Omkring 25 procent av alla kvinnor i västvärlden kan gå igenom klimakteriet utan besvär. Resten, omkring 75 procent, får besvär som kan vara så kraftiga att livskvaliteten försämras – ibland rejält.
Hormonbehandling kan lindra, eller rentav bota, besvären. Hormonbehandling minskar dessutom risken att drabbas av benskörhet och typ 2-diabetes. Om behandlingen påbörjas inom 10 år efter sista mensen och före 60 års ålder minskar även risken för hjärtinfarkt samt den totala dödligheten. I Sverige är det, trots detta, färre än 10 procent som använder hormonbehandling under någon period i samband med klimakteriet, enligt uppskattningar.
Rädsla för hormoner
Enligt en gammal studie skulle hälften av alla kvinnor tacka ja till hormonbehandling om de bara kunde garanteras att behandlingen är ofarlig, berättar Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet, som i sin forskning har intresserat sig särskilt för klimakteriet och behandling av klimakteriebesvär.
Själv är han tveksam till om den siffran stämmer idag.
– Jag tror att det är för mycket, men vi vet att var tredje kvinna som rapporterar om vallningar och svettningar skulle vilja ha hjälp att bli av med sina besvär.
Vad är klimakteriet?
Begreppet klimakteriet har ingen tydlig definition, men det brukar syfta på den period som tidsmässigt omger en kvinnas sista mens och som präglas av en förändrad funktion i äggstockarna.
Hos en kvinna i fertil ålder bildas könshormonet östrogen i äggstockarna. När sista mensen närmar sig har kvinnans ägg nästan tagit slut. Det leder till att östrogenproduktionen minskar. Ägglossningarna – och därmed också menstruationerna – blir oregelbundna och avtar så småningom helt.
Ibland talar man om klimakteriets tre faser:
Premenopaus, eller förklimakteriet, är den fas när östrogenproduktionen börjar förändras och de flesta kvinnor upplever en mer oregelbunden mens. I genomsnitt har kvinnor nära fyra års oregelbunden mens före sista menstruationen.
Menopaus är när en kvinna har sin sista mens – och det är ungefär vid menopaus som vallningarna och svettningarna kan bli besvärliga för en del.
Postmenopaus, eller efter menopaus, är den fas som träder in efter sista mensen, när östrogenproduktionen så småningom landar på en mycket låg nivå.
Källor: Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik, och Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrik
Klimakteriet kan ge flera symtom
Det är inte ovanligt att kvinnor i klimakteriet har symtom som hjärtklappning, ångest och depression. Men enligt Mats Hammar är det enbart symtom som vallningar, svettningar och torra slemhinnor som har en tydlig och direkt koppling till klimakteriet i sig, det vill säga till den minskande östrogennivån.
– Det är svårt att visa i studier att annat än vallningar, svettningar och torra slemhinnor har med klimakteriet att göra, för det finns så mycket som kan påverka hur kvinnor mår i den här fasen av livet. Ofta är det mycket socialt som händer. Barn kanske flyttar hemifrån, föräldrar kan vara sjuka, mycket kan förändras på arbetsplatsen, relationen kanske inte alltid är jättebra … Därför har eventuella kopplingar mellan klimakteriet och symtom som hjärtklappning, ångest och depression hittills inte kunnat bevisas – förutom en viss nedstämdhet och skört humör som kan ha ett samband med sömnsvårigheter på grund av nattliga vallningar och svettningar, säger han.
Vallningar – vad är det?
En vallning beskrivs ibland som en känsla av plötslig värme i övre delen av kroppen. Värmen sprider sig under en kort tid – ofta mellan en halv och några få minuter, även om det förekommer att den pågår i upp till en halvtimme – som i en våg ut över armarna och vidare upp i ansiktet och hårbotten. Ofta, men inte alltid, börjar kvinnan svettas. Hon tror ofta att hon blir tomatröd i ansiktet, men om hon tittar sig i spegeln är hon inte det, det är mer en känsla.
Källa: Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik
Fler studier behövs
Att man hittills inte har kunnat se ett tydligt och direkt samband mellan klimakteriet och vissa besvär, till exempel nedstämdhet, beror inte på att det inte har studerats. Det beror snarare på att resultaten varierar. Vissa studier visar tecken på samband medan andra inte gör det, säger Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet i Solna.
– Det tyder på att ämnet är komplext och på att vi behöver mer kunskap, säger hon. Vi kan i nuläget inte avfärda hypotesen och säga att det inte finns något samband. En del besvär kan vara kopplade till något som i sin tur är kopplat till klimakteriet. Det kan också vara så att vissa besvär inte riskerar att drabba alla utan bara dem som har en genetisk benägenhet för dem.
– En studie som kom för några år sedan visade att hormonbehandling kan motverka symtom på depression, och det talar för att minskade östrogennivåer i samband med klimakteriet kan spela roll för insjuknandet i depression. Det kanske bara gäller vissa personer som har en sårbarhet att insjukna i depression, men det är inga enkla samband än så länge. Vi behöver fler studier, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Östrogen anses effektivt
Den vanligaste hormonbehandlingen vid klimakteriebesvär är i Sverige östrogen i kombination med gestagen. Det östrogen som ges är ett bioidentiskt hormon, vilket innebär att det har samma molekylära struktur som kroppseget östrogen. Gestagen är ett syntetiskt progesteron, eller gulkroppshormon, som det också kallas.
Behandlingen anses vara mycket effektiv. Många menar att den kan bota klimakteriebesvär som vallningar och svettningar helt och hållet, och det är östrogenet som står för den effekten. Gestagenets uppgift är en annan: att skydda livmoderslemhinnan, eftersom enbart östrogen skulle göra livmoderslemhinnan tjockare och därmed öka risken för cellförändringar och livmodercancer.
Bild: Brooke Cagle, Unsplash
3 vanliga symtom på klimakteriet
Värmevallningar och svettningar är de besvär som är tydligast kopplade till klimakteriet. Besvären brukar debutera när mensen upphör – men inte för alla. Omkring 25 procent slipper vallningarna och svettningarna helt. Vallningarna brukar i genomsnitt pågå i fem, sex år. Ungefär var tionde kvinna har kvar besvären i resten av livet, men de blir oftast lindrigare med åren.
Sömnproblem kan ha en indirekt koppling till klimakteriet, eftersom vallningar och svettningar ofta är som mest intensiva på natten. De kan göra att man vaknar upp till en gång i timmen, har svårt att somna om och kanske blir orolig för hur man ska klara av jobbet eller andra plikter. Sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet kan därmed kopplas till vallningar och svettningar, men inte till klimakteriet som sådant.
Obehag i underlivet, som torra slemhinnor och/eller urinvägsbesvär, är vanligt något eller några år efter menopaus. Det beror på att slemhinnorna blir tunnare och mer sköra. Ungefär hälften av alla kvinnor upplever besvär som klåda, smärta vid samlag eller till och med svårigheter att sitta på en cykelsadel. Besvären kan behandlas lokalt med östrogen i form av vagitorier/slidtabletter, kräm eller gel, en metod som vare sig ökar risken för bröstcancer, livmodercancer eller hjärtinfarkt.
Källa: Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik
Bioidentiskt progesteron vanligare utomlands
I flera andra länder används bioidentiskt progesteron istället för syntetiskt gestagen. Bioidentiskt progesteron är, precis som bioidentiskt östrogen, uppbyggt av samma molekyl som det kroppsegna hormonet.
Det finns tecken på att bioidentiskt progesteron ger en mindre riskökning för bröstcancer än gestagen. Det finns också tecken på att bioidentiskt progesteron kan minska risken för PMS-liknande symtom som irritation, oro, humörsvängningar, trötthet och nedstämdhet – men att det kan skydda sämre mot östrogenets stimulerande effekt av livmoderslemhinnan, och därmed öka risken för livmodercancer. Fast inget av det här vet forskarna säkert.
Medicinska effekterna behöver studeras
När man ska ta reda på vad en viss medicinsk behandling har för effekt vill man helst göra det via randomiserade kontrollerade studier, så kallade RCT (randomized controlled trial)*.
* I en randomiserad studie (RCT) får en grupp personer den behandling man vill veta mer om, medan en kontrollgrupp har fått en annan behandling, eller “sockerpiller”. Det bästa är om varken studiens deltagare eller de läkare som behandlar och bedömer resultatet vet vem som har fått vad.
Sådana RCT-studier saknas när det gäller bioidentiskt progesteron, enligt Angelica Lindén Hirschberg.
– Den litteraturgenomgång vi gjorde visade tydligt att det saknas viktig kunskap om bioidentiskt progesteron, säger hon.
Svensk studie ska starta
Angelica Lindén Hirschberg och hennes medarbetar har i flera år planerat en RCT-studie för att få mer kunskap om just bioidentiskt progesteron – och snart sätter de igång studien.
– Det blir en studie med drygt 500 kvinnor som kommer att slumpas till att få antingen bioidentiskt progesteron i kombination med östrogen, eller gestagen i kombination med östrogen.
Forskarna ska undersöka hur kvinnornas bröst och livmoderslemhinna påverkas av behandlingen.
– Vi ska bland annat undersöka så kallad mammografisk täthet, något som innebär att brösten ser väldigt vita ut på röntgenbilden och som är en riskmarkör för att utveckla bröstcancer. Vi kommer även att ta vävnadsprov från bröst och livmoderslemhinna, och vi ska undersöka hur kvinnorna mår av preparaten, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Varje deltagare är med i studien i ett år. Studien ska pågå i minst fem år.
När har en kvinna sin sista mens?
I västvärlden får kvinnor i genomsnitt sin sista mens vid 51,5 års ålder, men mensen kan finnas kvar upp till 56, 57 års ålder.
Mellan 93 och 94 procent av alla kvinnor i Sverige får sin menopaus efter 45 års ålder.
5 procent får sin menopaus mellan 40 och 45 års ålder.
1–2 procent får sin menopaus före 40 års ålder.
Källa: Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik
Bioidentiskt progesteron inte godkänt i Sverige
Bioidentiskt progesteron är inte godkänt vid behandling av klimakteriebesvär i Sverige. Det beror förmodligen på att Läkemedelsverket inte har fått någon ansökan från något läkemedelsföretag, säger Viveca Odlind, senior expert och konsult hos Läkemedelsverket samt pensionerad professor i gynekologi.
– Läkemedelsverkets roll är att granska den dokumentation som läkemedelsföretag skickar in – att bedöma om läkemedlet är effektivt och säkert för den avsedda användningen. Men så vitt jag vet har ingen ansökan för bioidentiskt progesteron, avsett som tillägg till östrogenbehandling, inkommit för granskning, säger hon.
I flera andra länder i Europa är bioidentiskt progesteron godkänt för användning vid klimakteriebesvär. Enligt Viveca Odlind beror det troligen på att läkemedelsföretag sökte och fick nationellt godkännande i de aktuella länderna för mycket länge sedan, innan det mer strikta och EU-gemensamma regelverk som nu gäller fanns.
– Kraven på vetenskapligt stöd är numera omfattande, och än så länge vet vi inte vilken dos av bioidentiskt progesteron en kvinna behöver för att få effektivt skydd mot livmodercancer när hon använder en viss dos östrogen mot sina besvär. En enskild gynekolog kan i och för sig kompensera denna brist på kunskap genom att med jämna mellanrum undersöka kvinnans livmoderslemhinna med ultraljud, säger hon.
Kan skrivas ut ”off label”
Läkare i Sverige kan skriva ut bioidentiskt progesteron vid klimakteriebesvär trots att det inte är godkänt. De använder sig då av så kallad licensförskrivning eller off label-förskrivning. Det innebär att läkaren gör en ansökan för en specifik patient. I ansökan ska läkaren motivera varför patientens behov inte kan tillgodoses med godkända läkemedel. Ansökan godkänns, eller avslås, av Läkemedelsverket.
Sedan en tid tillbaka finns också läkemedel med dydrogesteron godkända för förskrivning vid klimakteriebesvär i Sverige. Dydrogesteron är en substans som är snarlik bioidentiskt progesteron.
Läkaren: Väldigt mycket placebo
Natalia Cruz är gynekolog och ordförande i en arbetsgrupp inom SFOG som bevakar utvecklingen inom endokrinologi (den medicinska specialitet som rör sjukdomar i de hormonproducerande organen, redaktionens kommentar). I sin kliniska verksamhet skriver hon ofta ut bioidentiskt progesteron till kvinnor med klimakteriebesvär, på licens eller off label. Motiveringarna varierar men det kan handla om att kvinnan har risk för blodpropp på grund av till exempel övervikt eller rökning, att hennes mamma har haft bröstcancer och att kvinnan är orolig för egen del, eller att hon har prövat gestagenbehandling och inte mått bra av det.
Många av Natalia Cruz patienter förväntar sig att hon som “hormondoktor” ska lösa alla deras problem, berättar hon.
– Men så är det tyvärr inte. Det cirkulerar jättemycket information om bioidentiskt progesteron som är felaktig.
Därmed inte sagt att det är fel på det bioidentiska progesteronet, säger Natalia Cruz.
– Jag rekommenderar det väldigt ofta och jag har inget emot det. Men ibland är det inte det kvinnan behöver. Ibland handlar det mer om att hon behöver bli lyssnad på och få information, prata med en kurator eller psykolog – eller mig.
Ökad risk för bröstcancer
Användandet av hormonbehandling för klimakteriebesvär har varierat kraftigt genom åren. När Mats Hammar började arbeta som gynekolog i mitten av 1970-talet var det bara några få procent av kvinnorna i klimakteriet som använde hormoner.
– Vid millennieskiftet hade det ökat stort. I stort sett varannan kvinna i storstäderna använde det då, säger han.
Samtidigt hade forskare börjat se att hormonbehandling kunde öka risken för bröstcancer. I USA gjordes en stor studie, Women Health Initiative, WHI-studien, som så småningom fick avbrytas eftersom man vid en säkerhetsanalys såg en liten ökad risk för bröstcancer och, framför allt, en ökad risk för hjärtinfarkt, hos de kvinnor i studien som fick hormonbehandling.
Användandet av hormonpreparat minskade kraftigt. Men senare visade det sig dels att det i studien ingick en stor andel kvinnor som redan hade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, dels att man bjudit in kvinnor som hade haft sin sista mens för länge sedan, berättar Mats Hammar.
– Normalt ger man hormonbehandling nära menopaus eftersom det är då man oftast har mest besvär, men här tog man in kvinnor som i genomsnitt var 65–67 år, varav en del dessutom hade andra riskfaktorer som övervikt och diabetes.
Östrogen har en skyddande effekt mot åderförkalkning, ateroskleros. Det gör att unga kvinnor, och kvinnor som just haft sin sista mens, ofta har ganska släta och fina kranskärlväggar, säger Mats Hammar.
– Men östrogen i tablettform ökar blodets benägenhet att koagulera, så om man vid 65 års ålder redan har åderförkalkning i kranskärlen kan koagulerat blod stoppa blodflödet och leda till infarkt. Hos en kvinna med fina kärlväggar kommer östrogenets förebyggande effekter istället att förhindra, eller åtminstone bromsa, åderförkalkningsprocessen. Det här kan alltså förklara varför kvinnor som börjar med hormonbehandling före 60 års ålder ,eller inom 10 år efter menopaus, har bättre överlevnad och mindre infarktrisk än kvinnor som efter menopaus inte har hormonbehandling.
– Och om kvinnan dessutom, som många i WHI-studien, har diabetes, högt blodtryck eller övervikt så har hon redan en viss åderförkalkning och därmed en ytterligare ökad risk för hjärtinfarkt om hon använder östrogen i tablettform.
Levde längre efter hormonbehandling
Efter ytterligare ett par decennier såg man att de kvinnor i studien som börjat hormonbehandlingen när de var yngre än 60 hade nytta av behandlingen. De fick minskad risk för hjärtinfarkt och en positiv effekt på hjärt-kärlhälsan. De som fick hormonpreparat hade också en mindre total dödlighet än de som fick sockerpiller.
Betyder det att man ska förstå hormonbehandling som något slags mirakelkur?
– Man ska inte överdriva, men minskningen av hjärtinfarktsrisken spelar stor roll i det här, säger Mats Hammar.
– I korthet säger vi gynekologer idag att en kvinna som har övergångsbesvär, är under 60 år och har haft menopaus för mindre än tio år sedan när hon påbörjar behandlingen, kan erbjudas hormonbehandling om inget annat talat emot det, till exempel att hon har haft bröstcancer eller blodpropp. Den amerikanska studien gav alltså ett preliminärt oroväckande resultat, men det visade sig att det bara gällde de kvinnor som var äldre när de gick med i studien.
Viktigt att gå på mammografi
Men risken för bröstcancer finns fortfarande, och den ökar med behandlingstidens längd.
– Den risken är allvarlig och den ska man försöka undvika på alla sätt, säger Mats Hammar. Kvinnor i allmänhet, och förstås de som har hormonbehandling, bör delta i mammografi-screeningen, och vi forskare behöver hitta hormonbehandling som är så skonsam som det någonsin är möjligt för brösten.
– Men det är inte så att man kommer att få bröstcancer om man tar hormonbehandling. Man har en liten ökad risk, men de flesta som använder hormonpreparat får aldrig bröstcancer. Och risken för hjärtinfarkt tycks minska mer än vad risken för bröstcancer ökar. Därför blir resultatet minskad dödlighet hos kvinnor som börjar med hormonbehandling före 60 års ålder och inom tio år efter menopaus.
Hur stor är risken att drabbas av bröstcancer vid hormonbehandling nära menopaus?
– Jag brukar säga att alla kvinnor har risk att få bröstcancer och att cirka 10 av 100 kvinnor får det någon gång under livet, men att risken ökar med åldern. Om alla kvinnor skulle använda östrogen i kombination med gestagen under 5–10 år skulle kanske 15 av 100 kvinnor få bröstcancer så småningom. Risken ökar alltså med cirka 1,3–1,5 gånger efter 5–10 års behandling, jämfört med om man inte har någon behandling – men man ska veta att riskökningen är ungefär lika stor om man har fetma, det vill säga ett BMI på 30 eller mer.
Ibland hör man att hormonbehandling bara är ett sätt att skjuta på klimakteriet och klimakteriebesvären. Stämmer det?
– Nej, det finns inget som talar för att det fungerar så, säger Angelica Lindén Hirschberg. Klimakteriet är ju till viss del genetiskt styrt. Men när man slutar med hormonbehandling blir det förstås en hormonell omställning, så till viss del kan vissa besvär komma tillbaka.
Mats Hammar påminner om att vallningar i genomsnitt pågår i mellan fem och sex år.
– Om du skulle ha en kristallkula och vet att dina besvär kommer att pågå i fem år så torde fem års behandling alltså kunna följas av besvärsfrihet, säger han.
Behandlingar mot klimakteriebesvär utan hormoner
Mats Hammar och hans forskarkollegor har gjort flera studier med alternativa behandlingar mot klimakteriebesvär:
Kognitiv beteendeterapi (kbt)
Kommentar:
– Kvinnor i en kbt-studie fick lära sig en väldigt bra avslappningsteknik, ”tillämpad avslappning” (applied relaxation). När jag efter några veckor träffade dem sa de saker som ”Förut vaknade jag några gånger varje natt och hade svårt att somna om, men med den här tekniken har jag lätt att somna om” – och efter ytterligare några veckor kom inte symtomen alls, säger Mats Hammar.
På gruppnivå halverades besvären.
Styrketräning
Kommentar:
Just nu pågår analyser av en studie om styrketräning som ser ut att ge bra effekt, enligt Mats Hammar.
Akupunktur
Kommentar:
– Våra och andras studier visar att kvinnor som får akupunktur får en lindring av sina vallningar och svettningar efter några veckor, och att det sedan kan upprätthållas, säger Mats Hammar.
Det kan vara svårt att se slutet på klimakteriet när man är mitt uppe i det. Därför kan det vara bra att veta att det går över, för de allra flesta.
– Det kan kännas som om man inte kommer att klara av det, att man lika gärna kan gå och dra en säck över huvudet och gömma sig. Det kan vara otroligt jobbigt. Men idag lever kvinnor länge, de har i genomsnitt en tredjedel av sin livstid kvar efter menopaus, så det finns definitivt ett liv efter detta – och det kan vara ett bra liv, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Hormonbehandling vid klimakteriebesvär – nya råd
I april 2022 publicerade Läkemedelsverket en ny behandlingsrekommendation om hormonbehandling vid klimakteriebesvär. Sådan behandling är effektiv och kan rekommenderas om klimakteriebesvären påverkar livskvaliteten negativt, konstaterar myndigheten – men det ska alltid göras en bedömning av risker och nytta för den enskilda kvinnan.
Huvudbudskapen i behandlingsrekommendation är:
Hormonbehandling med östrogen, med eller utan tillägg av gestagen (kvinnor utan livmoder behöver inte gestagen), har god effekt på symtom som vallningar, svettningar och sömnproblem under klimakteriet.
Hormonbehandlingen bör bara pågå så länge som kvinnan har symtom som påverkar hennes livskvalitet negativt.
Hormonbehandling under klimakteriet ökar risken för blodpropp. Risken gäller framför allt östrogen som tas via munnen, och risken ökar ju högre dos kvinnan tar.
Hormonbehandling under klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Risken ökar med behandlingstidens längd. Den påverkas också av om och hur gestagen ges (riskökningen är mycket liten vid enbart östrogenbehandling, lite större när kvinnan tar östrogen varje dag och gestagen tolv dagar i månaden och ytterligare något större när kvinnan tar gestagen tillsammans med östrogen varje dag).
Om behandlingen påbörjas före 60 års ålder kan friska kvinnor med vallningar, svettningar och sömnproblem även få andra positiva effekter av hormonbehandlingen, framför allt när det gäller risken för hjärt- och kärlsjukdom och frakturer.
Kvinnor med tidig menopaus, det vill säga sista mensen före 45 års ålder, bör rekommenderas hormonbehandling åtminstone upp till normal ålder för menopaus, cirka 52 år.
Innan en kvinna får hormonbehandling för klimakteriebesvär ska det alltid göras en individuell nytta-riskbedömning. Bedömningen ska upprepas vid behov, vid eventuella biverkningar och om kvinnan har nytillkomna medicinska problem.
Välkontrollerade medicinska tillstånd som är riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes är inget hinder för hormonbehandling.
Kvinnor som har eller har haft hjärt-kärlsjukdom, där hormonbehandling möjligen kan öka risken, ska bedömas individuellt. Om man överväger hormonbehandling rekommenderas behandling via huden, till exempel plåster.
Lokal östrogenbehandling, till exempel vaginalkräm, vagitorier eller vaginaltabletter har god effekt vid torra slemhinnor och sveda i underlivet. Behandlingen kan rekommendera till de allra flesta och fortsätta under hela livet. Om kvinnan slutar med behandlingen är det sannolikt att besvären kommer tillbaka.
Text: Maria Zamore på uppdrag av forskning.se
På 20 år har dejtingplattformar radikalt ritat om kartan för hur och var vi kan träffa någon, både på kort och på lång sikt.
– Den stora förändringen, och en viktig anledning till att det har blivit så stort, är att nätdejting gör dejting mycket mer privat. Dejtingen flyttar in i hemmet, i stället för att den första kontakten med någon äger rum på en offentlig plats tar man kontakt hemifrån. säger Marie Bergström, forskare i sociologi vid l’Institut national d’études démographiques i Paris.
– På nätet träffar man folk som man inte känner och inte har någon koppling till. Det gör att man kan ha en tydlig gräns mellan sitt sociala och sitt sexuella liv.
Studerar villkoren för sex och nära relationer
Hon är intresserad av villkoren för sexualitet och intima relationer, som har genomgått stora förändringar på ganska kort tid. Hbtqi har på många sätt gått före vad det gäller nätrelationer, konstaterar hon, men för att kunna göra historiska jämförelser valde hon i sin forskning att koncentrera sig på heterosexuella kvinnor och män.
Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.
Källa: RFSU
Bild: Renate Vanaga, Unsplash
– Vi har till exempel fler sexuella partners och vi skiljer oss oftare än för 50 år sedan. Och även om det fortfarande finns starka genusnormer så är förändringen stor när det gäller synen på kvinnors sexualitet, säger Marie Bergström.
Hennes bokThe New Laws of Love: Online Dating and the Privatization of Intimacy (2022) kretsar kring frågor som dessa. Boken är baserad på hennes doktorsavhandling, med utgångspunkt i intervjuer med användare och företagare bakom dejtingplattformar, samt statistiska data.
Vägen till sex är snabbare vid nätdejting
– Det finns en utbredd bild av att nätdejting är mycket sexdejting. Och det stämmer; det är mycket kortvariga relationer. Men det är samtidigt så att det är väldigt många par som bildas. Det ena utesluter inte det andra.
Flera av Marie Bergströms intervjupersoner säger att de undviker dejtingprofiler som de har gemensamma bekanta med.
I de fall där två personer inleder kontakt på en dejtingplattform går det betydligt fortare för relationen att bli sexuell än när det första mötet sker på krogen. Allra längst tid tar det i de fall där man delar arbetsplats.
Hur vanligt är nätdejtning?
Enligt rapporten Svenskarna och internet (2021) hade mer än var fjärde svensk singel nätdejtat det senaste året. Yngre generationer var mest aktiva på dejtingplattformar.
Var sjunde svensk som är i en relation i dag har träffat sin partner via en dejtingsajt eller en dejtingapp, i de flesta fall Tinder.
Appen Tinder skriver på sin sajt att de hittills har haft över 55 miljarder matchningar världen över, bland totalt knappt 8 miljarder människor.
Tinder ägs av amerikanska Match Group som även äger andra stora dejtingplattformar som Match, OkCupid och Hinge. Match Group hade hösten 2021 ett börsvärde på cirka 380 miljarder kronor.
– Att inleda en relation med en kollega är något man tänker både en och två gånger kring, men med människor man träffar på nätet behöver man inte tänka så mycket. Det är lättare helt enkelt, socialt, att ha sex med folk som man inte behöver träffa igen om man inte vill, säger Marie Bergström.
Dejtingplattformar speglar synen på kärlek
Men många dejtingplattformar utlovar å andra sidan det motsatta, nämligen att man ska vilja träffas igen. Det finns någon för just dig, och dig – det finns någon för alla. Vissa sajter anlitar psykologer och andra går betydligt längre. Amerikanska DNA Romance säger sig inte bara matcha personlighet och intressen utan också DNA-markörer.
– Det löfte som många dejtingplattformar ger om att du ska kunna träffa någon som du matchar med, säger något om hur vi ser på kärlek i dag. För inte så länge sedan pratade man om kärlek som något magiskt och ödesbestämt, något man inte kan förklara. Den bilden av kärlek är svagare i dag. Vi är övertygade om att vi kan räkna ut nästan allt, säger Marie Bergström.
Dejtingplattformarnas algoritmer är vidsynta
Och en del kan vi faktiskt räkna ut, sett till faktorer som visat sig ha starkt genomslag vid parbildning. Det handlar både om sociala dimensioner som bildningsnivå och klasstillhörighet, men också normer som att mannen ska vara lite längre och gärna ett par år äldre än kvinnan. Dejtingplattformarnas algoritmer har på flera punkter visat sig ge betydligt mer vidsynta förslag än vad användarna sedan väljer när de tar ställning till dem.
Att plattformarna på det här sättet ställer oss ansikte mot ansikte med våra egna önskemål tror Marie Bergström ligger till grund för en del av den kritik som ofta riktas mot formatet i media; att det får oss att förhålla oss till andra människor och relationer som konsumtionsvaror. Vi vill helst inte kännas vid våra fyrkantiga begär.
– I vanliga sociala sammanhang är det så mycket som kan ske implicit, vi kommunicerar till stor del icke-verbalt och kan göra bedömningar av andra samtidigt som vi är upptagna med något annat. Men på nätet måste det skrivas ner. När man går igenom alternativen blir man medveten om sina egna preferenser, och de kanske är rasistiska och diskriminerande mot ålder och social bakgrund. Det blir som att se sig själv i en inte särskilt smickrande spegel.
Samma kritik mot nätdejning som mot dåtidenes kontaktannonser
I The New Laws of Love drar Marie Bergström paralleller till dejtingplattformarnas föregångare i form av kontaktannonser. Få, inte ens en av hundra, använde sig av kontaktannonser. Men fenomenet var uppmärksammat och kritiserat när det var nytt, och det på i stort sett samma grundvalar som dejtingplattformarna.
Bild: Brooke Cagle, Unsplash
– I tidningsartiklar från slutet av 1800-talet formuleras i princip ord för ord samma kritik av kontaktannonser som man i dag kan höra om nätdejting. Det är samma rädsla för att de långvariga relationerna håller på att försvinna och samma bild av att sexualitet och marknaden utgör hot mot våra nära relationer, säger Marie Bergström.
Bilden av den romantiska kärleken har funnits länge
Det romantiska kärleksidealet sägs ofta ha fått fäste på 1800-talet. Men det går längre tillbaka än så. I avhandlingen Kärlekens språk: adel, kärlek och äktenskap 1750-1900 (2014) intresserar sig historikern Brita Planck för den dåtida balansen mellan strategiska äktenskap och den fria kärleken. Kvinnor var omyndiga och i juridisk mening inte fria att välja själva, men ömsesidiga känslor var ändå ett ideal redan på 1700-talet, skriver Brita Planck. En lämplig äktenskapskandidat var ”av hög börd, besutten och någon man var kär i”.
– Slutsatsen var att äktenskap borde bygga på kärlek. Att gifta sig vid den här tiden var som att starta företag. Det gällde alla, bönder som skulle driva en gård, hantverkare som skulle driva en verkstad och präster som skulle driva ett pastorat, det var bara lite olika skala. Hela samhället var konstruerat med hushållet som minsta enhet, med det äkta paret som kärnpunkt. Och då var det ju mycket lättare att lyckas tillsammans med någon man trivdes med, säger Brita Planck.
Dejtingformernas popularitet förändras över tid
Men börd, eller klass, var också viktigt. Med tiden ändrade den svenska 1700-talsadeln sina umgängesformer för att hålla den växande medelklassen borta. Danser gick från öppna till slutna tillställningar.
Då var det föräldrar och andra släktingar som skötte den sociala kontrollen. I dag är det upp till var och en.
– Det ser man i hela samhället, hur vi signalerar vår exklusivitet på olika sätt, säger Brita Planck.
På dejtingplattformarna innebär det att klientelet tenderar att bytas ut med tiden. Inte bara därför att man hittar en respektive. Det är också så, konstaterar Marie Bergström, att den ekonomiska och kulturella eliten lämnar en app när ”alla” plötsligt är där. Då går de vidare till en ny tjänst.
Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se
Hon studerar dejtingplattformar
Boken The New Laws of Love: Online Dating and the Privatization of Intimacy (2022) bygger på Marie Bergströms doktorsavhandling och publicerades ursprungligen på franska 2019. Hon är forskare i sociologi vid l’Institut national d’études démographiques i Paris.
Studien bygger bland annat på enkäter, anonymiserade användardata från flera stora dejtingplattformar. Marie Bergström har också intervjuat 82 franska användare och 19 franska, amerikanska och kanadensiska entreprenörer inom branschen.
Den engelska utgåvan av boken är kompletterad med data från engelskspråkiga länder samt Tyskland och Sverige.
Hur optimerar man formen inför ett mästerskap eller en tävling?
– Det finns olika formtoppningsteorier om hur man ska göra. Ofta innefattar det att man har en ganska hård träningsperiod inför ett mästerskap – att man tränar väldigt mycket och hårdare än vanligt. Sedan börjar man trappa ner träningsvolymen men försöker bibehålla intensiteten. Det gör man de sista sju till tio dagarna inför den viktiga tävlingen för att rent fysiskt få fram den bästa formen, säger Marko Laaksonen, forskare och docent inom idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.
Finns det några särskilda taktiker för just vintersport?
Marko Laaksonen, forskare och docent i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.
– Det som är viktigt när man förbereder sig inför ett vinter-OS är att veta hur förhållandena ser ut. Till exempel avgörs OS i Peking på hög höjd, där tävlingsbanorna ligger på omkring 1700 meters höjd. De flesta inom individuella idrotter har varit på höghöjdsförberedelser för att anpassa sig till den tunnare luften. Användningen av syre är en grundpelare i prestationen och eftersom trycket i luften är lägre har kroppen svårare att ta upp syre. Därför försöker man anpassa sig genom att vistas på den höjden där tävlingarna hålls.
– Sedan är det förstås kylan och att man är anpassad till den. Det är mer en materialfråga skulle jag tro. Man vänjer sig vid kylan men man måste såklart använda rätt utrustning. Problemet är extremiteterna, alltså fötter, tår och fingrar och hur man håller dem varma.
Hur värmer man upp på bästa sätt inför ett lopp?
– Uppvärmningen inför ett lopp är en intressant del och det finns ganska mycket forskning kring det. Tanken är att man ska värma upp muskeltemperaturen. Det är det viktigaste av allt eftersom kraftproduktionen ökar när muskeltemperaturen höjs genom uppvärmning. En vanlig uppvärmning är väldigt lågintensiv och aktiv; man rör sig och åker skidor för att hålla värmen. Därefter ökar man intensiteten litegrann för att vara förberedd fysiskt. I uthållighetsgrenar är uppvärmningen dessutom viktig för syreupptagningen; den kommer igång snabbare när du är uppvärmd. Om du inte värmer upp bra är nackdelen att du producerar mer mjölksyra vilket egentligen inte är farligt men innebär att du blir tröttare tidigare. Men det är aktiv uppvärmning som gäller, passiva uppvärmningar som att sitta i bastun och bli varm funkar inte.
Varför funkar det inte att värma upp i bastun?
– I bastun höjer man kroppstemperaturen och muskeltemperaturen, men samtidigt belastar du inte andningsapparaten på samma sätt som under en aktiv uppvärmning. Det leder till att du i början av loppet kommer vara tvungen att lita mer på energiprocesser där du inte utnyttjar syre i samma utsträckning som vid aktiv uppvärmning. Därmed kan trötthet komma tidigare under loppet.
Vad tycker du är nästa steg inom idrottsforskningen?
– Det finns rätt så mycket forskning kring hur olika faktorer påverkar elitprestationen, till exempel fysiologi, biomekanik och nutrition. Men i framtiden kanske det skulle behövas ett lite mer holistiskt synsätt, alltså en helhetsbild av prestation. Hur det ska gå till har jag inget svar på nu, men det är nog något man ska tänka på i framtiden när det kommer till forskning.
Träna inför Vasaloppet
Om man som hobbymotionär vill optimera sin egen form inför en tävling finns det en del grundläggande saker att tänka på. Bland annat gäller det att träna kontinuerligt och att inte tappa träningsdagar. Det bör även finnas inslag av lång träning, lugn träning, intervallträning och teknikträning. Det är viktigt att variera träningen och kontinuerligt öka belastningen lite. Marko Laaksonens ger tips utifrån ett konkret exempel, som Vasaloppet:
Öka träningen gradvis fram till en vecka före loppet
Trappa ner träningen successivt inför loppet
Ha variation i träningen så att den inte blir monoton
Ta hand om din kost och ditt vätskeintag, ät ordentligt och rätt
Marko Laaksonen är i grunden idrottsfysiolog och fokuserade tidigare mycket på blodflödet och energiomsättning vid fysisk träning, men är numera inne på forskning kring olika prestationsfaktorer, främst inom skidskytte.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Hos unga är inte hjärnans förmåga till ansvarstagande färdigutvecklad. Samtidigt är mognadsgraden flytande. Straffrabatten för unga brottslingar är borttagen, men kanske borde den vara individanpassad?
Den så kallade ungdomsrabatten avskaffades den 1 januari 2022 för de som är 18-21. Samtidigt finns en majoritet i riksdagen för att helt ta bort straffrabatten för unga. Hur rimligt är det att ge unga människor lindrigare straff när 16-åringar kan agera som lejda mördare?
Den 30 juni 2021 sköts en polisman till döds i Biskopsgården i Göteborg. Fem månader senare dömdes en 17-åring för mordet samt för mordförsök för att ha försökt döda en person med koppling till en gängkonflikt. Till mångas förvåning blev straffet inte sluten ungdomsvård utan fängelse i åtta år. Även tingsrätten konstaterade i domen att en så ung person i normalfallet hade dömts till sluten ungdomsvård.
Unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar
Att unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar är ett av de argument som brukar användas för att motivera lägre straff för unga lagöverträdare. Ett annat argument handlar om att unga anses vara mer känsliga för bestraffning. Ett tredje att samhället bör visa tolerans för att uppväxten innefattar frigörelse från vuxna och olika slags experimenterande.
Så varför anses det normalt att en 17-årig mördare inte ska sitta i fängelse? Det handlar till stor del om den del av hjärnan som vissa kallar vd:n, och andra kallar dirigenten.
– Häromdagen föreläste jag för skolfolk och då kallade jag den för rektor, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog och seniorlektor vid Uppsala universitet.
”Rektorn” är frontalloben, eller pannloben, den del av hjärnan som bland annat har hand om självkontrollen. Det är här en plötslig impuls kan hindras av en påminnelse om att det du är på väg att göra kan få oönskade konsekvenser.
Ungas mognad klar i 25-årsåldern
Frontalloben utgör en stor del av hjärnan och tar lång tid på sig att bli färdig. Exakt hur lång tid mognaden tar är oklart, och kan variera från person till person, men forskare brukar placera slutpunkten vid 25-årsåldern. Hjärnans belöningssystem, som involverar flera delar, utvecklas desto tidigare och är som mest aktivt under tonåren. Belöningssystemet ser till att dopamin utsöndras vid vissa handlingar eller upplevelser, som då uppfattas som njutningsfulla.
– Dopaminaktiverade nervceller talar om för frontalloben att det här är något att sträva efter, och då måste frontalloben bestämma sig för om det är det. Beslutet påverkas av att belöningsupplevelsen ropar efter mer, och om frontalloben är outvecklad får man en kraftig obalans mellan njutningarna och bromsmekanismerna, säger Åke Pålshammar.
Mer konkret handlar hjärnans mognad om ett slags isolering, eller myelinisering. Myelin är ett fettrikt material som med tiden klär in axonerna, de långa utskott som leder signalerna till nästa nervcell. Isoleringen gör att signalerna kan skickas 50, i vissa fall upp till 100 gånger, snabbare. Myeliniseringen startar redan i livmodern och pågår fram till 20-25 årsåldern.
Mognaden avgjorde straffet redan på 1700-talet
Bestämmelser om att en persons mognad ska påverka straffet har funnits sedan 1794 års missgärningsbalk, den tidens version av dagens brottsbalk. Till en början gällde det förbrytare som var under 15 år, men senare kom strafflindringen att innefatta också de som är upp till 20 år.
På senare år har allt fler röster höjts för att slopa straffrabatten, åtminstone för den som är myndig, över 18 år. Som bakgrund anges ofta det grova våld som sker i gängmiljö. Där kan en 16-åring lejas för ett mord och dömas till fyra års sluten ungdomsvård, och en 19-årig mördare kan få ett väsentligt lägre straff än den som har fyllt 21 år. När regeringen 2019 presenterade sitt 34-punktsprogram mot gängkriminalitet var slopad straffrabatt en av punkterna.
Olika bild av straffrabattens vara eller icke-vara
Men frågan har faktiskt utretts i mer än tio år. I juni 2009 fick en utredare i uppgift av regeringen att se över påföljderna för lagöverträdare mellan 18 och 21 år. Straffrabatten har därefter tröskats i flera utredningar och ett par nya lagar har klubbats igenom, bland annat så kallad ungdomsövervakning. Men det är inte förrän nu, januari 2022, som själva rabatten slopas. Den senaste utredningen, Ungdomsreduktionsutredningen, konstaterar att forskningen inte ger något stöd för att ta bort rabatten. Utredningen hänvisar till hjärnforskningen och att de flesta typer av ungdomsbrott, inklusive grova brott, har minskat.
Straffrabatt = kortare straff ju yngre man är
Den 17 november 2021 beslutade riksdagen att ta bort straffrabatten för dömda brottslingar 18-21 år. 1 januari 2022 trädde det i kraft. Än så länge gäller ändringen bara brott som ger fängelse i ett år eller mer. Men riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om att slopa straffrabatten för allt typer av brott.
Principen för straffrabatten är att ju yngre den dömde är desto kortare strafflängd. Det finns ingen fastslagen tabell men enligt praxis får en 20-åring sitta av tre fjärdedelar av straffet medan en 16-åring får avverka cirka en fjärdedel.
Regeringen motiverar sitt förslag med att unga vuxnas förmåga till ansvarstagande utvecklas successivt och att det inte finns någon allmänt giltig gräns för när mognadsgraden är tillräckligt stor. Vid 18 år är den dock, enligt regeringen, tillräckligt utvecklad. Ett annat argument är att straffsystemets trovärdighet undergrävs när en myndig person som begått ett allvarligt brott kan få sitt straff nedsatt med hälften.
Unga som begår grova brott vet konsekvenserna
Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och adjungerad professor vid Karolinska Institutet, har utrett många av de personer som har begått allvarliga brott.
– Det finns massivt understöd för att hjärnan inte är utvecklad, men det innebär inte att man inte bör ta bort straffrabatten. När man tittar på ungdomar som begår brott kan man inte klumpa ihop dem i en enda grupp, utan det är uppenbart att det finns en grupp ungdomar som gör väldigt farliga brott och dem bör vi hantera annorlunda, säger Marianne Kristiansson och fortsätter:
– Jag har träffat många av de här individerna och de vet precis vad konsekvenserna blir.
I 1794 års missgärningsbalk fanns en möjlighet att ta hänsyn till den enskilde personens mognad. Straffreduktionen var alltså inte schabloniserad utifrån en viss ålder.
Skulle det vara möjligt att göra individuella bedömningar?
– Det anser jag att man verkligen bör göra. När den här diskussion drog igång för ett tag sedan förstod inte samhället att man måste göra individuella bedömningar.
Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, menar att det redan finns en möjlighet att göra individuella bedömningar vad gäller ungdomsrabatten.
– De avdrag som görs på straffet beroende på ålder är tumregler för domstolarna och det finns en möjlighet att avvika från dem. Det är inte så vanligt att det händer i praktiken men möjligheten finns, säger Dennis Martinsson.
Om det skulle finnas en metod att mäta mognad, skulle den kunna användas i rätten?
– Ja, åtminstone som ett argument under förhandlingen, och det skulle säkert variera vilka som gynnades, åklagarsidan eller försvaret.
Yngre är mer känsliga för straff
Dennis Martinsson anser att de rättspolitiska argumenten för att behålla ungdomsrabatten är starkare än de som talar för att ta bort rabatten. Det handlar dels om hjärnans utveckling kopplat till bristande ansvarsförmåga, men också om att påföljder drabbar ungdomar hårdare.
– Yngre personer är mer känsliga för påföljder så det är ett större ingrepp i yngre personers liv än i vuxnas.
Han kan dock se att det finns argument som talar emot straffrabatten. Det starkaste är att det handlar om personer som är myndiga och därmed har en rad rättigheter, som att få rösta och ta körkort.
– Så man skulle kunna säga att om man får göra en rad andra saker så bör man fullt ut kunna ansvara för om man begår ett brott.
I november 2021 tillsatte regeringen en ny utredning, nu med syftet att utreda frihetsberövande påföljder för unga under 18 år. Motivet är framför allt vad som beskrivs som en förändrad brottslighet med koppling till kriminella nätverk där även personer under 18 år begår allvarliga brott. Uppdraget ska redovisas i augusti 2023.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Så många allvarliga brott begås av ungdomar
Under 2020 dömdes 430 personer i åldersgruppen 15-17 år till fängelsestraff på minst ett år. I åldersgruppen 18-20 år dömdes 610 personer till fängelsestraff på minst ett år.
Nästan var femte svensk har migrän, som räknas som en folksjukdom. Minst fem anfall under ett liv krävs för diagnos. Sjukdomen är tre gånger vanligare hos kvinnor i fertil ålder än hos män i samma ålder. Före mensen och efter menopausen är migrän lika vanligt bland könen. Orsaken är antagligen hormonell – men det återkommer vi till.
Migränanfall kan vara tre dagar
Dagen före migränanfallet känner många diffust obehag och känner på sig att ett anfall är på gång. En av fyra patienter har migrän med så kallad aura. Då börjar anfallet med synfältsförändringar, såsom blixtar eller små synbortfall, och sedan ökad ljud- och ljuskänslighet. Därefter blir man illamående med kräkningar och får en (oftast) ensidig hård huvudvärk i upp till tre dygn.
Tre av fyra har migrän utan aura. Då börjar anfallet med illamåendet. Några procent av befolkningen utvecklar kronisk migrän.
– Det innebär minst 15 dagar med migränrelaterad huvudvärk per månad och ofta kvarstående värk mellan anfallen, säger Lars Edvinsson, som är specialistläkare i internmedicin och klinisk farmakologi, och professor i internmedicin vid Lunds universitet.
Han har forskat om migrän i 40 år och är världsledande inom fältet, med särskilt intresse för läkemedelsbehandling.
Signalsubstansen CGRP utlöser smärtan
Orsaken till migrän är fortfarande oklar, men man ärver en benägenhet att få migrän. Exakt vilka gener som är inblandade vet man inte än, men en studie publicerad i Nature Genetics 2016 av Padhraig Gormley, forskare i humangenetik vid Harvard medical school, med flera, visar på 38 tänkbara gener.
Migrän är en neurologisk sjukdom: den startar i hjärnan. Studier med hjärnavbildning har visat att anfallen börjar i hypothalamus i mellanhjärnan. Dagen före ett anfall förändras blodflödet i området. När anfallet börjar, aktiveras även thalamus och hjärnstammen. Vid den intensiva smärtan ses aktivitet i trigeminusområdet. Nervcellerna frisätter signalämnet CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid), vilket hjärnan tolkar som smärta. Det är alltså CGRP som orsakar smärtan.
Trigeminus, eller trillingnerven, är den femte hjärnnerven och innehåller bland annat känselnerver som rör ansikte, ögon, näs- och munhåla samt huden nedanför tinningarna och munnen.
Källa: Wikipedia
– CGRP påverkar också blodkärlen i området, så att de vidgar sig. Det förklarar teorin från 1940-talet att migrän är en kärlsjukdom, som byggde på fynd som visade att läkemedlet ergotamin gjorde att tinningartären drogs samman och migränsymtomen minskade, säger Lars Edvinsson.
Senare forskning med moderna hjärnavbildningstekniker har alltså kunnat visa att migränanfallet i själva verket startar i hjärnan – inte i blodkärlen. Även om blodkärlen påverkas, är det inte det som sätter inte i gång smärtan, utan frisättningen av CGRP.
Migrän börjar oftast i tonåren
1,4 miljoner svenskar lider av migrän, vår vanligaste neurologiska sjukdom. Ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen är drabbade, vilket innebär att migrän därmed är vanligare än andra folksjukdomar som astma och diabetes.
Två av tre drabbade är kvinnor. Av alla kvinnor i barnafödande ålder lider en fjärdedel av migrän.
Sjukdomen debuterar oftast i tonåren även om den ibland uppträder tidigare i barndomen. Den debuterar mycket sällan efter 50 års ålder.
Migrän är delvis ärftligt. Om en av föräldrarna lider av migrän har barnet 45 procent risk att drabbas. Om båda föräldrarna har migrän ökar risken till 70 procent.
Anfallen utlöses ofta av så kallade triggerfaktorer som kan vara både yttre och inre. Exempel på sådana utlösande faktorer är hormonsvängningar, stress, avslappning efter stress, vissa födoämnen, starkt ljus eller starka dofter, hård fysisk ansträngning, väderomslag med mera.
Ett obehandlat migränanfall varar normalt mellan 4-72 timmar medan auran oftast uppträder under kortare tid (15-30 min) innan eller efter att själva huvudvärken startat.
Normalt är man besvärsfri mellan anfallen även om många kan ha symptom dagen innan och dagen efter ett anfall med till exempel humörs- och aptitförändring, trötthet och koncentrationssvårigheter.
Källa: migranhjalpen.se
Migrän behandlas med läkemedel i flera steg
Patienter som får minst ett anfall per månad kan behöva läkemedel. I de lindrigaste fallen klarar man sig med vanliga värkmediciner, som paracetamol (Alvedon) eller anti-inflammatoriska läkemedel, som ibuprofen (till exempel Ipren).
Svårare anfall behandlas med så kallade triptaner (till exempel Sumatriptan). Det är läkemedel som binder till serotoninreceptorer så att blodkärlen i hjärnan dras samman. De hämmar dessutom frisättningen av CGRP i trigeminusnerven.
Kronisk migrän i sin tur kräver förebyggande behandling.
– Förut använde man en del blodtrycks-, epilepsi- eller depressionsmediciner, men blodtrycksmedicinerna har inte så stor effekt och de andra ger ofta svåra biverkningar.
Oklart varför botox funkar mot migrän
Sedan tio år tillbaka används botoxinjektioner, efter att man i USA upptäckt att de som tog medlet mot rynkor ofta slapp sin migrän. Injektionen ges av läkare var tredje månad med god effekt, men man vet inte varför medlet fungerar.
De nyaste läkemedlen som förebygger kronisk migrän hämmar CGRP-molekylens effekt. Lars Edvinsson har själv drivit den forskning som ledde till utvecklingen av dessa läkemedel. CGRP-hämmarna är av två slag: antikroppar som binder till CGRP-receptorn (Aimovig) eller antikroppar som binder till själva CGRP-molekylen när den frigjorts (Ajovy och Emgality). Patienten injicerar själv läkemedlet under huden en gång per månad, vilket är en fördel jämfört med botox som kräver läkarkontakt för injektionerna.
CGRP-hämmare används redan för att förebygga migrän
– Smärtan från trigeminus stängs då av och då mildras även de övriga symtomen. En av fyra patienter blir helt smärtfria och hälften förbättras så att de i snitt slipper migrän 3–4 dagar i månaden, liksom vid botoxbehandling. Men en av fyra patienter får ingen effekt.
I USA används redan tre CGRP-hämmande läkemedel i tablettform som kan tas både akut och som förebyggande behandling.
– Det är en fördel för patienter som ogillar injektioner. Dessa kommer att komma till Sverige, men det är oklart när.
Hormonnivån kan trigga migränanfall under mens
Att kvinnor i fertil ålder oftare får migrän än män kan bero på hormoner.
En av Lars Edvinssons senaste studier visar att smärtnerverna i trigeminusområdet innehåller receptorer för östrogen och oxytocin.
– Många kvinnor, som slipper migrän med CGRP-hämmare, får anfall under mensen ändå. Hypotesen är att könshormonerna fungerar bromsande på CGRP-receptorn, så när halterna sjunker vid mens triggas anfall, men detta behöver vi undersöka mer.
Lovande resultat för nya psykodynamiska korttidsterapier
Inom psykologiforskningen om kronisk smärta är kognitiv beteendeterapi, KBT, det dominerande fältet. KBT går ut på att förändra tankar och beteenden, och att lära sig att hantera smärtan, så att man kan få en god livskvalitet trots den.
– Effekten varierar beroende på vilket tillstånd det gäller, men generellt får cirka hälften av patienter med kronisk smärta hjälp av KBT, säger Gerhard Andersson, som är professor i psykologi vid Linköpings universitet.
De senaste åren har man också utvecklat olika psykodynamiska korttidsterapier där terapeuten håller ett aktivt fokus på hur inre känslomässiga konflikter och undvikande av känslor kan vara relaterade till kroppsliga symtom, såsom mag- och tarmproblem (IBS), kronisk värk, trötthet och migrän. Exempel på sådana terapier är ISTDP (intensive short-term dynamic psychotherapy) och EAET (emotional awareness and expression therapy), som är en modifierad variant av ISTDP för kronisk smärta.
– Vi vet att undertryckande av känslor kan förvärra smärtan vid kronisk värk. Många patienter med kroppsliga besvär har varit med om svåra livshändelser. Det är av vikt att få hjälp med den känslomässiga bearbetningen av dem, säger Daniel Maroti, som är psykolog, specialist i klinisk psykologi och doktorand vid Karolinska institutet.
Migrän och andra besvär minskade med terapi via internet
Inom EAET ingår också kunskap från smärtneurovetenskap: att hypersensitiva, smärtbärande nervbanor kan bidra till att kroppsliga symtom kan uppkomma utan att vävnad skadats. Dessa nervbanor tycks kunna påverkas av psykologisk behandling.
I sin avhandling undersöker Daniel Maroti effekten av en nyutvecklad internetbaserad version av EAET som pågår nio veckor. Resultaten är lovande: pilotstudien med 52 patienter med kroppsliga besvär, såsom fibromyalgi, IBS och migrän, visade att var fjärde patient halverade sina kroppsliga symtom. Deras depression och ångest minskade, funktionsförmågan ökade. Resultaten stod sig vid en uppföljning fyra månader senare.
– Det här ligger i linje med internationella studier av psykodynamiska korttidsterapier. Och i två studier där patienter slumpades till antingen traditionell KBT eller EAET, visade sig EAET vara mer effektiv när det kommer till smärtminskning.
Vad kan man göra själv för att minska migränanfallen?
– Jag brukar rekommendera patienterna att försöka hitta ett hälsosamt liv med regelbunden motion, att äta sunt, trappa ner takten på arbetet, hitta ett jobb som man trivs med, sova ordentligt. Då kan besvären bli mer hanterliga, men de försvinner inte helt, säger Lars Edvinsson.
Text: Inna Sevelius på uppdrag av forskning.se
Fotnot. EAET erbjuds i Sverige tills vidare bara inom ramen för forskning.
Bara ett chips till. Ett enda. Och ännu ett… det tar inte stopp förrän skålen är tom. Varför då? Jo, för att livsmedelsindustrin vet precis vad som kickar igång hjärnan och skapar suget efter mer. Fett, salt och smakförstärkare triggar kroppens uråldriga överlevnadsgener, de som säger att vi ska ha välfyllda energidepåer i form av ett fettlager.
– Vi människor gillar mat som bidrar till att snabbt fylla på förrådet, sådan mat som gör att fettvävnaden ökar. Som fett och socker. Det är tänkt att vi ska ha nånting att ta av när det blir vinter eller torka, förklarar Kerstin Brismar, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på KaroIinska institutet.
Vi lagrar socker och fett hela året
Hon jämför med björnens blåbär om sommaren: god tillgång, god aptit. Med skillnaden att björnen sedan går i ide och lever på sitt fettlager i några månader, medan vi människor lätt genomlever hela vintern med chips, goda ostar och marmelad. Problemet är att vi lockas att fortsätta bunkra socker och fett fastän vi inte behöver det – och kilona lagras på vågen.
Den kortsiktiga lösningen framåt sommaren blir ofta någon diet, till exempel LCHF. Flera kilon försvinner raskt, men kan återkomma med ränta inom några månader. Några år på detta vis – och utgångsläget blir trettio kilos övervikt istället för tio.
Övervikt kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom
Det finns goda anledningar att undvika övervikt. Den kan leda till sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Men samtidigt kan själva bantningen bidra till att vi blir mer överviktiga, och för vissa människor är det särskilt svårt att hålla en hälsosam vikt.
– Det finns människor som har en genetisk risk att bli överviktiga. Övervikt är också ofta kopplat till endokrina sjukdomar som hypotyreos, hög kortisolproduktion, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och liknande. Även stressutlöst hormonsjukdom kan göra att man blir överviktig, säger Kerstin Brismar.
Kroppens endokrina system kan komma i olag också när vi småäter, sover för lite eller stressar – det kan göra oss hungriga, ge lust till fel slags mat, eller göra så att vi lagrar in mer fett i kroppen än annars. Hälsosam vikt är ett resultat av goda cirklar, där vi tar hand om oss själva med lagom med sömn, motion och bra mat på regelbundna tider.
Kroppsideal triggar oss att banta
Det där senaste är en av anledningarna till att överviktforskaren Erik Hemmingsson, vid GIH och Karolinska Institutet, har sammanfattat tjugo års forskning i en bok med titeln ”Slutbantat”. Han förknippar övervikt med gener, uppväxtfaktorer och viktmobbning från omgivningen. Och med stressande kroppsideal, bantning och en livsmedelsindustri som löpt amok – det senare är en central del i hans forskning. Vi träffar honom längre ned i artikeln.
Kerstin Brismar fokuserar å sin sida på vad som händer inuti kroppen. Hon är endokrinolog med särskilt intresse för diabetes och övervikt. I hennes expertis finns kunskap om hormonsjukdomars koppling till mättnadskänsla och inlagring av fett. Och förstås om hur hormonnivåer kan påverkas av vad vi äter.
Maten sätter igång komplexa processer i kroppen
Som exempel på de komplexa processer som maten sätter igång i kroppen, tar hon just LCHF. I den dieten ser Kerstin Brismar vissa fördelar – men inte för alla människor, och det gäller inte heller alla slags LCHF-dieter. Med bra LCHF undviker man socker, kött och mejeriprodukter, men man bör äta långsamma kolhydrater som grönsaker, fiberrik frukt och bär. En sträng LCHF är inte en långsiktigt hållbar diet eftersom vi behöver de långsamma kolhydraterna, de innehåller vitaminer och fibrer som är nödvändiga för oss.
Men med det sagt: att äta mindre kolhydrater och mer protein kan vara gynnsamt för de hormoner som styr mättnadskänslan, menar Kerstin Brismar. Hon nämner främst GLP-1 i det sammanhanget. GLP-1 är ett hormon som finns i tarmen, och som utsöndras när vi äter.
Bild: Joseph Gonzalez, Unsplash
Så funkar dieterna
LCHF – Low carb high fat:
Det finns en mängd olika varianter av LCHF. Gemensamt är att man räknar kolhydrater.
Strikt LCHF kallas ibland ketogen kost. Då ska mängden kolhydrater helst understiga 20 gram om dagen. Ägg, kött, fisk, och ost är grunden i denna diet. Ris, socker, pasta, bröd, frukt och bär innehåller mycket kolhydrater och utesluts. Ketogen diet handlar om att tvinga kroppen att ställa om från att använda kolhydrater som främsta energikälla till att istället hämta energin direkt från fett.
En liberal LCHF innebär att långsamma kolhydrater som grönsaker och baljväxter inkluderas i kosten.
”High fat” innebär inte att det går att proppa i sig massor med vilken slags fett som helst. Den handlar om andelen fett i kosten. Omkring 75 procent fett är enligt denna diet optimalt. Flera studier visar ökad risk för hjärt-kärlsjukdom om fettet i kosten utgörs av en stor del animaliska fetter. Andra forskare varnar för att dieten är ensidig om den tillåter för liten mängd långsamma kolhydrater.
Periodisk fasta:
Det finns många varianter av periodisk fasta. Vanligen innebär det att man har ett ”ätfönster” på mellan sex och tolv timmar per dygn.
5:2 är den mest kända varianten. Då äter kvinnor maximalt 500 kalorier under två av veckans dagar som inte får vara varandra efterföljande. Män äter 600 kalorier dessa dagar. Övriga dagar äter man helst en så kallad medelhavskost. Grunden för den är icke processad mat som olivolja, fisk, skaldjur, baljväxter, nötter, frön och grönsaker.
En variant på 5:2 är 800 kalorier, med ett första steg för den som behöver förlora mycket vikt: Kalorinintaget begränsas då till 800 kalorier per dag i minst två veckor, som mest tolv veckor. Därefter samma program som 5:2, fast man äter 800 kalorier under de två fastedagarna.
GI-metoden:
GI-kosten handlar om att välja kolhydrater av bra kvalitet, och undvika de snabba kolhydraterna i form av socker och vitt mjöl. Snabba kolhydrater höjer blodsockret snabbare än långsamma kolhydrater. Måttet glykemiskt index, GI, anger hur snabbt de omvandlas till glukos och tas upp i blodet. Fiberrika kolhydrater har som regel ett lägre glykemiskt index. Och ju lägre det glykemiska indexet är, desto jämnare är blodsockernivån.
Hur vi äter påverkar mättnadskänslan
För lite GLP-1 i kroppen innebär att vi inte känner mättnad på samma sätt som vid lagom nivåer.
– Proteiner kan stimulera GLP-1. Tillsammans med en minskad insulinproduktion ger det bättre mättnadskänsla. Du får en balans mellan hormonerna, som är positiv. LCHF är en bra diet, absolut – om man inte äter för mycket mättat fett.
Man får också se upp så det inte blir för mycket protein, särskilt illa är stora mängder protein i kombination med snabba kolhydrater. Då kan hormonet IGF-1 öka till för höga nivåer. IGF-1 styr cellreparation. För mycket ökar risken för att cellerna förnyas för fort och det kan leda till cancer och typ 2-diabetes. För lite IGF-1 innebär att cellreparationen försvåras och det påverkar immunförsvaret liksom njur- och hjärtfunktionen negativt.
Så långt hur olika näringsämnen kan påverka kroppens hormoner. Ett hormon som bildas i fettvävnaden är också viktigt; det heter leptin och talar om för oss när det finns tillräckligt med fett på kroppen. Den som har leptinbrist får signaler till hjärnan om att mer mat behövs: ”Nu finns för lite fett – kroppen riskerar att dö”.
Mediciner kan reglera genetisk risk för övervikt
De flesta som är överviktiga är okänsliga för leptin, och svarar därför inte på höga leptinnivåer. Budskapet att kroppen fått tillräckligt mycket mat går inte fram, förklarar Kerstin Brismar.
– Det går att medicinera när man fötts med för lite leptin, eller när ett fel i leptinsignaleringen uppstått senare. I framtiden kommer vi också att bättre kunna upptäcka och medicinera genetisk risk för övervikt, säger hon.
Medicin för att korrigera de obalanser i kroppen som orsakar övervikt används redan, och kommer i en nära framtid att bli vanligare. Men obalansen mellan kroppen och världen utanför, som vi redan varit inne på, behöver också sin lösning. Där ser Kerstin Brismar en möjlighet i fasta. Vi har för bra tillgång till mat i vårt moderna samhälle. Med fasta kan vi helt enkelt efterlikna den ojämna tillgången på mat som våra kroppar är gjorda för att hantera. Man kan fasta hela dagar, och som hon ser det bör man absolut fasta tolv timmar eller mer varje dag. Cellerna behöver den vilan för att reparera sig, de ska inte hela tiden vara upptagna med att ta in energi och rensa bort slaggprodukter.
Bild: Alyson McPhee, Unsplash
Inte äta efter klockan sju
– Jag säger alltid till mina patienter att börja med dygnsrytmen – ät inte efter klockan sju på kvällen. Det finns belägg för att det påverkar regleringen av mättnad och hunger på ett positivt sätt. Och man blir inte överviktig om man inte äter fler kalorier än man gör av med, säger hon.
I populärpress kallas Kerstin Brismar ibland för ”Sveriges Michael Mosley” eftersom hon intresserat sig för 5:2-fastan, alltså att äta omkring 500-600 kilokalorier två av veckans dagar. Med 5:2 har hon sett att nivåerna på blodsocker och blodfetter förbättras, och det leder också till viktminskning.
Hon påpekar samtidigt att forskningen inbjuder till att se på möjligheterna med bantning på olika sätt: Hon själv tror att fasta kan vara en del av lösningen, medan andra anser att den som bantar riskerar att förvärra problemet och bli mer och mer överviktig.
– Det beror på att ett område som heter hypotalamus i hjärnan uppfattar en människas maxvikt som den idealvikt som kroppen vill återgå till efter svält. Och den plussar gärna på lite till efter svälten, för säkerhets skull, berättar hon.
Fetmakirurgi har visat effekt
Erik Hemmingsson hör till dem som avråder från bantning. Han har undersökt effekten av ett antal olika dieter på lång sikt. Det visade sig att den enda behandlingsmetod som har långsiktig effekt är fetmakirurgi. Det är en drastisk metod som räddat många liv, men som också medför stora risker. Den används inte utan starka skäl.
Bantning, däremot, ägnar sig stora delar av befolkningen åt – vare sig de behöver det eller inte. Den hysterin måste vi släppa, är hans bestämda uppfattning:
– Vi har haft på tok för enkla förklaringsmodeller – ”ät mindre och spring mer”. Det fungerar på kort sikt, vilket kan verka förföriskt. Men man har absolut inte hittat en permanent lösning utan bara gjort kroppen förbannad, och den slår tillbaka. På lång sikt fungerar det inte alls.
Varannan svensk är överviktig
Erik Hemmingsson har som forskare ägnat sig åt de stora strukturerna. Bland annat har han studerat hur livsmedelsindustrin alltsedan andra världskriget har marknadsfört och sålt oss processad och ultraprocessad mat i allt större kvantitet. Det har sammanfallit med ökande andel överviktiga i befolkningen – idag är halva Sveriges befolkning överviktig. Orsaken är inte bara dålig mathållning. Sociala faktorer, stress, gener, och psykisk ohälsa är andra delar av förklaringen.
– Övervikt, liksom annan ohälsa, är multifaktoriellt. Det beror på massor av olika saker och många av dem känner vi fortfarande inte till. Men det finns samband mellan kost och vad vi äter – framför allt med den utvecklingen där vi äter mycket mer ultraprocessad och processad mat än tidigare, förklarar han.
Bild: Edgar Castrejon, Unsplash
Processad mat är industriellt behandlad
Forskare vid amerikanska National institute of health (NIH) har undersökt skillnaden mellan två grupper studenter som under en månad åt processad mat, respektive icke processad mat lagad på råvaror. Gruppen som åt ultraprocessad mat åt i snitt 500 kalorier mer per dag än den andra gruppen.
Definitionen av processad mat handlar om hur hög grad av industriell behandling som maten har genomgått. Gränserna är inte knivskarpa. En tumregel är att om en matvara innehåller fler än fem ingredienser, så faller den troligen under kategorin ultraprocessad.
Ultraprocessad mat: Exempel är chicken nuggets, glass, frukostflingor, massproducerat bröd, pulversoppor, korv, färdiga rätter, hamburgare, måltidsersättning.
Processad mat: Har behandlats för att hålla längre eller smaka bättre. Exempelvis pasta, ost, bacon, konserverad mat, rökt fisk.
Erik Hemmingsson vill se åtgärder på samhällsnivå som gör det lättare för individer att förebygga övervikt. Till exempel punktbeskattning av ohälsosamma matvaror. Och hade han ett trollspö att svinga skulle dagens normer för vikt och utseende upplösas helt: den press de utövar leder till ångest, tvångstankar och ätstörningar. Den stigmatiseringen uppfattar han som ett större problem än övervikten i sig.
– Den press som särskilt kvinnor utsätts för är förödande för den inre hälsan, och det börjar redan hos barn. Tioåriga flickor bantar och får ätstörningar. Anorexia är en av de dödligaste sjukdomar vi har.
Därför vill Erik Hemmingsson inte diskutera övervikt i termer av goda råd om kost och motion. Eller vilka dieter som fungerar bäst, åtminstone på kort sikt. Sådana sammanhang gör honom snarast rätt arg.
Släpp fokus på vikten – och ät bra råvaror
Samtidigt är övervikt ett reellt problem för den som drabbats av det. I boken Slutbantat redogör han för en mängd olika orsaker till övervikt, och uppmanar läsaren att ta reda på vad som orsakat problemet och försöka hitta en lösning med utgångspunkt från det. Och för allt i världen inte prova ännu en diet.
– Det finns ingen tillfredsställande behandlingsmodell. Därför är det så viktigt att försöka leva hälsosamt. Att äta bra mat gjord på bra råvaror, men att låta bli att forcera sin vikt.
Hans råd är helt enkelt att lyssna på kroppens signaler om hunger och mättnad, och att själv försöka komma fram till ett bra sätt att äta. Man kan ta hjälp av nutritionister eller näringsfysiologer, och det finns en uppsjö av böcker i ämnet för den som vill lära sig mer om kroppen och maten.
– I grunden är vi allätare. Men vi har olika gener och olika tarmflora som gör att vi mår bra av olika slags kost. Dit har inte forskningen kommit än, så det pusslet måste man själv lägga.
Text: Marika Sivertsson på uppdrag av forskning.se
(Artikeln som skrevs i november 2020 är uppdaterad med nya forskningsresultat)
I Sverige har frågan om andningsskydd diskuterats livligt under hela pandemin. Vissa anser att munskydd räddar liv, andra att de inte är värda besväret. Så vad är sant? Vad säger vetenskapen idag, efter snart två års pandemi?
Sedan den 8 december 2021 rekommenderar Folkhälsomyndigheten munskydd i situationer när man inte kan undvika trängsel. Det är alltså var och en som får bedöma om det är dags att ta på masken eller att låta bli.
Gör vi rätt eller fel i Sverige som inte har en allmän rekommendation om att använda munskydd mot coronaviruset i alla offentliga miljöer, som man gjort i vissa andra länder? Och varför är åsikterna så starka – och så olika – om munskydd? Det är väl bara att undersöka hur bra de fungerar, kan man tycka. Och det har man också gjort.
Munskyddens effektivitet – fem forskningsresultat
Munskydd ger bra skydd mot så kallade smittdroppar, aerosoler med smittämnen som kan hålla sig svävande i luften, framförallt mot de som vi andas ut.
Alla munskydd skyddar mot luftburna partiklar, men bomullstyg filtrerar lite sämre än andra munskyddsmaterial.
Hemgjorda munskydd kan fungera väl om de görs i flera lager, särskilt om man använder ett syntettyg.
Skägg kan orsaka upp till hundra gånger större läckage från munskydd.
Med munskydd kan man minska det sociala skyddsavståndet till under 1,5 meter.
Munskydd eller andningsskydd ska vara en barriär som stoppar droppar av saliv och små vätskepartiklar från mun och näsa att spridas till omgivningen, och även hindra bäraren från att själv andas in partiklar som eventuellt bär på smitta.
Sedan 2020 har fyra svenska forskargrupper vid de stora tekniska högskolorna samarbetat i ett gemensamt projekt för att reda ut vad som händer med utandningsluften och de vätskedroppar som följer med i andningen, när man använder munskydd av olika typ. Resultaten presenterades i december 2021.
Forskarna på de fyra lärosätena drog den gemensamma slutsatsen att munskydd ger ett bra skydd mot så kallade smittdroppar, aerosoler med smittämnen som kan hålla sig svävande i luften. Andningsskydden stoppar en stor andel av vätskepartiklarna. Framför allt de som kommer ut ur munnen rakt framåt.
Forskningen har utförts under ledning av Luleå tekniska universitet tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan (KTH).
Resultaten kommer bland annat från experiment på modeller där luft med vätska pressats genom masker av olika typ. Man har också gjort datorsimuleringar av hur luften sprids i ett rum efter exempelvis en nysning med och utan munskydd.
– Våra studier visar att de hjälper vid utandning men också lite vid inandning, säger Staffan Lundström, professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet.
Utandningsluft tränger igenom på sidorna
– Det som förvånade oss mest var ändå betydelsen av läckage, säger Mikael Sjödahl, professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet. Det är större än vi hade anat.
Eftersom det inte går att andas fritt genom munskyddet så kommer in- och utandningsluften att tränga genom på sidorna.
– Luften åker ut uppåt och nedåt och åt sidorna. Men trots det så försvinner de stora dropparna, de åker rakt in munskyddet medan de mindre kan läcka med luften ut.
Det gör att en nysning, till exempel, inte skapar en kraftig luftström med droppar framåt, men en dämpad utblåsning i sidled där munskyddet ligger mot kinderna.
Olika typer av munskydd
Forskarna har tittat på fyra typer av munskydd. Dels de vanligaste kirurgiska munskydden, dels den tätare så kallade FFP2-modellen – samt två varianter av hemgjorda tygmasker, gjorda av bomull respektive syntetisk väv.
De hemgjorda varianterna filtrerade hosta sämre och allra minst filtrering gav bomullstyget. Tätare masker av FFP2-typ sluter lite bättre mot ansiktet och stoppar droppar ”aningen bättre” än de kirurgiska maskerna, enligt Mikael Sjödahl.
Hemgjorda munskydd kan ändå mycket väl fungera bra, särskilt om man använder ett syntettyg, men det måste vara flera lager, säger han.
Men med skägg fungerar det inte lika bra.
Hundra gånger större läckage med skägg
– Nej, tätningen blir naturligtvis sämre med skägg, säger Staffan Lundström. Om skägget skapar en glipa på en millimeter och partiklarna är en tiondels millimeter så blir läckaget hela 100 gånger större.
På Lunds tekniska högskola har man använt avancerade datormodeller för att se hur droppar från utandningen sprids i de turbulenta strömmarna vid andning och nysningar. Slutsatsen därifrån är att utan munskydd bör det sociala säkerhetsavståndet vara minst 1,5 meter. Med munskydd på kan det minska ”avsevärt”, enligt forskarna, utan att man vill ange något specifikt avstånd.
Munskydd indränkt i antikroppar från en struts
Kan strutsar ge oss effektivare munskydd? Den japanske veterinären Yasuhiro Tsukamoto har länge ägnat sig åt att forska på strutsar. För några år sedan upptäckte han att de stora fåglarna sällan blev sjuka. Det visade sig att de har ett mycket starkt utvecklat immunförsvar och klarade av angrepp från många vanliga virussjukdomar.
Tsukamoto fick då idén att utvinna antikroppar från strutsägg för att använda dem i sjukvården och att också förse munskydd – som används flitigt i Japan – med antikroppar från strutsarna. Under svininfluensan 2009 såldes över 12 miljoner munskydd försedda med antikroppar mot viruset H1N1.
Senare har man fått strutsarna att bilda antikroppar mot bland annat denguefeber, och i mars 2020 rapporterades att Tsukamotos företag fått fram antikroppar ur strutsäggen mot Sars-cov-2-viruset. Så kanske ser vi snart munskydd med inbyggda antikroppar från struts på apoteket.
Vikten av ventilation i hissar
Lundaforskarna har också tittat på hur vätskedroppar i en hiss påverkas av ventilationen, och det visar sig att ventilation är viktig i sammanhanget. Stora droppar kan falla ner till marken inom en meter men mindre droppar kan spridas i hela hissen när ventilationen är sämre.
– Det är en faktor som blivit lite bortglömd i debatten, säger Staffan Lundström. Det kan ha stor betydelse till exempel på arbetsplatser som kontorslandskap, säger han.
Forskarna bakom det här samarbetsprojektet är inte medicinska experter, och de har inte studerat specifikt hur coronavirus påverkas av maskerna, utan mer de rent fysikaliska effekterna på den luft med vätskepartiklar som vi andas ut, med och utan munskydd. Frågan om hur själva smittspridningen påverkas lämnar de därhän, som en medicinsk, eller epidemiologisk fråga.
Kirurgiska masker.
Olika typer av munskydd
Ett vanligt munskydd av engångstyp är en så kallad kirurgisk mask. Den är gjord av syntetisk väv, oftast ljusblå och fungerar som ett stänkskydd och hindrar bäraren att sprida små droppar av saliv som följer med utandningen. Kirurgiskt engångsskydd kan tvättas och återanvändas men ger då sämre skydd.
Munskydd av tyg kan se ut på många sätt, men kräver ett antal lager och ska tvättas hett mellan varje användning. En köpt tygmask ska vara CE-märkt.
Munskydd som har formen av en kupa finns i skyddsklasserna FFP1, FFP2 och FFP3. Vanligast i den svenska sjukvården är FFP2. Beteckningen N95 är en amerikansk klassificering som ungefär motsvarar FFP2. KN95 är motsvarande kinesiska typ. Ju högre numret är desto högre är maskens fibertäthet och således även skyddet. De finns med eller utan ventiler.
Stoppar munskydd smittan?
Olika typer av munskydd har alltså god effekt i laboratoriemiljö, men vad vet vi om hur andningsskydd fungerar mot spridningen av coronasmitta i en större befolkningsgrupp?
Även på det här området finns det ny och uppmärksammad forskning. Länge har det efterlysts stora och väl kontrollerade studier som kan slå fast hur stor effekt regler om obligatoriska munskydd verkligen har. Det finns ju både varma förespråkare och skeptiker om åtgärden munskydd.
För även om vi kan se att munskydden faktiskt hindrar smittämnen från att spridas så är det ju långt ifrån alla som använder dem på rätt sätt. De åker ner på hakan, glider under näsan, stoppas ner i fickor och används kanske inte alls när man egentligen borde. Så hur bra är munskydd på att stoppa virusets framfart i det verkliga livet?
Spelar munskydd roll för smittspridning?
I november 2020 publicerades en dansk studie som tycktes visa att det inte spelade någon större roll när det gällde risken att smittas av covid-19 om man bar munskydd eller inte. Den studien fick stor uppmärksamhet då, men kritiserades hårt från flera håll, bland annat för att den var dåligt kontrollerad och att den gjordes när smittspridningen i Danmark var väldigt låg.
Det har även gjorts ett antal jämförelser mellan regioner där man haft olika regler för munskydd och tittat på skillnaden i smittspridning. En sådan region som framhölls tidigt i pandemin var den tyska staden Jena, där munskydd var obligatoriskt redan i april 2020, och där smittan dämpades jämfört med andra städer.
Men det är svårt att mäta vad munskydd spelar för roll när det gäller att hejda coronasmitta. Samtidigt med munskydd införs också en rad andra restriktioner, som att hålla avstånd, förbud mot folksamlingar, stängningar av butiker och restauranger med mera. Det är svårt att skilja ut vilken verkan de olika åtgärderna har.
Har munskydd eller de andra reglerna mest effekt?
Det hittills största försöket att åstadkomma en bra studie med många deltagare och en kontrollgrupp, det vill säga en grupp individer som lever under samma omständigheter men som inte bär munskydd, har gjorts i Bangladesh och den publicerades i september 2021.
I studien ingick över 342 000 personer som följdes under sex månader i omkring 600 byar i det tätbefolkade landet. I hälften av byarna bedrevs mellan november 2020 och april 2021 kampanjer för att bära munskydd. Uppmaningen gällde skolor, arbetsplatser, butikscentrum, religiösa platser och andra inomhusmiljöer. Människor erbjöds gratis munskydd och kampanjen stöttades av ledande personer i byarna.
Resultatet blev att många fler bybor använde munskydd. Andelen tredubblades från 13,3 procent till 42,3 procent. Samtidigt minskade smittspridningen med 9,3 procent bland den vuxna befolkningen i de byar där insatser till förmån för munskydd genomfördes. Munskydden hade alltså en tydligt mätbar effekt i en noggrant kontrollerad studie.
Resultaten presenterades i många medier som en triumf för munskydden och den sista spiken i kistan för uppfattningen att munskydd inte hjälper.
Munskydd en laddad fråga
Men munskydd eller inte är en laddad fråga i många länder. Flera kritiker har ifrågasatt betydelsen av resultaten från Bangladesh. Dels har man pekat på att en minskad smittspridning på drygt nio procent mellan de två grupperna i realiteten inte utgör så stor skillnad i absoluta tal. Av alla 342 000 deltagare var det 620 personer fler som fick covidsymptom bland de som inte hade munskydd. Och precis som när det gäller flera tidigare studier framhålls också att det är många faktorer inblandade. Munskydd kan förändra beteendet, skapa större medvetenhet om smittorisker med mera. Så exakt vad som åstadkommer effekten är svårt att säga. Oavsett vad man har för åsikter finns det alltså idag tydliga resultat som visar att munskydd av olika slag minskar spridningen av smittsamma droppar, aerosoler, från en person som bär på virus. Den exakta effekten på samhällsnivå av att införa munskydd i stor skala är däremot mer osäker.
Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se
Vad vore julen utan dofterna av gran, griljerad skinka, kanel, saffran, glögg och hyacinter? Mycket av vår upplevelse av högtiden knyts till dofter och smaker. Som bärare av minnen går dofter rakt in i hjärnans äldsta delar. Därför kan de på ett ögonblick skicka oss tillbaka till barndomen.
Men covid-19 har förstört luktsinnet för många, i alla fall tillfälligt. Fast det är inte enda skälet till att sinnet kan svikta – för de flesta av oss försämras det upp i åren. Det påverkar i sin tur smaksinnet, som till 80 procent utgörs av dofter.
Många äldre får nedsatt luktsinne
Ändå vet många som mist luktsinnet inte om det.
– Det finns många studier på det. Och det är slående att många äldre som tappat sitt luktsinne inte är medvetna om det. Tappar du synen märks det direkt, och andra reagerar på det. Men min luktperception kan inte jämföras med någon annans, säger Ingrid Ekström som forskar på äldres luktsinne vid KI.
I 65-årsåldern har ungefär var femte person nedsatt luktsinne, vid 80 år upp till tre av fem, visar hennes forskning. Men att mäta eller skatta graden av luktsinne är svårt osäkerheten i siffrorna är stor. De som har svårt att sätta ord på hur de upplever doft fångas inte upp så bra med självskattning.
När det gäller covid-19 uppger ungefär hälften av dem som insjuknat att de helt tappat luktsinnet, många tillfälligt, men en del länge. Ytterligare 10-20 procent uppger att de fått försämrat eller förvrängt luktsinne efteråt. Om det kan bli permanent är ännu inte känt.
Doften av kanel varar länge
Tappar man hela luktsinnet triggas inte minnet automatiskt via dofter.
– Det är som en dörr som finns, men nyckeln ligger på ett annat ställe. Då kommer inte de ögonblicken att ske längre, särskilt inte hos äldre. Hårdast drabbas de som får alzheimers, med upp till 90 procents nedsatt luktsinne. Det försvinner före minnet, säger Ingrid Ekström.
Liksom förra julen riskerar många att även i år, 2021, gå miste om en del av upplevelsen. Fast kanel är en doft som många kan känna igen långt upp i åldrarna, vilket kan vara nog för att ge en nyckel till minnen av forna högtider. Även synen kan i viss mån kompensera, förklarar Maria Larsson, professor i perception och psykofysik vid Stockholms universitet.
– Jag har träffat många som är helt luktblinda. Men en man berättade att om han höll en syrenblomma framför näsan kunde han återskapa doften för sitt inre. En del av oss har den förmågan, visar forskning. På samma sätt kan man tänka sig att en äldre person som mist luktsinnet ändå kan uppleva doften genom att titta på glöggen eller lussekatten.
Luktsinnet går att träna upp
Som tur är kan många träna upp sitt luktsinne, vilket forskningen vetat ett tiotal år. Det var dock inte allmänt känt innan coronaviruset slog till. Fortfarande vet man inte om alla kan träna upp det, men en stor del av oss har möjligheten.
– Många tror att experter som vinprovare och kaffeavsmakare har högre luktkänslighet. Men så är det inte. Även de har tränat upp sin förmåga att identifiera och diskriminera dofter, säger Maria Larsson.
Genom att sniffa dagligen på ett antal olika dofter kan den som fått sämre luktsinne hjälpa det på traven. Maria Larsson föreslår tallbarr, kryddnejlika, kanel och annat som man har hemma på kryddhyllan.
Nya mottagarceller för dofter bildas i näsan
– När man sniffar in molekylerna kommer de att landa på mottagarceller högst upp i näshålan. En del mottagarceller är kanske tillbakabildade, men stimulansen gör att nya celler bildas. Nerverna är plastiska och kan förnya sig. Cellerna i nervsystemet förnyas ungefär var 30:e dag. Därför ska man hålla på i minst två månader med träningen.
Möjligheterna att träna upp sitt luktsinne är förmodligen som störst under julen. Många dofter vilar på uråldriga traditioner, som revbensspjällen. Det är troligen den allra äldsta juldoften, i konkurrens med glöggen. Ursprungligen var det en medicinsk dryck.
Kryddor gör maten intressantare
Glögg eller glühwein dricks bara i Norden, Tyskland och Alperna, men bygger på en äldre tradition att blanda exotiska kryddor med vin i medicinskt syfte. Den härstammar från antiken, då man gjorde tinkturer som skulle främja hälsan. Det lever kvar än i dag med kombucha och energidrycker.
Men framför allt hör det ihop med fest, förklarar Richard Tellström, docent i måltidhistoria vid Stockholms universitet.
– Man tillsatte kryddor för att ta hand om sina gäster, det var något ovanligt och festligt. Man höjde statusen på maträtter, bakverk och dryck genom att tillsätta en ovanlig råvara, en exklusiv smak. Kryddor hade hög status på medeltiden, berättar han.
– Än i dag tillsätter vi kryddor inte bara för smaken, utan för att göra maten intressantare. En nypa chili gör den till ett bättre samtalsämne.
Julens dofter kommer via gamla handelsvägar
En del av våra juldofter kommer från sydöstra Indien, som pepparkakornas kryddor. På 1700-talet gjorde Cajsa Warg dem med bland annat citronskal och muskotblomma.
– Eftersom jag är svag för de sydostindiska kryddorna tycker jag att sillbordet är intressantast. Jag skulle också önska mig doften av hyacint i julens doftackord. Jag tror den kommer från Persien. Över huvud taget har julens dofter kommit via de gamla handelsvägarna, säger Richard Tellström.
I takt med att kryddorna blivit billigare, och inte längre signalerar överdåd, använder vi i dag nästan lika mycket kryddor som på 1700-talet. Då utgjordes 3 procent av pepparkakornas vikt av kryddor, i dag är det 2,2 procent, visar hans analyser av recept.
Glöggen avspeglar också vår ökade kryddanvändning. På 1980-talet fanns tre sorter på Systembolaget, i dag över hundra!
Nejlika och hyacint doftar starkast
Till julens starkaste dofter hör nejlika och hyacint. Sådana kan öppna en mindre känd väg in i dofternas rike – ett luktsinne som sitter i huden och aktiverar det så kallade trigeminala nervsystemet. Det triggas av fräna och stickande dofter som uppfattas via receptorer i näshålan, på hornhinnan, i munnen och svalget, men även på huden – framför allt i ansiktet. Detta ”kemiska hudsinne” påverkas med stor sannolikhet inte av covid, enligt Steven Nordin, professor på Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.
– Praktiskt taget alla kemiska ämnen kan aktivera inte bara luktsinnet, utan även det kemiska hudsinnet. Just nu forskar vi om personer som får kraftiga besvär av vanliga ämnen, som lösningsmedel, cigarettrök och parfymer. De som är känsliga för de stickande förnimmelserna är det ofta också för ”rena lukter”, säger han.
Fantomlukter förvränger upplevelsen
Det är inte bara coronaviruset som kan försämra luktsinnet, utan även andra typer av virus. Men luktsinnet kan också påverkas på andra sätt. Det är inte ovanligt att luktsinnet blir förvrängt; du luktar på en apelsin men känner i stället att det luktar dy.
– Det finns också fantomlukter. Trots att inget luktämne finns närvarande har du konstant en luktupplevelse, lite som tinnitus som ger ständigt ljud i öronen. Fantomlukter är ofta en obehaglig upplevelse. Det är inte så vanligt vid covid, men kan förekomma, säger Steven Nordin.
Samspelet mellan de olika sinnena är komplext, framhåller han. När vi äter något aktiveras såväl smaksinnet som luktsinnet och det kemiska hudsinnet. Men covid påverkar såvitt känt bara luktsinnet, medan de andra är intakta, framhåller han.
Trots covid finns alltså bakdörrar som hjälper oss att uppleva många av julens dofter.
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Julens dofter väcker starka minnen
En positiv följd av covid-19 är att luktforskning fått ett uppsving. Hur luktsinnet fungerar kan inte bara skattas med subjektiva upplevelser, utan även mätas objektivt. Det kan ske dels genom EEG, elektroencefalografi, med elektroder på skalpen, dels med hjälp av magnetkamera.
– Jag har gjort studier där jag lagt människor i kameror och för att se vilka delar som aktiveras av till exempel julens dofter. Vi vet därför att lukterna triggar hjärnans äldsta delar – det limbiska systemet med hippocampus och amygdala, som hanterar känslolivet, säger Maria Larsson vid Stockholms universitet.
”Luktnerver motorvägar in i hjärnan”
– De andra sinnena filtreras av thalamusregionen i hjärnan som sorterar och fördelar våra intryck till olika delar av hjärnan. Men luktnerverna är motorvägar in i hjärnan. De ger oss råa och ocensurerade upplevelser.
Eftersom vi andas hela tiden kan vi inte välja bort doftinformation, så som vi kan stänga av syn- och hörselintryck. Julens dofter väcker därför starka minnen med mycket känslor, många gånger kopplade till barndomen.
Vi lär oss känna igen dofter i barndomen
Vår julupplevelse präglas mycket tidigt, framhåller Ingrid Ekström vid KI:
– Många förknippar det med att släkten samlas, man får god mat och julklappar, man slappnar av. Samtidigt är det i barndomen vi lär oss känna igen dofter. Barn tar in allt, och minnena präntas in på ett sätt som är svåråtkomligt för omtolkningar senare i livet. Julen är det närmaste vi kan komma barndomen senare i livet. Det gör julens dofter så magiska för många.
Jakob Löndahl och Sara Thuresson, forskare vid Aerosollaboratoriet vid Lunds universitet studerar de aerosoler som kan bära på smitta, till exempel vätskedroppar från den luft vi andas ut, eller som sprids när vi hostar eller nyser:
Hur sprids luftburet corona. Kan smitta hänga kvar i luften när vi kommer tillbaka till jobbet?
– Aerosolerna är små partiklar som svävar i luften, till skillnad från exempelvis droppar av saliv, som faller till marken ganska snabbt. Det som avgör hur länge de hänger kvar är faktorer som ventilation, rummets storlek, med mera.
– Det som gör att partiklarna så småningom försvinner är att de späds ut i luften eller fastnar på någon yta. Och det är svårt att tänka sig att de finns kvar mer än några timmar, koncentrationen minskar hela tiden, säger Jakob Löhndal.
Aerosoler är partiklar – fasta partiklar eller vätska – som svävar i en gas, och gasen är oftast luften vi andas. Atmosfären är en aerosol. Aerosol omger oss alltså hela tiden, men syns vanligtvis främst när koncentrationen är extra hög, som röken från en skorsten. Partiklarna är mellan cirka 0,001 och 100 mikrometer stora (en mikrometer är 0,000001 meter). Dimma är en aerosol med hög fuktighet. Vår utandningsluft bildar aerosoler som kan innehålla smittämnen, till exempel virus. Namnet kommer av latinets aero, för luft, och sol från solution som betyder lösning.
Redan i mars 2020, då pandemin just blivit ett faktum, började aerosolforskarna i Lund att undersöka inomhusluften i patientrum och korridorer på Skånes universitetssjukhus. De hade tidigare visat att norovirus som orsakar vinterkräksjukan kunde spridas i luften, och nu ville de snabbt börja undersöka om så var fallet även med coronavirus.
I början trodde de flesta att den mesta smittan spreds via större droppar från hostningar och nysningar, som bara färdas några meter innan de faller till golvet. Nu vet man att personer med covid-19 kan infektera andra på mycket större avstånd och att luftburen smitta kan hålla sig svävande och färdas i luften under längre tid. Forskarna vid Aerosollaboratoriet har bland annat fått uppmärksamhet för sin forskning om hur virus kan spridas genom körsång.
Högljudd sång sprider mest aerosoler
Coronavirus kan spridas genom körsång. Under ett forskningsförsök fick körsångare ta på sig operationsklädsel och gå in i en specialbyggd kammare med filtrerad och ren luft. I kammaren analyserades mängden partiklar som kom från sångarna vid andning, tal, olika typer av sång och vid sång med munskydd. Med hjälp av starka lampor, en höghastighetskamera och ett instrument som kan mäta mycket små partiklar mätte forskarna aerosoler och större droppar. Det visade sig att ju högre och mer kraftfull sång, desto mer aerosoler och droppar producerade sångarna.
Munskydd stoppar aerosoler
Slutsatsen blev ändå att det gick att sjunga säkert genom att hålla distans och god hygien, samt ha bra ventilation i rummet, vilket minskar mängden aerosoler i luften. När sångarna hade på sig ett enkelt munskydd fångades det mesta av aerosolerna och dropparna upp. Och nivåerna blev jämförbara med dem vid vanligt tal.
Hur viktig är aerosolsmittan jämfört med fysiska kontakter – det som brukar kallas droppsmitta?
Det är svårt att gradera skillnaden mellan olika smittvägar, menar Jakob Löhndahl.
– Men för att skydda sig är det viktigt att hålla bra avstånd. Men vad som är bra avstånd beror på situationen. Själv skulle jag inte vilja sitta i samma rum som en coronasmittad ens så länge som en timme, och inte ens på större avstånd än två meter. Men ett kort möte är ok.
– Under exempelvis en körövning på två timmar, kan smittan av allt att döma spridas mer än tio meter. Tiden är en viktig faktor. Ju längre tid till exempel en körövning pågår desto fler virus hinner vi andas in. Läs mer:Ju högre sång desto fler aerosoler
En coronasmittad person släpper ut mängder av aerosoler i inomhusluften bara genom att andas. Virusladdade partiklar kan sväva kvar i luften långt efter det att en smittad person lämnat rummet. Och de kan fastna i ventilationssystem.
Det sägs också att aerosoler kommer från spolvattnet i toaletten?
– Ja, toaletter sprider mängder av aerosoler när de spolas, säger Jakob Löhndahl.
Om man stänger locket och sätter en odlingsskål under så blir den snart full av alla de mikroorganismer som trivs i toaletten. Även här så handlar mängden partiklar om hur stort rum det är och hur ventilationen fungerar. Men att stänga toalocket vid spolning är en bra idé.
Jakob Löhndal och hans kolleger på Aerosollaboratoriet vid Lunds universitet började mäta luftburen smitta i inomhusluften samtidigt som pandemin blev ett faktum.
Vad är kvar och viktigt att ta reda på när det gäller aerosoler och luftburen smitta?
– Vi tittar bland annat på virusspridning från olika sjukhusprocedurer, till exempel bronkoskopi, där man tittar in i luftrören, och vård i respirator, och när och hur det skapas aerosoler, för att bättre kunna skydda både personal och patienter. Vad som ökar virusmängden i luften och hur den förändras med avstånd och ventilation.
– Men också säsongsvariationer, hur fungerar de och vad beror de på? Corona, influensa, kräksjuka och förkylningar; alla ökar de under höst och vinter. Det är en komplicerad dynamik med många faktorer inblandade.
– Att det blir torrare inomhus på vintern på våra breddgrader är också en faktor. Luftfuktigheten har betydelse för hur länge aerosolerna blir kvar i luften. Våra slemhinnor påverkas också, men det är högst oklart hur det hänger samman. Det är definitivt inte så enkelt som att vi bara är mer inomhus på vintern.
Vad gör aerosoler fascinerande att jobba med?
– Luft är något vi måste ha för att leva, samtidigt är den full av ämnen som ofta påverkar oss negativt, och det är spännande. Partiklarna är saker vi inte ser men som kan påverka oss mycket. Och vi kan inte välja om vi vill andas eller inte, säger forskarna på aerosollaboratoriet.
Droppsmitta följer med och sprids i form av droppar, till exempel när du nyser, hostar eller kräks. Och kommer sen i kontakt med andra människors ögon och/eller slemhinnor, direkt eller via händerna. Dropparna är tunga och når inte särskilt långt innan de faller till marken. Vanliga droppsmittor är covid-19, förkylningar, influensa, kikhosta och RSV-virus.
Luftburen smitta består av droppar som torkar ihop till lättare droppkärnor. Dessa mikroskopiska partiklar finfördelade i luft kallas aerosoler, och kan nå våra luftvägar på längre avstånd än så kallad droppsmitta. Några exempel är vattkoppor, tuberkulos och covid-19.
Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se
Många lyssnar på musik när de jobbar eller pluggar, och menar att det hjälper dem att prestera.
Men enligt forskare från Högskolan i Gävle och universiteten i Lancashire och Lancaster stämmer inte denna, ganska vanliga uppfattning. De har undersökt hur människor påverkas av bakgrundsmusik samtidigt som de ska lösa problem som kräver kreativitet.
Problemlösningen gick sämre med musik i öronen
– Vi fann att förmågan att lösa problemen minskade avsevärt om försökspersonerna samtidigt fick ha musik i lurarna. Oavsett om musiken bidrog till ett positivt humör, gillades av deltagarna eller om deltagarna vanligtvis studerade med musik, så kunde vi visa att musik ständigt stör den kreativa prestationen, säger John Marsh, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle, och en av författarna till studien.
Däremot kunde inte forskarna se någon skillnad i prestation för olika typer av tyst miljö, till exempel biblioteksljud eller en helt tyst miljö.
Så gjordes studien
Forskarna undersökte bakgrundsmusikens inverkan på möjligheten att lösa problem som kräver kreativitet. De gjorde tre experiment med olika typer av ljudbakgrund:
Utländsk musik med okänd text (30 personer gjorde testet)
Instrumental musik utan text (18 personer gjorde testet)
Musik med bekant text (36 personer gjorde testet)
Ett exempel på uppgift var att hitta den gemensamma nämnaren för tre olika ord.
Resultatet jämfördes med samma uppgifter i en tyst bakgrund. I alla experimenten presterade deltagarna sämre med bakgrundsmusik jämfört med tyst miljö.
Deltagarna var personer vid University of Central Lancashire i åldrarna 19-56 år.
John Marsh förklarar musikens negativa effekt på prestationen med hur hjärnan fungerar. En förändring i ljud, som när musiken går från en ton till en annan, gör att hjärnan automatiskt registrerar och organiserar denna förändring, utan att vi är medvetna om det. Hjärnan får då lite svårare att sortera och minnas annan information samtidigt. Är det en låt som är bekant för oss, kan det lätt bli så att hjärnan börjar sjunga med, även om inte munnen gör det.
Sången kidnappar vår inre röst
– En välkänd sång kan leda till att hjärnan sjunger låten. Trots att vi har för avsikt att försöka ignorera låttexterna så fångar de vårt inre tal. Vi uppfattar musiken och sjunger oavsiktligt med. När den inre rösten upptas på detta sätt av musik, kan vi inte längre effektivt använda den för att bearbeta eller minnas information, säger John Marsh.
Han har även gjort flera andra studier som visar att ljud verkar störa vår förmåga till problemlösning, i alla fall så fort vi behöver ha tillgång till vår inre röst eller använder hjärnan för att resonera med oss själva. Till exempel när man behöver komma ihåg siffror eller ord. För uppgifter som inte kräver sådant arbete påverkar inte ljud i samma utsträckning, enligt John Marsh.
Vi har svårt att bedöma hur ljudet påverkar oss
Det har dock visat sig att människor inte är så bra på att bedöma hur ljud påverkar deras prestation, enligt flera studier som John Marsh hänvisar till. Många saknar därför insikt om hur olika ljud påverkar en.
– Det är möjligt att vissa ljud, som musik, ger positiva stämningar eller känslor, och att detta på något sätt stör människors uppfattning om ljudets inverkan på deras prestation, säger John Marsh.
Han menar att vi behöver tänka till lite kring vilken typ av uppgift man ska göra, och vilken typ av musik det handlar om.
Instrumental musik distraherar mindre
– Ljud som innehåller text kommer att vara mer störande än ljud som bara är melodier. Och vissa typer av klassisk musik med många smidiga tonövergångar kommer fortfarande att vara mindre störande. Ljud som innehåller oväntade element som fångar vår uppmärksamhet stör de flesta uppgifter oavsett, säger han.
För att fullt ut förstå hur ljud och musik påverkar ens prestation är det viktigt att överväga både aspekter av det mentala arbete man försöker utföra och ljudets olika egenskaper.
– När vi väl har uppnått en sådan förståelse kan vi komma med förnuftiga förslag på vilken typ av arbete som kan kombineras med vilken typ av musik. Såvida inte tystnad är det bästa alternativet, säger John Marsh.
Bild: Mohammad Alizade, Unsplash
Vissa miljöer blir aldrig tysta
För det är ju inte alltid tystnad är ett alternativ. Det finns klassrum som aldrig blir helt tysta, kontorslandskap där någon alltid pratar i telefon eller trångbodda hem där man gör matteläxan bredvid sina lekande småsyskon.
Enligt Sanne Krogh Groth, föreståndare för ljudmiljöcentrum på Lunds universitet och lektor och docent i musikvetenskap, är det viktigt att alltid ta med kulturella och sociala skillnader när man läser sådana här studier.
– Ibland kan ju musik maskera annat oljud, som kanske anses ännu mer störande, säger hon.
Vad som uppfattas som oljud är individuellt
Hon menar också att hur vi uppfattar dessa och alla andra ljud – eller om vi definierar dem som oljud – är väldigt individuellt.
– Det handlar delvis om fysiologiska egenskaper, men det är även kulturellt betingat, beroende på vad du förknippar ljudet med. Det är också stor skillnad på om ljudet kommer som en överraskning eller om man är förberedd, säger hon.
I våras satte hon sig ner tillsammans 20 forskare från olika länder för att försöka hitta en gemensam definition av oljud. De hittade ingen gemensam definition. Och det var egentligen hela poängen med den två dagar långa workshopen som resulterade i boken Negotiating Noise – Across Places, Spaces and Disciplines.
– Syftet var att poängtera att ljud och oljud är avhängigt vem som lyssnar på det, säger Sanne Krogh Groth.
Makten över ljudet viktigare än bullret i sig
Hon upplever att det ibland förs lite väl förenklade resonemang kring ljud; till exempel att det är jättebra när det är tyst och att buller alltid är störigt.
– Undersökningar om ljud behöver därför alltid vara förankrade i kulturella och sociala skillnader. Ibland kan tystnad exempelvis trigga ensamhetskänslor.
I undersökningar som görs i bostadsområden handlar människors missnöje kring oljud sällan om decibelnivåer, säger hon.
– Det handlar mer om ifall man behöver lyssna på saker man inte vill lyssna på eller inte. Och om vem som har makten över ljudet.
Själv har Sanne Krogh Groth det gärna tyst när hon jobbar.
– Jag har aldrig kunnat lyssna på musik när jag jobbar; det blir för mycket information.
Musiken kan bryta dödläget
Enligt John Marsh kan både ljud och oljud faktiskt också ha positiva effekter på kreativiteten vid problemlösning.
– För vissa uppgifter kan människor nå ett dödläge, där de fortsätter att försöka med samma lösning på problemet utan att det fungerar. Om ljud kan ta uppmärksamheten från en ickefungerande strategi för problemlösning, är det möjligt att ljudet istället kan främja att hitta en bättre strategi och därmed förbättra prestationen. Detta är något som vi för närvarande utforskar, säger han.
Text: Jennie Krook på uppdrag av forskning.se
Hur farliga är de levande ljusen?
– Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Men jag har forskat länge om förbränning och luftburna partiklar och vi försöker undvika förbränning för att det skapar föroreningar som kan leda till andnings- och hjärtproblem. När vi bränner ljus vet vi att det bildas små partiklar – vilken typ beror på vad ljusen är gjorda av och hur vi bränner dem.
Vad är det som gör dem farliga?
– Det är ljus som brinner med en fladdrande låga som är farliga. Då produceras mer sotpartiklar som ibland syns, ibland inte. Utsläppen varierar mycket med vilken ljusmassa och veke som används. Det handlar också om hur man kombinerar ljusmassa och veke, så det kräver stor erfarenhet och kunskap för att få fram rätt kombination. Vissa ljus ökar utsläppen ju längre de brinner.
Hur många kan man ha tända samtidigt utan att riskera hälsan?
– Eftersom det beror på vilket material som används, och hur ljusen brinner, är det svårt att svara på. I vår senaste studie undersökte vi föroreningar från ljus som brann med fladdrande låga i en kammare och beräknade vad som skulle hända om de brann i en normalstor lägenhet I september 2021 sänkte WHO gränsvärdena kraftigt på grund av hälsorisker. Vi gjorde några beräkningar: vad händer när fem ljus brinner i 3,5 timmar i en normalstor lägenhet? När man räknar om det till dygnsmedel halter och lägger till andra föroreningar som förekommer inomhus kan halterna hamna över gränsvärdet, speciellt när lågkvalitetsljus används.
Vilka ljus ska man välja för att minska föroreningarna?
– Jag kan inte säga att man ska använda stearin eller paraffin. Det beror på hur materialet kombineras med veken, vilket gör att det brinner långsammare, snabbare eller mer fullständigt. Det kräver stor erfarenhet och kunskap att få fram rätt kombination. Det bästa man kan göra är att se till att man inte har den här fladdrande lågan. Att ljus har lukt eller färg innebär fler tillsatser så det är bra att välja ett vitt ljus utan doft.
Vad behöver forskarna undersöka mer?
– Idag vet vi vilka föroreningar som ljusen orsakar, men inte så mycket om hur de påverkar människors hälsa.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Levande ljus består oftast av stearin eller paraffin
Nej, det är inte de levande ljusen som orsakar flest bränder i juletid. Enligt en undersökning av SOS Alarm och försäkringsbolaget If tror nästan alla svenskar, 96 procent, att det är så. Endast 13 procent av de tillfrågade gissade på rätt orsak: matlagning.
Levande ljus kan tillverkas av flera olika material. De vanligaste är stearin och paraffin, ibland kombineras de två. Stearin tillverkas av fett från växter eller djur medan paraffin är en oljeprodukt.
Stearinljus uppfanns på 1800-talet av en fransk kemist. När elektriciteten kom minskade konsumtionen av levande ljus kraftigt men ökade igen under 1960-talet när de fick en ny funktion som stämningsskapare.
Föroreningar som brinnande ljus kan ge ifrån sig: Sotpartiklar, polycykliska aromatiska kolväten (förkortas PAH), kväveoxid, ultrafina partiklar i nanostorlek.
Aneta Wierzbicka, Universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet.
Blir man immun om man har haft covid-19? Eller efter en dubbel vaccindos? Och hur länge? Det här är frågor som nu, efter snart två års pandemi och intensiva forskningsinsatser, börjar få tydligare svar.
Allt handlar om våra immunförsvar
När vi angrips av ett virus så mobiliserar immunförsvaret. När infektionen så småningom är över drar sig immunförsvaret tillbaka. Men antikroppar mot coronaviruset, SARS-CoV-2 kan finnas kvar i blodet åtskilliga månader efter en infektion.
Minnesceller, de vita blodkroppar som kallas T- och B-celler, finns också kvar. De har byggt upp ett minne för SARS-CoV-2, och beredskapen inför nya virusattacker är nu högre än tidigare. Och samma sak händer i immunförsvaret om du vaccinerar dig. Det är detta som kallas immunitet.
Men hur länge varar immunitet mot corona?
Marcus Buggert vid Karolinska institutet forskar om det som kallas cellmedierad immunitet, framför om hur våra T-celler kan motarbeta infektioner. Och är en av många forskare som under det senaste året lagt det mesta av sin energi på SARS-CoV-2. Han är noga med att man inte ska missförstå vad immunitet innebär.
– Ingen blir fullständigt immun. Immunitet är inte ett binärt begrepp (alltså inte antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning), utan snarare en gråskala där det ingår många komponenter. Det här säger jag ganska ofta, för det är viktigt att förstå. I stället för immunitet kanske man ska säga att man har olika grad av skydd mot mild och svår sjukdom, men skyddet är sällan hundraprocentigt.
Immunförsvaret attackerar coronavirus.
– Immunförsvaret håller hela tiden angrepp från omvärlden under kontroll, men det skapar inte någon steril bubbla. Vi kan få infektioner och bli lite förkylda, till exempel. Men det är inga större problem.
– Utan försvaret får vi däremot stora bekymmer. Man kan jämföra med hiv-smittade, när de drabbas av aids då kroppens T-celler slås ut – personer dör då av det som annars varit en enkel luftvägsinfektion.
Marcus Baggert och hans kolleger har i en tidigare studie visat att det finns personer som haft covid-19 men saknar antikroppar och istället har T-celler. Hur funkar det?
– Det gäller nog en mindre grupp. De flesta utvecklar trots allt oftast båda delar.
Men även om antikropparna dippar så finns både T-celler och B-celler kvar – våra minnesceller. Det här är något man känner till och som man kan se generellt i infektioner.
Hur ser dippen av antikroppar ut?
– Vi vet inte exakt. Det är en av de saker vi ska titta på. Men det finns så få kvar som inte är vaccinerade som går att studera. Hittills ser det trots allt ut som att 75 till 80 procent har kvar detekterbara antikroppar efter ett år. Men oavsett det, så finns det ett minne i form av långlivade B- och T-celler kvar i kroppen.
– De här skyddande vita blodkropparna finns inte kvar främst i blodet. De ligger i beredskap någonstans i våra vävnader. B-cellerna finns i benmärgen och T-cellerna kan finnas i svalget till exempel. Antikropparna är alltså nyckeln för att skydda mot infektion, men det finns andra komponenter, alltså de här minnescellerna. Min bild är att detta gör att man kan ge ett snabbare svar med antikroppar nästa gång virusen kommer.
Hur kommer det sig att vissa ändå kan bli infekterade en andra gång?
– För andra coronavirus som cirkulerar sedan många år, har man sett att de ger inga eller bara lätta symptom, om de efter cirka ett år infekterar en andra gång. Men med covid-19 vet vi inte säkert. Även efter en andra vaccindos kan man bli infekterad, det vill säga ge ett positivt testsvar – men med så låga virusnivåer att det inte blir någon svår sjukdom.
Det finns siffror från Israel som antyder att ett antal människor blivit infekterade trots vaccinering. Det betyder att de gjort ett positivt test, men inte haft mycket sjukdom, framför allt inte svår sjukdom.
Vilket ger bäst skydd, genomgången covid eller vaccination?
– Jag brukar passa mig för att romantisera skydd kopplat till sjukdom. Men svaret är egentligen både och. Att först bli infekterad och sen ta en eller två vaccindoser. Det ger väldigt höga nivåer av antikroppar, se Hybridimmunitet – det bästa skyddet.
– Sen skulle jag vilja säga att vaccin är näst bäst ändå. Även om en genomgången sjukdom kan trigga ett bra immunsvar så är det ju inget vidare att vara sjuk, med allt vad det innebär. Jag har själv haft covid-19, med den oro det medför och bortfall av lukt och smak och dessutom finns risken för besvär av postcovid. Så sjukdom är definitivt inget att rekommendera.
Genomgången corona ger bäst skydd. Varför ska man ändå vaccinera sig om man varit sjuk?
– Vi tittar på det just nu. Det är möjligt att man får ett bra skydd av kanske bara en dos. Även om man har ett skydd efter sjukdomen så bör man ta vaccinet för andras skull, för att inte riskera att kanske sprida viruset om man går omkring utan symtom. Och man får ett väldigt bra skydd av det, som sagt.
Genomgången covid ger bättre skydd
Att först bli sjuk i covid-19 och sen ta en eller två vaccindoser, ger ett mycket starkt skydd mot coronaviruset, visar COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus.
Forskare vid Danderyds sjukhus började redan i april 2020, när pandemin nyss blivit ett faktum, att ta prover på medarbetare i syfte att undersöka immunförsvaret – och hur det utvecklas över tid – efter genomgången coronainfektion. Över tvåtusen medarbetare är med i studien. Över 80 procent av de som haft milda symtom av covid-19 hade mätbara antikroppar ett år efter insjuknandet.
Studien visar att kombinationen covidinfektion plus vaccin gör att man får en mer än dubbelt så hög förmåga att blockera tio olika virusvarianter, däribland Delta, jämfört med de som bara har vaccinerats. Skillnaden håller i sig i minst sju månader. Forskarna ser också att den andra vaccindosen inte tillför så mycket på kort sikt om man har redan haft covid-19.
Det kan räcka med en vaccinationsdos
– Det kan vara värt att ha i tankarna när det gäller att utfärda vaccinpass, eller om vi ska vaccinera barn som haft covid-19. I de fallen kanske det räcker med en dos, för att minimera riskerna med eventuella biverkningar, säger Charlotte Thålin, forskningsledare på COMMUNITY-studien.
Hybridimmunitet, det vill säga en kombination av det immunsvar som kroppen producerar efter sjukdom och den reaktion som följer på vaccinering, covid-19 plus vaccin ger ett mycket starkt och brett skydd.
– Vi har sett att personer som har varit infekterade med SARS-CoV-2 och sedan vaccineras får flerfaldigt gånger högre antikroppsnivåer mot flera av SARS-CoV-2 varianterna än personer som enbart haft infektionen eller vaccineras utan att ha varit infekterade. Och nivåerna av T- cellsminne ökar på samma sätt enligt våra mätningar.
Covidinfektion ger bredare immunsvar
– Det här beror på flera faktorer, säger Charlotte Thålin. Vid en infektion exponeras immunförsvaret för hela viruset, medan ett vaccin enbart bygger på virusets så kallade spike-protein. Det betyder att infektionen ger ett bredare immunsvar.
– Infektionen varar också ofta under flera dagar, kanske veckor, och låter immunförsvaret arbeta under längre tid. Dessutom så kommer ett virus in genom luftvägarna, vaccinet kommer in via en muskel i armen. Hos den som varit sjuk påminner vaccinet sedan immuncellerna som börjar generera höga nivåer av det breda immunsvar som infektionen grundade för.
”Vaccinerna en medicinsk triumf”
Men Charlotte Thålin vill ändå absolut inte förringa betydelsen av vaccinerna.
– De är otroligt viktiga för att få stopp på pandemin, och en medicinsk triumf, säger hon. Och ingen ska heller försöka bli sjuk för att få en bra immunitet, det är alldeles för riskabelt för vi vet hur illa man kan drabbas av covid-19.
Även yngre utan symtom bildar antikroppar
Forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset i Stockholm har undersökt förekomsten av antikroppar och minnesceller mot SARS-CoV-2 hos unga vuxna. Resultaten visar att yngre personer som smittats av coronaviruset överlag har milda symtom.
– Men hos dem som haft sjukdomen var antikropparna ändå mätbara i åtminstone åtta månader efteråt. Det är också värt att notera att vi hittar antikroppar även hos dem som varit sjuka utan några symtom alls, berättar forskaren Sophia Björkander vid Karolinska Institutet.
Forskarna såg också att färre unga vuxna hade T- och B-celler än i de äldre åldersgrupperna.
– Vi vet inte varför det är så, och det är viktigt att reda ut, säger Sophia Björkander. Det kan vara så att mildare sjukdom inte ger samma nivåer av minnesceller.
Många har gjort en antikroppstest för att kolla sin eventuella immunitet. Går det att testa om man har immunitet i form av minnesceller?
– Det går att göra men det är svårt i större skala, säger Sophia Björkander. Testerna görs i form av ett blodprov som sen ska renas för att ta fram de vita blodkropparna. Sen måste man aktivera cellerna för att de, så att säga, ska ge sig tillkänna. Det är betydligt mer avancerat än ett antikroppstest och det finns också fler felkällor, vilket gör dem olämpliga för allmän testning.
Försvinner effekten av vaccinet med tiden?
Fler vaccinerade personer blir nu infekterade med sars-cov-2 än för några månader sedan. Men de här så kallade genombrottsinfektionerna är fortfarande relativt ovanliga.
Under våren, när vaccineringen knappt hade tagit fart, blockerade vaccinen från Moderna och Pfizer infektioner i USA med upp till 90 procent.
Under hösten ligger antalet runt 60 och 70 procent. Det betyder inte att 30 till 40 procent av de vaccinerade blir infekterade, utan att det är 60 till 70 procent mindre sannolikt att en vaccinerad person blir infekterad än att en ovaccinerad blir det, om man utsätts för smittan.
Nya studier visar också att vaccinens effektivitet mot symptomatisk sjukdom ligger över 80 procent, även mot deltavarianten.
Kan de nya varianterna av coronaviruset ändra bilden av immuniteten?
– Vi vet inte det säkert. Vaccinerna är ju baserade på ursprungsvarianten, det som kom från Wuhan. Mot den fungerar det bra. Mot Delta-varianten fungerar vaccinet också, men något sämre. Men det kanske inte bara beror på immunsvaret. Delta-varianten har ju också en effektivare spridning och producerar mer virus som gör att antikropparna hamnar på efterkälken, säger.
Hur är det då med den omtalade flockimmuniteten? Är vi snart där?
– Jag har aldrig gillat det där begreppet. Immunitet är som jag har sagt inte något binärt (antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning).
– Vissa får färre antikroppar än andra, och skyddet varierar. Det är inte så mycket prat om flockimmunitet nu, vilket är bra. Nu har vi ju en vaccinationsgrad på 80 procent av befolkningen, men vi har trots det smittspridning kvar.
– Jag tror man ska se det som att med tiden bygger vi upp en viss immunitet. Covid-19 kommer inte att försvinna. Nya varianter av viruset kommer att dyka upp, eftersom det är en zoonos, alltså en smitta med ursprung hos djur: Och att det därför finns en naturlig reservoar för viruset.
Men de nya kommer inte att åstadkomma en pandemisk sjukdom som nu, utan bli mer som en svår förkylning. Men det kan bli nödvändigt med regelbundna vaccinationer i framtiden.
Vad har vi kvar att lära om coronaviruset och vårt immunsvar?
– Rent immunologiskt skulle jag säga att det är att förstå hur länge skyddet finns kvar, och även hur alla nya varianter fungerar. Om vi behöver en tredje dos, eller till och med fler. Vissa grupper ska kanske ha vaccin varje år.
Efter de här snart två åren med coronaviruset SARS-CoV-2, vad har vi lärt oss om immunitet som vi inte visste förut?
– Haha! Kollegerna brukar skämta och säga att nu Marcus, har du visat att T-celler och antikroppar är viktiga även mot den här infektionen(det vill säga något som länge varit självklart, redaktionens anmärkning).
– Men det finns fortfarande aspekter som vi inte riktigt förstår, som vi inte sett tidigare. Många med relativt mild sjukdom får post-covid symtom – varför är det så? Varför slår covid så olika på olika individer, där det ibland tycks kunna fly undan från vårt immunförsvar, och även att vissa ser ut att få en lite senare immunreaktion. Det är nya insikter som vi fortfarande inte vet svaret på.
Corona och immunitet – hur funkar det? Intervju med Marcus Buggert, biträdande lektor vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska Institutet och Soo Aleman, överläkare vid Infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. (Nobel Calling 4 oktober 2021, 1:00 h).
T-celler, B-celler och antikroppar – Immunförsvaret jobbar i team
Vårt adaptiva (= anpassningsbara) immunförsvar skyddar oss mot infektioner och kan skapa ett minne av infektionen i kroppen. Det här minnet kan göra oss mer eller mindre immuna om samma smitta skulle dyka upp på nytt. Då är försvaret redan på plats. Immuniteten och det här cellminnet, kan också skapas med hjälp av ett vaccin.
Immunförsvaret är ett komplicerat system som består av flera komponenter i samarbete.
T-celler kan döda
T-cellerna är vita blodkroppar som lär sig känna igen ett virus eller en bakterie och som kan döda de celler i kroppen som infekterats, och därmed dämpa infektionen. Efter ett virusangrepp tar det ungefär en vecka för T-cellerna att organisera försvaret. En variant av T-celler, hjälparceller, triggar igång B-cellerna.
B-celler gör antikroppar
B-celler är också ett slags vita blodkroppar som kan producera antikroppar mot nya smittämnen. När en ”vilande” B-minnescell aktiveras av en T-hjälparcell så börjar den dela sig och producerar antikroppar mot just det virus som T-cellen varnar för. B-cellerna kan skapa antikroppar mot en stor mängd olika smittämnen.
Antikroppar neutraliserar coronavirus
Antikroppar är proteiner som har förmågan att neutralisera virus eller angripande bakterieceller. Forskarna vet fortfarande inte exakt hur många antikroppar man behöver för att skydda sig från infektion eller sjukdom, men höga nivåer ger ett bättre skydd. Det finns studier som visar att så kallad hybridimmunitet, alltså efter sjukdom och vaccin i kombination, kan få mängden av antikroppar att öka kraftigt och därmed ge ett mycket bra skydd mot att insjukna igen.
Det finns studier som visar att man behåller cirka 75 – 80 procent av antikropparna i minst ett år efter en infektion. Mycket tyder också på att ett immunologiskt minne i form av både T-celler och B-celler finns kvar i beredskap i olika vävnader under längre tid, för att kunna bilda nya antikroppar. Hur länge immuniteten varar? Det finns än så länge inga vetenskapligt belagda svar på detta.
De generella resultat som beskrivs i artikeln om antikroppsnivåer och immunitet bygger på statistik, beräknad på gruppnivå. För personer med underliggande sjukdomar eller förändrat immunförsvar kan naturligtvis många individuella avvikelser förekomma.
Att luftföroreningar leder till ökad dödlighet har vi vetat länge. Redan 1952 drabbades London av ”the great London smog”, där stillastående luft låste in den dåliga luften över staden under fem dagar, vilket ledde till att siffrorna över antalet döda sköt i höjden. Det berättar Anna Oudin, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
7 miljoner dör varje år av luftföroreningar
– Det är verkligen inget nytt, men samtidigt kan man inte ange luftföroreningar som dödsorsak, vilket gör hotet mindre konkret än till exempel coronaviruset. Ofta finns det andra sjukdomar med i bilden och man kan inte säkert veta vilken roll sjukdomen spelat och vilken roll luftföroreningarna spelat, säger hon.
Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att omkring 7 miljoner människor dör i förtid varje år världen över, på grund av förorenad luft utomhus och inomhus. Sverige har jämförelsevis låga halter. Anna Oudin tror att många tänker att vi nu har en bättre luft än förr och därför inte behöver oroa oss för att den är farlig. Men det är inte riktigt sant.
Vad är luftföroreningar?
Luftföroreningar definieras som gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Orsaker till luftföroreningar är bland annat industriell tillverkning, avgaser från fordon samt förbränning av kol och trä.
De viktigaste luftföroreningarna är kväveoxider (ett samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid), aerosoler (små partiklar), polyaromatiska kolväten (PAH), svaveldioxid och marknära ozon.
Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i en gas, Exempel på aerosol är rök, dimma – och luftföroreningar. Luftburna sotpartiklar kommer från ofullständig förbränning av olika bränslen, till exempel från vedeldning och olika bränslen i fordon. Dessa partiklar, så kallade PM (particulate matter), kan ha olika storlek och är därmed olika farliga vid inandning.
PM2,5 är partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer i diameter. Dessa kommer främst från förbränning från trafik och industrier.
PM10 är grövre partiklar, upp till 10 mikrometer i diameter, som till största delen kommer från slitage av vägbanan, till exempel på grund av dubbdäck.
Källa: Wikipedia
Bild: Chris Robert, Unsplash
– Även vid förhållandevis låga halter, som de vi har i Sverige, så kan man se en ökad sjuklighet och fler döda de dagar när halterna är höga, och människor som bor i områden med sämre luft har större risk att dö i förtid även i Sverige. Man uppskattar att cirka 5 000-8 000 människor dör i förtid varje år i Sverige på grund av dålig luft.
Koppling mellan luftföroreningar och demens
Anna Oudins forskning kretsar främst kring luftföroreningars påverkan på hjärnan på olika sätt. Till exempel har en av hennes studier visat att det finns en koppling mellan den genomsnittliga halten av luftföroreningar vid bostadsområdet och risken för att utveckla demens.
– Vi kunde se att 16 procent av demensfallen kunde ha trafikföroreningar som bidragande orsak. Vi kunde se ett statistiskt samband också vid förhållandevis låga värden, säger hon.
Studien gjordes genom att jämföra data från personer som ingår i en befintlig studie som pågått i Umeå sedan slutet av 80-talet, Betulastudien, med den genomsnittliga halten av luftföroreningar vid bostadsadressen.
– Man ser liknande resultat från många länder, och labbstudier som stöder sambandet, men det är fortfarande ett ganska nytt forskningsområde och därför krävs det fler studier, menar Anna Oudin.
Betulastudien har följt Umeåbor i 25 år
Betulastudien är en longitudinell studie av åldrande, minne och demens som pågått i Umeå sedan 1988. Syftet är att bestämma riskfaktorer för och tidiga prekliniska tecken på demens. Deltagarna i studien testades, intervjuades och undersöktes medicinskt och psykologiskt vid sex tillfällen under 25 års tid.
I en annan studie undersökte hon kopplingen mellan föroreningshalterna i olika bostadsområden med antalet uttag av psykofarmaka hos barn och unga upp till 18 år.
– Vi såg väldigt tydliga samband med två grupper av psykofarmaka, men här skulle jag gärna göra en ny studie och undersöka exakt vilka läkemedel som hämtades ut. Vi kunde inte gå in i detalj i statistiken och se vilka läkemedel det rörde sig om, men i grupperna hittar man bland annat sådana för ADHD, antidepressiva och sömnmedel. Det kan vara en liten grupp som styr hela resultatet, så det vore väldigt intressant att ta reda på, säger Anna Oudin.
Fler studier på G om luftföroreningar och psykisk hälsa
Hon tror att vi de närmaste åren kommer att få se många nya forskningsresultat på kognitiv utveckling och psykisk hälsa, då det just nu genomförs många studier kring detta.
– Vi vet att luftföroreningar troligen kan orsaka inflammation i kroppen och orsaka oxidativ stress, vilket kan leda till en rad olika sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, säger Anna Oudin.
Men åter till demens. Man vet att luftföroreningar ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, men är det detta i sig som leder till ökad risk för demens? Forskare på Karolinska institutet publicerade 2020 en studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology, som visar på ett samband mellan just dessa faktorer.
Såg starkt samband mellan demens och stroke
– Vi kunde statistiskt visa att om man redan har haft exempelvis hjärtsvikt, hjärtinfarkt, kärlkramp eller åderförkalkning och liknande, så finns det en ännu högre risk för att utveckla demens. Det starkaste sambandet såg vi med stroke, säger Petter Ljungman, en av författarna till studien.
För att få fram detta resultat utgick forskarna från en väletablerad ålderdomsstudie i Stockholm, SNAC, och valde ut 3 000 personer som inte hade någon demens i början av studien. Därefter följdes de med jämna mellanrum upp med kliniska undersökningar under upp till elva års tid. Under denna tid utvecklade totalt 364 personer i studien en demenssjukdom. Med hjälp av data på luftföroreningar vid bostaden kunde man sedan beräkna risken för demens utan eller med de andra sjukdomsbilderna.
Så mäts luftföroreningar där du bor
En del studier använder sig av uppmätta halter av luftföroreningar i olika bostadsområden. Detta görs ofta för att kunna studera sjuklighet och dödlighet från dag till dag och se om det finns ett samband, till exempel att dödligheten ökar de dagar då halterna av partiklar är höga.
Studier i den här artikeln har istället använt sig av modellerade halter av luftföroreningar, det vill säga modeller för hur luften är. Dessa baserar delvis på mätningar, men mest på emissionsdatabaser – med information om utsläppskällor, såsom vägar, fabriker, kaminer etcetera, och på spridningsmönster/väderfaktorer.
SMHI tar fram dessa data, utom i Stockholm där Stockholms miljöförvaltning sköter detta.
Här kan du själv gå in och titta på statistik för olika orter:
– Vi vet sedan tidigare att patienter med stroke (den typ som består av mikroproppar i hjärnan) får skador på hjärnan som kan leda till demens. I studien kunde vi statistiskt se just det, att en av vägarna till demens är via hjärt-kärlsjukdom och stroke. Risken för demens visade också ett starkare samband vid lägre halter och planade av vid högre nivåer.
Sotpartiklar från trafik ökar risken för stroke
En annan studie som Petter Ljungman lett, och som publicerats i Environmental Health Perspectives, visar att en tydlig riskfaktor för att utveckla stroke är sotpartiklar från trafiken. Detta har visats även i tidigare studier gjorda i mer förorenade städer, men risken finns även vid låga nivåer som de som finns i Sverige. I studien följde man 115 000 personer boende i Stockholm, Göteborg och Umeå.
– Budskapet i den här rapporten är att trots att man har låga nivåer så är det viktigt att samhället jobbar på att få ner halterna till så låga nivåer som möjligt. Det finns ingenting som talar för att det finns några säkra tröskelnivåer, som de som satts upp av EU och WHO till exempel, säger Petter Ljungman.
En ny, stor europeisk studie, där Petter Ljungman och Karolinska institutet samarbetat med bland annat Helmholtz Zentrum München, bekräftar forskningsresultaten. I studien, som publicerats i The Lancet planetary health, följdes totalt 137 000 personer från sex olika studier i Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland under i genomsnitt 17 år. Det visade sig att risken att drabbas av stroke ökade med 10 procent för varje ökning på 5 mikrogram per kubikmeter av små partiklar i luften vid bostaden. Forskarna såg också en koppling mellan ökad risk för stroke och mängden kvävedioxid och sotpartiklar.
– Det kan vara så att känsliga individer drabbas redan vid låga nivåer. Sedan skulle det kunna finnas en anpassningsförmåga till högre halter. Lite som att i början av sommaren känns 22 grader väldigt varmt, medan det längre fram inte känns så farligt, säger Petter Ljungman.
WHO har satt snävare gränsvärden för luftkvalitet
Nyligen kom Världshälsoorganisationen, WHO, med nya riktlinjer för luftkvalitet. Bland annat sänktes det högsta riktvärdet för genomsnittlig halt av kvävedioxid från 40 till 10 mikrogram per kubikmeter luft.
– Det är en rejäl sänkning och det är välkommet, säger Petter Ljungman.
I studierna kan man inte se någon absolut gräns för vad som skulle vara en säker luftkvalitet, men sänkningen är en klar förbättring, menar Petter Ljungman. Han påpekar också att EU håller på att se över sina riktvärden för luftkvalitet, något som skulle få större effekt i praktiken, eftersom dessa inte bara är rekommendationer som de som WHO ger, utan bindande.
– EU:s riktvärden ligger betydligt högre än WHO:s. Till exempel så ligger gränsen för små partiklar, PM2,5, på 25 mikrogram per kubikmeter, medan WHO:s rekommendation har sänkts från 10 till 5 mikrogram.
Att WHO sänkt sina riktlinjer menar han är ett tydligt budskap också för Sverige.
– Det stödjer det som vetenskapen visar, att luften inte är tillräckligt ren för att skydda vår befolkning.
WHO:s riktlinjer för luftkvalitet
Förorening
Tidsspann
År 2005
År 2021
PM2.5 µg/m³
Årsmedel
10
5
Dygnsmedel
25
15
PM10 µg/m³
Årsmedel
20
15
Dygnsmedel
50
45
Ozon µg/m³
Säsongshögsta
–
60
Per åtta timmar
100
100
Kväveoxid µg/m³
Årsmedel
40
10
Dygnsmedel
–
25
Svaveloxid µg/m³
Dygnsmedel
20
40
Kolmonoxid mg/m³
Dygnsmedel
–
4
Luftföroreningar kan påverka spridningen av virus
Med coronapandemin har forskningsvärlden plötsligt ställts inför många nya frågor. Bland annat hur lätt viruset sprids i luften och om luftföroreningar kan underlätta spridningen. Bland annat har en studie vid universiteten i Bologna, Bari och Trieste visat på ett statistiskt samband mellan dagar med hög halt av partiklar i luften och antalet smittade av coronaviruset i norra Italien. Men vad detta samband beror på är oklart.
Bild: Ahmed Zayan, Unsplash
Jakob Löndahl är docent i aerosolteknik vid Lunds universitet och forskar på luftburen smittspridning och aerosoler – alltså små partiklar som svävar runt i en gas, vanligtvis luft, såsom rök eller dimma. På Skånes universitetssjukhus har han tillsammans med sina kollegor tagit prover för att mäta om viruset finns i luften och i så fall var och när det sprids. Resultaten är ännu inte slutgiltigt publicerade, men kan komma att bidra med vägledning för när man i vården behöver använda skyddsutrustning eller inte.
Coronaviruset överlever i luft
– Vi vet att coronaviruset överlever i luft och att det efter inandning kan nå ställen i kroppen som kan infekteras. Däremot saknas fortfarande mycket experimentella data kring smittrisk via inandning i samband med olika typer av vård och hur effektiva vissa skyddsåtgärder är i praktiken, säger han.
Flera studier runt om i världen har hittat samband mellan luftföroreningar och ökad spridning av covid-19. Exakt vad det beror på är oklart. Det finns en viss samvariation mellan luftföroreningar och väderparametrar som temperatur, vind och luftfuktighet. Och klimatförhållanden påverkar hur lätt många luftvägsvirus sprids. Men luftföroreningar har också många effekter på kroppen som kan tänkas bidra till en ökad infektionskänslighet, såsom försvagning av lungans immunförsvar, ökad risk för hjärt-kärlproblem, inflammation och förträngningar i luftvägarna och nedbrytning av celler i lungan.
– Det verkar troligt att luftföroreningar kan förklara åtminstone en del av skillnaden i dödlighet mellan olika regioner, säger han.
Klimatarbetet ger renare luft
Just nu pågår FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow. Troligtvis kommer arbetet med att hejda klimatförändringarna också påverka luftföroreningarna positivt på sikt.
– Kopplingen mellan luftföroreningar och klimatet är ju tydlig, då de båda drivs av en gemensam källa: förbränning från bilar, skepp, industrier och så vidare, säger Petter Ljungman.
Han tillägger att minskade halter i luften kommer att synas på klimatet längre fram, medan vissa förbättringar för hälsan kommer synas betydligt snabbare.
– Vissa saker får effekt direkt, som färre fall på akuten av hjärtstopp, medan andra saker får effekt senare, såsom olika sjukdomsprocesser i kroppen såsom cancer och åderförkalkning.
Text: Madeleine Johansson på uppdrag av forskning.se
Bilderna är medvetet förnedrande. Den unge mannen sitter på golvet i en lägenhet påtvingad typiska ”kvinnokläder”.
Det var i april 2020 som rapparen Nils Grönberg, med artistnamnet Einár, kidnappades av flera män från olika kriminella gäng. Bilderna och filmerna användes för att pressa artisten på pengar. När han inte betalade publicerades såväl stillbilder som videor på sociala medier. Flera av kommentarerna anspelade på brister i mod och manlighet.
… satt och grät som en kahbe.
Han vågar it ens göra motstånd ha.
Einár återupprättade sin manlighet i rappen
Kort efter kidnappningen släppte Einár ett nytt album, Unge med mycket energi. På titellåten försökte han återupprätta den manlighet som kidnapparna ville förminska.
Och alla som snackar skit, ni vet själv att jag är man
Om man klarar nåt sånt där är man långt ifrån en fjant, ey
Jag står ändå kvar, jag är lejon, du är lamm, ey
I slutet av oktober sköts Einár till döds av okända gärningsmän.
Gängen kompenserar med hård manlighet
Inom gängforskningen finns flera begrepp för att beskriva den syn på manlighet som finns i gängmiljöer; ”hypermaskulinitet”, ”machismo”, ”protestmaskulinitet”. Jari Kuosmanen, nyligen pensionerad professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, föredrar begreppet ”kompensatorisk manlighet”. Det fokuserar mer på en dynamisk process än på ett tillstånd.
– Det är inte vem som helst som ansluter sig till gängen; det är killar som hamnar utanför tidigt på grund av familje- eller skolförhållanden och söker sig till gängen som de uppfattar som sin nya familj. Där skapar de kompensatoriska manliga strategier för att komma till vissa positioner – både i gänget och i samhället.
Vad är det som ska kompenseras?
– Många män med maktställning i samhället är socialt framgångsrika med goda ekonomiska resurser. Positionen är också kopplad till fysiska egenskaper och kapacitet, som ger makt och status. De här killarna har inte detta, utan kompenserar med hjälp av sina fysiska företräden, hård manlig karaktär och våld. Med hjälp av dessa resurser skaffar de sig tillhörigheter och lyxvaror som speglar institutionell makt och ekonomisk status.
Jari Kuosmanen började studera manlighet och maskulinitet för över trettio år sedan när han forskade om prostitution. Därefter intervjuade han finska män som flyttade till Sverige, bland annat om deras relation till manlighet. Den senaste tiden har han studerat män i gängkriminalitet.
Kriminella gäng hyllar ”ledare” och ”soldater”
I boken Bland bröder och fiender har han och två kollegor intervjuat 20 män som har velat lämna sin kriminella bana och gängen, samt 40 personer som arbetar i myndigheter och frivilligorganisationer med dessa män. Han beskriver de manliga ideal som finns hos gängen som dubbla. Dels finns de värden som gärna lyfts fram av gängen, som broderskap och lojalitet. Dels finns den hårdare, auktoritära manligheten – som inte sällan bidrar till att bröder blir varandras fiender.
– Vi har tittat på vilka manligheter som uppskattas i gängen. Det är ”ledaren”, han som kan hålla ihop en grupp, och det är ”soldaten”, framför allt nu när det är krig mellan olika grupper. Att ha skjutit ihjäl någon gör att man stiger på farlighetsskalan och närmar sig de mest åtråvärda manliga positionerna i dessa sfärer.
Måste försvara sitt anseende
I en sådan miljö är du en riktig man om du kan försvara dina rättigheter och ditt anseende. Svarar du inte på en oförrätt så har du förlorat kampen som råder både mellan individer och olika grupperingar.
De som tillhör kriminella gäng är nästan uteslutande män. I den miljön har våldsbrotten, framför allt skjutningar, ökat kraftigt. I samhället i stort har däremot unga mäns brottslighet minskat, enligt forskning från Stockholms universitet. En förklaring som har lyfts fram är förändrade mansnormer, att det aggressiva beteendet inte längre betraktas som lika rimligt och attraktivt hos det stora flertalet.
Hur kan man påverka värderingarna hos gängmedlemmar?
– Normer och värderingar är viktiga. Det visar till exempel forskning i Colombia där det är naturligt att göra ”karriär” i gäng. Men det gäller inte för pojkar i starkt katolska familjer, där föräldrarna aktivt tar avstånd från kriminalitet och gäng. Det är inte bara normer som bidrar till denna positiva utveckling, utan framförallt att föräldrarna visar på faktiska möjligheter att skapa ett annat liv.
Gangsterrap gör reklam för våldsam livsstil
Den som vill förändra sin manlighet mot mjukare former i gängmiljön får inget stöd av gangsterrappen, som har blivit allt populärare – bland annat genom Einár och hans kidnappare: två av de som dömdes för kidnappningen är också kända rapartister.
– En viss typ av gangsterrap är ju positiv reklam för den här livsstilen, men hur mycket den påverkar viljan att ansluta sig till, eller ingå i ett gäng, borde det forskas mer om.
Att förmå män i gängmiljö att ta till sig en annan slags manlighet kan också innebära en risk, menar Jari Kuosmanen, eftersom det kan vara livsfarligt att visa sig svag i en miljö där just karaktärsstyrkan och våldskapitalet är centrala värden.
Omvärdering av manliga ideal kan motverka gängkriminaliteten
– Alla avhopparverksamhet borde arbete med att omforma och nyansera de manligheter som männen utvecklat i dessa hårda kriminella miljöer. Men det känns som att det finns både ointresse och motstånd i Sverige att arbeta med den manliga identiteten – även om kriminalitet och framförallt gängkriminalitet är främst manliga domäner.
Anna Hedlund, forskare i socialantropologi vid Lunds universitet, publicerade tidigare i år studien ”Ingen förtjänar att dö”. Studien är baserad på djupintervjuer med sex personer i Malmö som befinner sig i en kriminell miljö. Även om syftet inte var att studera maskulinitet så var det ett tema som stack ut i nästan alla intervjuer. Det handlar bland annat om föreställningar om mäns maskulinitet kopplat till vapen, spänning och våld.
– Många lyfter fram att det är viktigt att ha attityd och skaffa sig ett våldskapital, säger Anna Hedlund.
Gängmedlemmarna vågar inte prata om hur de mår
I samtalen med Anna Hedlund kunde många prata om att de har ångest och mår dåligt, men det är inget som de pratar öppet om inom gänget.
– Där ska de ha den här tuffa attityden och vara avstängda känslomässigt, säger Anna Hedlund.
Anna Hedlund har fortsatt att intervjua personer i den här miljön; denna gång pratar hon även med yngre killar som inte ingår i ett gäng men befinner sig i riskzonen. Flera av dem håller på med musik, och där är det kommersiellt gångbart att sprida en viss bild.
Musiken romantiserar vapen och våld
– Det är många unga som hittar på allt möjligt för att det säljer, men det är oroväckande att det finns det här romantiserandet kring vapen och våld.
Ett annat ämne som kommer fram i nästan alla Anna Hedlunds intervjuer är heder. Vikten av att inte tappa ansiktet, att det skulle vara värre än de handlingar man begår.
– Vad det innebär är något som jag kommer att titta närmare på nu, säger hon.
Anna Hedlund har genomfört ungefär 40 intervjuer och studien ska vara färdig i början på nästa år.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Klimatkompensation innebär enkelt uttryckt att ett utsläpp av växthusgaser på ett ställe, kompenseras med en klimatpositiv insats på ett annat.
En sådan klimatpositiv insats kan till exempel vara pengar till bygge av en vindkraftpark som ersätter kolkraft, eller kanske att hjälpa till med att plantera skog som tar upp koldioxid ur luften – och kan utgöra en så kallad kolsänka.
Den mesta klimatkompensationen utförs av västerländska aktörer via projekt i utvecklingsländer i Afrika och Asien. Och klimatkompensation har varit en viktig del av marknadsföringen för många företag under några år. ”Vi kompenserar fullt ut och har nollnettoutsläpp”, kan det heta.
Nyplanterad skog kan utgöra kolsänka, men ingen vet hur länge träden får stå kvar.
Men fungerar det att klimatkompensera bort koldioxiden?
Frågan är komplex, och den har flera svar. Det finns två förhållningssätt:
De som talar emot menar att klimatkompensation tar fokus från det viktigaste: att minska de totala utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Och föder tanken att det går bra att fortsätta som vanligt, om man kompenserar för utsläppen.
De som talar för klimatkompensation håller med om att vi måste få ner utsläppen, men att kompensationsprojekten är ett viktigt verktyg i det arbetet.
Det är inte svårt att hitta forskare som är tveksamma till hela idén om klimatkompensation.
– Tiden kan ha sprungit ifrån själva idén om att kompensera för våra utsläpp, säger Eva Lövbrand, som är biträdande professor vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
”Vi måste minska de faktiska utsläppen”
Begreppet nettoutsläpp står för skillnaden mellan de klimatutsläpp man faktiskt gör och de man kompenserar.
– Frågan är om vi har råd eller tid att kompensera. Fenomenet har lite spelat ut sin roll. Vi står vid ett vägskäl, där idén om nettoutsläpp kan leda fel. De rika länderna måste gå igenom en strukturomvandling för att långsiktigt minska klimatutsläppen inom alla samhällssektorer. Vi kan inte köpa oss fria från omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Eva Lövbrand.
– Klimatkompensation som idé härstammar från 1990-talet då vi trodde att vi hade mer tid på oss.
Det här är invändningar som Eva Lövbrand grundar på det kalla faktum att vi med dagens utsläppstakt kommer att missa målet från Parisavtalet grovt, det vill säga att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Detta enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.
Ett status quo – det vill säga om koldioxidutsläppen från min flygresa sugs upp av skogsplantering någonstans i Afrika – är det inte mycket vunnet med längre, menar hon.
Så vad ska vi göra för att nå klimatmålen?
– Vi måste alla hjälpas åt att få ner de globala utsläppen. Klimatkompensation leder bort från det målet, och får oss att tro att någon annan kan minska utsläppen åt oss, säger Eva Lövbrand.
Det finns några grundläggande krav på de projekt som ska kompensera för våra utsläpp:
De måste bidra med en nytta som inte hade blivit till annars. Om man exempelvis investerar i vindkraft i Indien som skulle ha byggts i alla fall så har man inte åstadkommit någon förändring.
Kan vi flyga till sol och värme, utan att bidra till ökade koldioxidutsläpp?
För det andra ska inte ett klimatkompenseringsprojekt ”läcka”. Läckage innebär ungefär att de utsläpp man äger sig förhindra uppstår någon annanstans istället. Om man till exempel planterar skog på gammal betesmark så kan det leda till att betet bara flyttar, och att ett annat skogsområde försvinner.
Det tredje kravet handlar om varaktigheten. En nyplanterad skog fungerar som en kolsänka eftersom de växande träden tar upp koldioxid från luften. Men ingen kan garantera hur länge träden får stå kvar. Och varje nytt träd blir då i princip bara ett sätt att flytta utsläppen framåt i tiden.
Plantering av skog osäker koldioxidsänka
Madelene Ostwald, som forskar kring skog och markanvändning på Chalmers i Göteborg, kan ge exempel på flera skogsprojekt från Afrika och Asien som har visat upp stora brister i alla de här tre avseendena, och det är svårt att beräkna de exakta vinsterna i form av minskade utsläpp från ett projekt, eftersom osäkerheterna i beräkningarna är många.
– Så länge man driver projekten enbart med målet att få bort kol så blir det fel. Ingen av de människor som är lokalt direkt berörda har just det som motivation. Det måste till något annat, till exempel att det ger mer mat, eller högre inkomst. I projekt som funkar finns det sådana vinster.
– Det finns massor man kan göra som privatperson i stället för att klimatkompensera. Att inte flyga, att minska sin köttkonsumtion, satsa på elbil och mycket annat, säger Madelene Ostwald.
Nollnettoutsläpp och klimatneutral – vad innebär begreppen?
Nettoutsläpp är skillnaden mellan de utsläpp man faktiskt gör och det man gör för att minska utsläppen.
Bruttoutsläpp: de faktiska utsläppet av växthusgaser.
Nollnettoutsläpp: Om man till exempel släpper ut 1000 ton koldioxid på en bilresa och planterar träd som binder upp 1000 ton koldioxid blir det 1000-1000=0.
Klimatneutral används ofta synonymt med nollnettoutsläpp, men betyder egentligen att en person, företag eller produkt inte åstadkommer någon klimatpåverkan överhuvudtaget. Då räknas förutom växthusgaser, också biogeofysiska effekter – exempelvis att skogsplantering gör jordytan mörkare och därmed sämre på att reflektera solens strålning.
Klimatpositiv: används för en person eller ett företag som klimatkompenserar för mer än 100 procent av sina utsläpp. Det kan misstolkas som att en en så kallad klimatpositiv produkt per automatik är bra för klimatet, trots att den ger höga bruttoutsläpp av växthusgaser.
Kolsänka: När upptaget av koldioxid i träd och mark är större än den mängd växthusgaser som avges (på grund av till exempel avskogning, skogsbränder eller naturlig nedbrytning).
Negativa utsläpp kallas det när man med hjälp av teknik tar upp mer koldioxid från atmosfären, än man släpper ut. Exempel på negativa utsläppstekniker är skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle (Bio-CCS) och infångning av koldioxid från luften (DAC).
Klimatkompensation som affärsidé
Det krävs en grundlig dokumentation och granskning för att certifiera projekt för klimatkompensering, så att den som betalar ska veta att det håller vad det utlovar. Och det är erkänt svårt att mäta effekterna.
Men klimatkompensation har trots de här svårigheterna blivit allt viktigare för företag som gör anspråk på att ta klimatfrågan på allvar, snarare än för enskilda konsumenter. Det säger Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Just nu är det en stor och snabbt växande efterfrågan på projekt från större företag, säger han.
Det handlar då inte i första hand om att locka konsumenter att köpa enskilda ”klimatsmarta” produkter, utan om företag som vill minska klimatpåverkan från hela sin verksamhet enligt klimatmålen.
Företag luddiga om sin klimatkompensation
– Men det gäller att veta vad de klimatkompenserande företagen pratar om, säger Kenneth Möllersten.
Företagen borde kommunicera vad man faktiskt har för utsläpp, hur mycket man klimatkompenserar och vad men klimatkompenserar med.
Det finns ingen gemensam term. Vad betyder det exakt att man kompenserar? Vilka växthusgaser handlar det om? vilka utsläpp? är det kompensationsprojekt med hög kvalitet eller är de mer tveksamma? kompenserar man bara eller jobbar man hårt med att få ned de egna utsläppen och kompenserar ovanpå det?
– Man borde berätta mer, och bli mer transparent, tycker jag.
Minska de egna utsläppen är grejen
Att handla second hand spar på klimatutsläpp.
Samtidigt har regelverken för hur bra projekt ska utformas och certifieras blivit allt mer standardiserade, säger Kenneth Möllersten.
Kritiken mot klimatkompensation har i grunden två skilda utgångspunkter. För det första handlar det om osäkerheten i vad projekten åstadkommer, eller att de påverkar lokalbefolkningen negativt.
– Det andra är att de i värsta fall fungerar som ett sätt att glömma att vi faktiskt måste minska de egna utsläppen radikalt, och inte bara ”kompensera bort” vår konsumtion.
– Det finns trots allt många projekt som fungerar bra, säger Kenneth Möllersten. Jag har själv arbetat med flera.
Spisar sparade bränsle och arbete
Ett exempel på bra klimatkompensering är införandet av effektiva ved- och träkolspisar i länder som Zambia och Malawi, menar Kenneth Möllersten.
– De här spisarna ersätter matlagning över öppen eld, och spar både bränsle och arbete. Det är insatser som aldrig skulle genomförts utan pengar för klimatkompensation.
Och även Kenneth Möllersten betonar att klimatkompensation inte ersätter verkliga nedskärningar av de totala utsläppen, men att klimatkompensation är ett sätt för företagen att driva på utvecklingen.
– Problemet med Parisavtalet är att ambitionerna på lång sikt är bra – att vi ska hålla uppvärmningen till 1,5-grader – men konkreta åtgärder i närtid alltför låga. Ländernas åtaganden under de kommande åren räcker inte till.
Hur ska man då tänka när man själv handlar mat eller planerar sin semester?
Madelene Ostwald på Chalmers vill inte ge några råd mer än att man ska tänka på hur det man köper är tillverkat och transporterat.
– I dagsläget anser jag att det är dumt att prata om kompensation – det leder fel och tar fokus från det som är viktigt, nämligen att få ner de fossila utsläppen, säger hon.
Klimatkompensation – vem hittade på det?
I Kyotoprotokollet (avtal inom ramen för FN:s klimatkonvention från 1997) finns ett begrepp som förkortas CDM, Clean Development Mechanism. Det innebär i korthet att företag i rika länder i väst kan investera i klimatvänliga åtgärder i utvecklingsländer. Och räkna in de utsläppsminskningar som blir resultatet satsningen – som kompensation för sina egna utsläpp.
Efter hand har systemet under FN:s kontroll kompletterats med ett frivilligt system där oberoende organisationer certifierar de klimatvänliga projekten, det vill säga, ser till att de verkligen utförs som det är sagt, och att de har utlovad effekt. Några av de mer etablerade certifieringarna är Gold Standard, VCS, Plan Vivo med flera.
Övergången från Kyotoprotokollet till Parisavtalet 2015, innebär en ny situation för klimatkompensation. Parisavtalet ersätter CDM med en överenskommelse som gör det möjligt för alla länder att samarbeta om utsläppsminskningar. Och att alla länder, också utvecklingsländer sätter mål för hur de ska bidra till minskade utsläpp. Det innebär att det blir svårare för aktörer i rika länder att använda projekt i fattigare länder för att kompensera utsläpp, när också de fattigare länderna har ett eget intresse av att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar.
Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se
Vad tycker du om att det snart är dags för vintertid?
– Det är bra. Vi behöver morgonljuset under årets mörkaste månader. Låt oss säga att vi skulle ha permanent sommartid, Stockholm skulle då ha 70 dagar om året då solen skulle gå upp efter klockan nio. När vi har vintertid går solen aldrig upp efter klockan nio.
Varför behöver vi morgonljus?
– Morgonljuset ser till att vår dygnsrytm blir tidigarelagd. Bland annat kommer kroppstemperaturen att öka tidigare på morgonen och produktionen av sömnhormonet melatonin att starta tidigare på kvällen och göra oss sömniga. Då ökar sannolikheten att vi kommer i säng ”i tid”, vilket ökar sömnlängden och förbättrar sömnkvalitet.
Morgonljuset har också fördelen att vi kommer i gång lättare under dagen. Ljuset gör oss omedelbart pigga och dämpar påslaget av melatonin. Är vi aktiva på morgonen drar vi också nytta av stresshormonet kortisol som börjar höjas redan vid tre-tiden på morgonen och hjälper oss att vakna.
Vi måste komma ihåg att det ljus som dagsljuset ger är mycket starkare än det elektriska ljuset. Om jag går ut en molnig dag på vintern får jag 5 000 lux. Normen för ljus inomhus är 50 lux och det ger ingen som helst biologisk påverkan.
Men det är många som förespråkar sommartid som normaltid, hur ser du på det?
– Till att börja med vore det ett gigantiskt experiment med folkhälsan. Det är faktiskt något vi aldrig har levt med. De allra flesta människor drar åt kvällspigghet. Därför är morgonljuset det vi verkligen behöver i samhället eftersom det gynnar återhämtning. Vi har redan problem med sömnbrist och anledningen är att många inte kan somna på kvällen. Med evig sommartid skulle det bli ännu svårare att somna.
Hur skulle hälsan påverkas?
– Vi skulle missa en timmes dagsljus på förmiddagen och det skulle leda till att vi försenar vår biologiska dygnsrytm som faktiskt är 24,2 timmar. Med ljusare eftermiddagar blir vi mer aktiva på eftermiddagen, vi får svårare att somna och ännu fler skulle lida av konstant sömnbrist eftersom vi behöver gå till arbete och skola samma tid som vanligt. Risken för depression skulle öka eftersom sömnbrist kan vara en inkörsport till depressiva tillstånd.
Vintertid stämmer med soltiden, borde vi ha det jämt?
– Det vore bättre än evig sommartid. Men min prioritering är solklar. Behåll det vi har idag. Det är bättre än innan tidsomställningen infördes 1981. Nu har vi det bästa av två världar. Med sommartid får vi extra ljus på kvällarna utan att morgnarna blir mörka och med vintertid har vi ljusa morgnar.
Är forskningen är överens eller finns det resultat som pekar i andra riktningar?
– Här är vetenskapen enig. Forskarna vill ur hälsosynpunkt värna om morgonljuset och har också lämnat in flera remissvar till EU om de negativa följderna av att ta bort tidsomställningen.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Sverige testade sommartid första gången 1916
Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året för att bättre utnyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren då det ändå är så ljust.
Sverige införde sommartid på försök 1916, 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades.
Först år 1980 införde vi sommartid igen i landet. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid; den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober.
Källa: Wikipedia
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
