Tema

ATT ÅTERERÖVRA KROPPEN

Ingrid Grundén visar i sin avhandling ”Att återerövra kroppen. En studie av livet efter en ryggmärgsskada.” hur förhållandet till kropp och omvärld återskapas efter en ryggmärgsskada. Från den teoretiska utgångspunkten att kropp och psyke utgör en enhet tar hon sig an frågor om hur den förändrade kroppen upplevs och hur man lär sig att leva med denna och den nya livssituation som en ryggmärgsskada innebär.

Kroppen är nära och konkret och något som vi normalt inte behöver tänka på. Den finns med som en bakgrund i vårt medvetande medan fokus för vår uppmärksamhet är riktat mot omvärlden. Kroppen finns men vi tänker oftast inte på den. Det är detta för-givet-tagna som utmärker vårt normala kroppsliga tillstånd. Även en liten förändring, som till exempel en stukad fot innebär att kroppen kommer i fokus och framträder för oss. Vad händer då när en människa drabbas av en varaktig och omvälvande kroppslig förändring?

Ingrid Grundén har följt 17 personer med ryggmärgsskada och avhandlingens resultat behandlar dessas erfarenheter och upplevelser av att drabbas och leva med en skada.
Studien visar att deltagarna, första tiden efter skadan, upplever den förlamade delen av kroppen som främmande och ibland som en fiende. De undviker att titta på eller vidröra sin skadade kropp men efter en tid utvecklas en mer positiv attityd. När deltagarna vänder uppmärksamheten mot den skadade kroppen görs detta på grund av att de inte har något annat val, om de vill fortsätta att ta del av livet. Samtidigt lär de känna den förlamade delen av kroppen genom att lyssna på ”nya” och annorlunda signaler från den friska delen. Det innebär att den förlamade kroppen på nytt blir en del av en integrerad helhet.

Att leva med en ryggmärgsskada kräver att man planerar och har tålamod. Man måste också konfronteras med andra människors reaktioner mot den skadade kroppen. För att leva i den nya situationen utvecklas en ambition att ta kontrollen över sitt liv trots det fysiska funktionshindret. Andra personer med ryggmärgsskada är här mycket viktiga. De är förebilder i återskapandeprocessen och en källa till inspiration i vad som utvecklas till en växande medvetenhet och personlig mognad.

Människor med en ryggmärgsskada kan återerövra sin kropp och sitt liv med full värdighet och handikappet hindrar inte deltagarna att leva ett bra liv. Studien visar också att man lär känna den förlamade delen av kroppen genom att lyssna till signaler från den friska delen. Detta unika resultat som inte kunnat återfinnas i tidigare litteratur, kan leda till nya frågeställningar och framtida forskning. Insikterna hur deltagarna lär sig att hantera sin kropp och sitt liv kan utveckla generell kunskap för personer med andra funktionshinder och även för personer utan funktionshinder.

Författare: Ingrid Grundén, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Att återerövra kroppen. En studie av livet efter en ryggmärgsskada.
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Institutionen för pdagogik och didaktik,Göteborgs universitet tel. 044/ 203264, torgny.ottosson@ped.gu.se
Professor Dennis Beach, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet 031/ 7732458 dennis.beach@ped.gu.se
Docent Agneta Siösteen, Institutionen för neurovetenskap, Göteborgs universitet. 031/ 3423356 agneta.siosteen@neuro.gu.se
Disputation: Fredagen den 8 april 2005, kl. 9.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen,
Göteborgs universitet
Opponent: FØrsteamanuensis Gunn Engelsrud, Universitet i Oslo, Norge

Kontaktinformation
Kontakt:ingrid.grunden@ped.gu.se 031/ 7732351, 0702/ 735330

ATT ÅTERERÖVRA KROPPEN

 lästid ~ 2 min