka göra rätt beslut vid varje arbetsmoment.
Varumärket mår bra
Även om den finansiella nyttan med arbetsmiljöarbetet inte alltid är uppenbar så ger det ändå goda ringar på vattnet i en organisation. Det kan vara en del av ett bra varumärke.
– Att man har en kultur som värderar människors arbetssäkerhet och hälsa är något som många arbetstagare ser som viktigt.
Hasse Nordlöf försvarar sin avhandling ”Prerequisites and Possibilities for Manufacturing Companies to Prioritize and Manage Occupational Health and Safety” den 3 december kl.13.00 i Krusenstjernasalen vid biblioteket på Högskolan i Gävle.
För mer information kontakta:
Hasse Nordlöf, doktorand i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026- 64 84 57,
E-post: hasse.nordlof@hig.se
Karin Lager, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, har undersökt hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i kommuner, förskolor och fritidshem. Hon undersöker arbetets alla faser – planering, genomförande, dokumentation och utvärdering.
Genom intervjuer, observationer och policytexter undersöker hon dels hur nyckelpersoner – 28 personer från 14 kommuner – genomför och organiserar förskolans systematiska kvalitetsarbete på kommunnivå, dels utforskar hon hur rektor och lärare på ett fritidshem arbetar med frågan.
Rutiner bestämmer
– Uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Kvalitetsarbetet ser även olika ut beroende på vilka rutiner som finns inom de olika verksamheterna, vilket gör att arbetet kan skilja sig åt mellan till exempel kommunnivå och den pedagogiska praktiken i förskolan och fritidshemmet, säger Karin Lager.
I förskolans systematiska kvalitetsarbete på kommunnivån dominerar en individinriktad skoltradition medan fritidshemmet domineras av en gruppinriktad socialpedagogisk tradition.
Typiskt svenskt begrepp
Karin Lager poängterar att begreppet systematiskt kvalitetsarbete är förhållandevis nytt och svenskt.
– Det finns begränsad kunskap om hur det genomförs och vad utfallet blir. Eftersom det är ett lagstadgat uppdrag som påverkar vardagen för alla lärare, barn och elever är kunskapen om processerna viktiga både för forskningsfältet och för praktikens utveckling, säger Karin Lager.
Fakta
Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. (Skollagen kap. 4)
Avhandling
Karin Lager lägger fram sin avhandling I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande fredagen den 11 december kl 13.00. Plats: sal BE 036, Pedagogen hus B, entréplan, Läroverksgatan 15, Göteborg.
För mer information:
Karin Lager, telefon: 031–786 2154, e-post: karin.lager@ped.gu.se
Kroppen är något vi har, men också något vi är. I Johanna Österling Brunströms avhandling i musikvetenskap vid Örebro universitet är cellisten Astrid är en av fyra personer som visar hur musik och kropp hänger samman.
Johanna Österling Brunström är lärare i rytmik på Musikhögskolan i Örebro. Hon har ett personligt skäl till sitt val av ämne för avhandlingen:
– Jag ville sätta ord på min kunskap i rytmik för att förstå vad jag håller på med. Jag älskar att röra på mig. Men det finns ett motstånd mot kroppen, som ses som något barnsligt, något lägre stående.
Kroppen försvinner
Hon hoppas att ökad förståelse för hur kropp och musik beror av varandra ska påverka skolans uppfattning om ämnet musik.
– Kroppen och rytmiken finns explicit med i läroplanen för förskolan. Sedan försvinner kroppen som utgångspunkt för lärande mer och mer bort.
Johanna Österling Brunström vänder sig mot detta sätt att ”skriva bort” musikens kroppslighet ur undervisningen. Utbudet av högre utbildning till lärare i hennes ämne, rytmik, har också krympt och finns idag enbart i Malmö.
Utgångspunkt i avhandlingen är att musiken skapar mening i våra liv. Vi finns i till med vår kropp vilket ger oss estetiska, emotionella och existentiella erfarenheter, vilket i sin tur är det vi är. Johanna Österling Brunström valde fenomenologi som den formulerats av den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty som teoretiskt ramverk, kombinerat med den danske musikpedagogen Frede V Nielsens definition av musik som ett ”meningsuniversum”.
Fyra olika musikutövare
Johanna Österling Brunström har observerat och intervjuat fyra olika musikutövare. Det är cellisten Astrid, konsertbesökaren tillika kompositören Björn, DJ:n Celia och dansaren David, fyra personer ur olika generationer. Deras svar har bearbetats till livsberättelser.
”… jag har min kropp och jag spelar min cello. Det har jag gjort sedan jag var fem år och jag har inte släppt instrumentet sedan dess. Cellon är liksom med på något vis, även om jag inte bär på den. Instrumentet är med mig hela tiden.”, berättar Astrid, professionell musiker i 60-årsåldern.
Astrid fick alltså ont i kroppen, diagnosen falsk ischias, då hon höll upp med att spela. Cellon var en del av hennes kropp. Dansaren David talar om att ”Energierna, kroppen, jag och tiden – allt tillsamman är som en kropp”. Johanna Österling Brunström tolkar Davids berättelse som att hans liv expanderar och blir större när nya vanor förankras i hans kropp.
Känner publiken i kroppen
– DJ:n berättar hur hon känner av publiken med sin kropp, utan att titta på den. Celia agerar intuitivt, säger Johanna Österling Brunström som menar att kunskapen är ”sedimenterade” i kroppen.
– Jag kan inte ställa mig utanför det jag studerat. Min utgångspunkt var att musik är något väldigt viktigt, musik har ett egenvärde, och jag ville förstår på vilket sätt, säger Johanna Österling Brunström som är den första rytmikpedagogen i Sverige som doktorerar i musikvetenskap.
För mer information kontakta:
Johanna Österling Brunström, 070-996 77 43, johanna.osterling-brunstrom@oru.se
Habit har utvecklats av en internationell forskargrupp som leds av professor Javier Martin-Torres vid Luleå tekniska universitet. Rymdorganisationen (ESA) European Space Agency har valt ut Habit till sin nästa stora Marsexpedition ExoMars 2018.
– Vi är mycket stolta att vårt instrument. Habit är ett banbrytande multiinstrument som kommer att monteras i en plattform på Mars yta och är en viktig del i ESA:s nya rymdsatsning, säger Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Habit har möjlighet att utvärdera bebolighet på Mars men fungerar även som en mätresurs på plats för framtida Mars projekt,
I ESA:s nästa Marsexpedition, ExoMars 2018 ingår dels en ny marsfarkost, en så kallad Rover, och dels en ny rysk rymdplattform till vilken två europeiska mätinstrument valts ut. Ett är HABIT som Javier Martin-Torres leder och ett annat är Lander Radioscience experiment (LaRa) som ska leverera detaljer om Mars inre struktur.
Parametrar för liv
HABIT är ett avancerat instrument med flera funktioner. Det ska bland annat kunna undersöka och kvantifiera landningsområdets tre mest kritiska parametrar för liv som vi känner det. Det betyder tillgång på rinnande vatten, ultraviolett strålningsdos och termiska intervall. En annan funktion är att leverera olika slags miljöinformation som till exempel luft- och marktemperatur, relativ fuktighet på marken och UV-strålning.
– Genom det kan vi undersöka vattenförekomst i atmosfären och under ytan samt hur ozon, vatten och damm beter sig över tid i en atmosfärscykel, säger Javier Martin-Torres.
En tredje uppgift för HABIT är att vara en forskningsresurs på plats och över tid för kommande rymdforskning på Mars.
Tecken på flytande vatten
Redan i april 2015 kunde en forskargrupp som Javier Martin-Torres hade ansvar för presentera tecken som tyder på att det förekommer flytande vatten på Mars. Alla bevis som framkom i det forskningsprojektet baserades på indirekta observationer som behöver verifieras ytterligare.
– Det är vad HABIT ska åstadkomma genom att mäta processer och registrera data från relevanta parametrar som hör till frågeställningen, säger Martin-Torres.
Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet
leder forskargruppen som utvecklat Mars-instrumentet HABIT.
Forskare har på uppdrag av IFAU studerat hur klasstorleken påverkar elevernas kunskaper och föräldrarnas beteenden. De finner att större klasser på mellanstadiet försämrar elevernas resultat.
– Alla elever påverkas inte lika mycket, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Resultaten sjunker tre gånger så mycket för barn till låginkomsttagare som för barn till föräldrar med högre inkomst.
Rapporten visar också att lärandemiljön försämras i en stor klass och barn till föräldrar med lägre inkomst har svårare att följa med i undervisningen. Däremot verkar inte elever till höginkomsttagare påverkas alls.
Fler skolbyten och mer läxhjälp
Föräldrar försöker på olika sätt mildra följderna av försämrad skolkvalitet. Närmare 6 procent av de elever som hamnade i en stor klass i årskurs 4 bytte skola under mellanstadiet.
– Det är en stor ökning, fortsätter Björn Öckert. Vi studerar 1980-talet, det vill säga före det fria skolvalet, så ett skolbyte krävde vanligen att familjen flyttade.
Höginkomsttagare reagerade också genom att hjälpa sina barn mer med läxorna. Läxhjälpen ökade med nästan 8 procent när klasstorleken steg med 5 elever. Motsvarande respons fanns inte bland föräldrar med lägre inkomster.
– Föräldrarnas kompensatoriska beteende kan bidra till att förklara varför studieresultaten sjunker mer bland barn med sämre förutsättningar när resurserna i skolan dras ner, säger Björn Öckert.
Hur mäts effekterna av klasstorlek?
Det är svårt att mäta effekter av klasstorlek, eftersom elever med sämre förutsättningar ofta placeras i mindre undervisningsgrupper. För att beakta skillnader mellan elever i olika stora klasser utnyttjar forskarna en resursfördelningsmodell som användes före skolans kommunalisering.
På mellanstadiet fick antalet elever i en klass inte överstiga 30. Om det fanns 31 elever i en årskurs skulle de delas upp i två klasser. Regeln medförde stora skillnader i klasstorlek för skolor som i övrigt var mycket lika varandra, vilket rapportförfattarna använder för att mäta effekterna av klasstorlek.
Forskarna använder data från projektet Utvärdering genom uppföljning (UGU). Där finns resultat från ämnesprov och enkätsvar från elever och föräldrar. Eleverna är födda 1967, 1972, 1982 samt 1977. Dessutom används data från SCB. Hög- respektive låginkomsttagare är de som har inkomster över och under medianinkomsten.
Kontaktinformation
IFAU-rapport 2015:21 ”Hur reagerar föräldrar på resursneddragningar i skolan?” är skriven av Peter Fredriksson, Stockholms universitet, Hessel Oosterbeek, University of Amsterdam, och Björn Öckert, IFAU och UCLS vid Uppsala universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2015:27.
Kontakta Björn Öckert för mer information, telefonnummer 018-471 70 95 eller e-post bjorn.ockert@ifau.uu.se
Hur ska du göra för att mobilisera dig? Boken Social mobilisering: Lärdomar från fyra svenska städer visar hur du ska göra för att lyckas med dina projekt och sociala aktioner. Forskaren Oscar Andersson presenterar tre års forskning på hur samhällsarbetet kan vitaliseras, både inom civilsamhället och inom den offentliga sektorn.
– Jag har följt sex projekt som belyser olika strategier för social mobilisering som finns i samhället i dag och boken tar upp praktiskt empowerment-arbete med behövande grupper, säger Oscar Andersson, fil. dr. i socialantropologi och lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Lyckade projekt företräder sig själv
Initiativet till studien kom från att Sveriges Stadsmissioner ville utvärdera 80 sociala mobiliseringsprojekt, vilket kokades ner till sex kvalitativa följeforskningsstudier där Oscar kunnat vara med och påverka arbetets utformning under projektens gång.
– Jag kallar det ”lärande exempel” när olika intressen ska jämkas samman, och man kan säga att de mobiliseringar som lyckas bäst är de där gruppen eller organisationen företräder sig själv, men det kan också ha krävts att ett frö först planterats av en projektledare. Det kan vara så grundläggande saker som att skapa sociala nätverk, säger Oscar Andersson.
– Svenska arbetarrörelsen och kvinnorörelsen är stora traditionella sociala mobiliseringar. Flera av de mobiliseringar vi kan läsa om i boken är småskaliga, men dessa mindre projekt är möjligen en del av en större social rörelse, som Europas situation med flyktingar till exempel, och då kan boken hjälpa oss att förstå hur ideella organisationer som Sveriges Stadsmissioner tar emot och bistår flyktingar, säger Oscar Andersson.
Boken Social mobilisering: Lärdomar från fyra svenska städer, släpps i samband med konferensen Vi gör social mobilisering – Heldag om verktyg, hinder och strategier. När: torsdag 3 december, kl 10.00–17.00. Var: Orkanen på Malmö Högskola, Nordenskiöldsgatan 10. Konferensprogram
Kontakt
Oscar Andersson, fil. dr. i socialantropologi och lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad, 044-20 40 65, 073-804 22 97, oscar.andersson@hkr.se.