Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 september 2004

Arvsmassans ’’tullstationer’’ styr generna rätt!

Vår arvsmassa är uppdelad i olika "territorier" vars gränser fungerar som "tullstationer" som aktiverar och inaktiverar olika områden. Denna tidigare okända mekanism beskrivs av Uppsalaforskare i en artikel som publiceras i det nya numret av Nature genetics. Fynden ger en ny dimension för vår förståelse för sjukdomars uppkomst och öppnar därmed för nya behandlingsformer.

Om människans arvsmassa från en enda cell sträcks ut i all sin längd omfattar den cirka två meter. Utmed denna sträcka har arvsanlagen under evolutionens tryck fördelats klumpvis i öar eller oaser. All denna information ska packas i många lager för att få plats i cellkärnan som är mindre än spetsen på en synål samtidigt som arvsanlagen ska aktiveras eller inaktiveras i mycket precisa mönster för att exempelvis fosterutvecklingen ska fortgå normalt. Tyvärr kan denna precision, som kallas epigenetisk med ett facknamn, förloras och skapa sjukdomar som cancer. Även om vi numera känner väl till epigenetiska principer har vi liten eller ingen kunskap om hur den reglerar aktiviteten inom klumpar av arvsanlag.

I ett arbete som idag publiceras i Nature genetics, har en grupp av Uppsalaforskare under ledning av professor Rolf Ohlsson, institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi vid Evolutionsbiologiska Centret, identifierat en helt ny typ av mekanism som förklarar hur arvsmassan är uppdelad i olika territorier. Dessa fungerar ungefär som nationsgränser eller “tullstationer” med arvsanlagen placerade i en aktiv eller inaktiv “nation”.

Principen är helt ny och styrs av en kemisk modifiering, som kallas poly(ADP-ribosyl)erring, och som måste kopplas på till ett protein som kallas för CTCF för att “tullstationen” ska fungera.

Dessa fynd är viktiga eftersom de skapar en ny dimension av vår förståelse för uppkomsten och därmed diagnos och behandling av sjukdomar hos människan. Således kan i ett enda slag hela balansen vad gäller arvsanlagens “nationstillhörighet” förändras med antingen katastrofala, exempelvis hos cancerpatienter, eller ibland med goda konsekvenser, som till exempel under evolutionens gång.

Kontaktinformation
För mer information: Rolf Ohlsson, tel. 018-471 26 60, 0704-25 02 31 eller via e-post Rolf.Ohlsson@ebc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera