Forskning om utbildning & skola

Trots brist på resurser och ständiga hot om nedläggning erbjuder glesbygdsskolor en trygg lärmiljö där elever i behov av extra stöd är inkluderade. Men det är en sårbar verksamhet. Det visar Gerd Pettersson i en ny avhandling vid Umeå...

Historia förmedlas ofta med nationen som utgångspunkt, något som kan skymma förståelsen för hur migration och kulturmöten format dagens samhälle. Målet för forskningsprojektet ”Det gemensamma rummet” är att ta fram...

Skolans plats och rykte. Det är faktorer som har stor betydelse för hur ungdomar och föräldrar använder det fria skolvalet. Och som riskerar att leda till både elevsortering och skilda framtidsmöjligheter. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap...

Genom att använda digital teknologi i skolans miljöundervisning blir komplexa analyser och observationer åtkomliga på nya sätt. Samtidigt är de digitala redskapen långt ifrån självinstruerande. Samspelet med läraren är därför viktigt,...

Barn med två utlandsfödda föräldrar presterar generellt sämre i skolan än barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det väljer de oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet och har högre ambitioner. Förklaringen kan...

Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem lägger ofta skulden på sig själv om varför det går dåligt i skolan, visar nya rön. Det är problematiskt då det tar bort ansvaret från skolan, menar Mats Anderberg, lektor i pedagogik vid...

Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften PLOS One.

Man bör vara försiktig med att förenkla vid användandet av flernivåanalys av internationella kunskapsmätningar. Det visar Inga Laukaityte, som undersökt skolans internationella kunskapsmätningar en ny avhandling vid Umeå universitet.

En ny rapport om samverkansmötena kring elever med funktionsnedsättning visar att det sällan handlar om riktig samverkan. Den samverkan som finns mellan specialpedagoger, vårdnadshavare och skolor präglas av en otydlighet när det gäller bland annat uppdrag, syfte,...

Arbetet som lärare i religionskunskap är komplicerat. Religionsundervisningen är mångfacetterad, inte minst mot bakgrund av alla de aspekter av religion som debatteras idag, även i media. Dessutom finns det inom lärarutbildningen olika åsikter om vad som är...

Nyligen gav Skolinspektionen grönt ljus för könsuppdelade idrottslektioner på en muslimsk friskola. Beslutet har satt fingret på en fråga som går bortom religion. Håkan Larsson, professor i idrott vid GIH, menar att ytterst lite görs för att...

Kött ger inte bara näring utan används också för att bygga relationer och markera status i klassen. Det visar Ingela Bohm i en ny avhandling vid Umeå universitet där hon har studerat hur elever och lärare pratar om mat i skolämnet hem- och...

Små barn som både har problematiska personlighetsdrag och samtidigt olika sorters beteendeproblem löper ökad risk för att få bekymmer senare i livet. Det framgår av Louise Frogners avhandling. Hon efterlyser en bredare syn på vilka faktorer som...

Flera olika metoder behövs för att förstå multiplikation bättre. Den upprepade additionen är djupt rotad hos elever idag. När de får hjälp att se samband i matematiken, kan kunskap kopplas ihop och användas mer effektivt. Det visar Kerstin Larsson i...

Tänk långsiktigt när det gäller satsningar på barn och ungdomar. Det kan ta upp till nio år innan det betalar sig – men det är det värt. Det visar nationalekonom Mattias Persson i sin avhandling där han bland annat studerat ett särskilt...

Elever ska kunna använda kritiskt tänkande i historieundervisningen för att nå högsta betyg, men tillgången till lektioner i att tänka kritiskt varierar stort. För att nå idealet behövs förändringar i styrning och praktik. I en...