Vem är en “bra” förälder?
I den allmänna debatten om barnuppfostran har det ofta sagts att föräldrar måste sätta gränser. Under de senaste åren har det också talats om så kallade “curlingföräldrar” som inte vill eller orkar ta vardagskonflikterna med sina barn. Från tidigare forskning vet vi att framgångsrik barnuppfostran inte bara handlar om att sätta gränser, utan att det också spelar stor roll hur man sätter dem.
I den här avhandlingen jämfördes bland annat hur svenska och amerikanska föräldrar till förskolebarn använder sin auktoritet. Medan de amerikanska föräldrarna oftare valde bestraffande metoder, som till exempel att skicka upp barnet på rummet eller dra in lördagsgodiset, så sa de svenska föräldrarna oftare att de skulle beordra, skälla eller tjata för att få sina barn att lyda. Det tycks med andra ord som att de amerikanska föräldrarna gärna passar på att ge barnen en läxa, medan de svenska nöjer sig om de får stopp på barnens otyg. Till skillnad från mammorna så var de svenska papporna benägna att ta i med hårdhandskarna om barnen inte lydde en tillrättavisning vid en allvarligare förseelse.
Hur bör då vuxna använda sin auktoritet i barn-förälderkonflikter? Ja, troligen enligt devisen “lagom är bäst”. Även om det ibland är nödvändigt för föräldrar att pressa sina tonåringar att till exempel tala om vad de har för sig om kvällarna eller att uppföra sig enligt föräldrarnas förväntningar, så är det tveksamt om det lönar sig att alltid sätta hårt mot hårt. Avhandlingen visar att tonåringars uppfattning om sina föräldrar i olika konfliktsituationer spelar en väsentlig roll för hur de fungerar i vardagens olika områden. De tonåringar som hade förtroende för sina föräldrars livserfarenhet och därför respekterade föräldrarnas uppmaningar, var också de som uppfattade minst problem med sig själva och sin omgivning.
I avhandlingen dras slutsatsen att konflikter inte alltid behöver vara av ondo. Infekterade konflikter och konflikter som urartar är naturligtvis problematiska. Men lättare konflikter som samtidigt uttrycker respekt och som utspelas i ett tryggt sammanhang kan troligen bidra positivt till barns utveckling. Genom att möta visst motstånd och samtidigt erbjudas tillfälle att uttrycka sin åsikt kan barn öva upp sin intellektuella och emotionella skärpa i sociala situationer. Därmed kanske en “bra” förälder är en förälder som kan skapa och upprätthålla ett positivt samspel mitt i stridens hetta.
Avhandlingens titel: Dealing with intergenerational disagreements
Avhandlingsförfattare:Göran Jutengren , tel. 033-15 60 40(bost.), 033-35 51 37(arb.)
e-post:.g.jutengren@spray.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Anne I H Borge, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 september 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
