Könsmakt eller häxjakt?
Är mäns våld mot kvinnor ett uttryck för makt, eller leder det resonemanget till en häxjakt på oskyldiga män? En häxjakt som i förlängningen kanske bara försvårar för de kvinnor som faktiskt utsätts för våld? I en ny avhandling från Lunds universitet diskuterar etnologen Gabriella Nilsson kampen mellan olika perspektiv på kvinnovåld.
– De som förespråkar könsmaktperspektivet tvekar att ge sig in i debatten, av rädsla för att bli betraktade som argsinta feminister och förlora trovärdighet, säger hon.
Avhandlingen ”Könsmakt eller häxjakt?” behandlar föreställningar om mäns våld mot kvinnor i Sverige under perioden 1975-2000. Synen på våld påverkas av det politiska klimatet, retorik och vetenskap. Allt detta finns med när man stiftar lagar och beslutar om behandlingar för våldsutövarna, menar Gabriella Nilsson.
I studien ingår aktörer från många olika grupper i samhället. I alla grupper finns de olika perspektiven på våldtäkt, incest och kvinnomisshandel representerade. Gabriella Nisson har också kunnat se att båda perspektiven använder vetenskapliga rön, eller åtminstone försöker ge sken av vetskaplighet, för att lägga tyngd bakom sina argument.
– Även om våldet mot kvinnor idag är mera synliggjort, så är vissa tolkningar fortfarande tabu. I min forskning har kampen om tolkningsföreträde mellan de olika perspektiven blivit tydlig, säger hon.
Kontaktinformation
Gabriella Nisson disputerar den 16 oktober 2009 kl 10.15 i Kulturens auditorium i Lund med sin avhandling Könsmakt eller häxjakt?
Hon kan nås på telefon 046-222 39 66 eller mejl gabriella.nilsson@kultur.lu.se.
Avhandlingen finns även tillgänglig för nedladdning http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1468591
