Forskning om natur & teknik

Sverige importerar en stor mängd ätbara svampar, speciellt exotiska svampar som shiitake och kungsmussling, trots att vi har väldigt goda förutsättningar att producera dessa. Nu visar forskare vid SLU att det går att effektivisera svampodlingen ytterligare och...

Moderna DNA-baserade metoder ger oss en helt ny inblick i samspelet mellan olika arter i naturen. Forskarna kan i detalj avslöja vem som äter vem, vem som pollinerar vilken blomma och vem som lever på vems hud eller fjädrar.

Enzymet Pfh1 är ett så kallat helikas, som är involverat både i att vira ihop dna-spiraler och att veckla ut dem. Därmed skyddar enzymet arvmassan mot skador och instabilitet, som i sin tur är starkt kopplat till sjukdomar som cancer.

De svenska landslagen i alpint och längdskidåkning kan inom en snar framtid få möjlighet att testa så kallade smarta plåster. I plåstren lagras information om viktiga kroppsfunktioner. En bredare målgrupp för de smarta plåstren kan till exempel bli...

Den nya tallskadegöraren Diplodia sapinea chockade svenska skogsägare 2016. Nu visar forskning att det i huvudsak är snabbväxande, törstiga tallar i torkstressade bestånd som drabbas. Och att omfattningen kan begränsas om skadorna upptäcks i tid.

Säkrare vägar och minskad bränsleförbrukning. Det är målet med intelligenta transportsystem. Men för att fordon, väginfrastruktur, trafiksignaler och andra trafikanter ska kunna kommunicera effektivt med varandra behövs standarder. Det har Nikita Lyamin...

En transistor i organisk elektronik som både kan lära sig och har såväl kort- som långtidsminne har utvecklats av forskare vid Linköping universitet. Tekniken innebär ett stort steg mot att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

En svensk patient med amputerad hand har fått världens första fingerfärdiga och kännande handprotes implanterad. Från titanimplantaten i underarmsbenen drogs elektroder till nerver och muskler, som både samlar in signaler som styr en robothand och förser den...

Över 5 000 svenskar har opererat in ett mikrochip under huden – för att underlätta i vardagen. Många tror också att vi med hjälp av teknik kan ta oss bortom svaghet, åldrande och till och med döden.

Det är bara dyngbaggar som kan navigera med hjälp av polariserat månsken. Skalbaggarna är så ljuskänsliga att de till och med klarar att navigera i en stad med allt sitt störande ljus - förutsatt att det är fullmåne.

Omfattande forskningssamarbete mellan forskare i Tyskland, England och Sverige har bidragit till ett helt nytt angreppssätt vid studier av partikelbildning i atmosfären. Upptäckten av hur luftföroreningar interagerar med varandra påverkar bland annat klimatmodellering.

En allvarlig skadeinsekt på barrträd i östra Nordamerika – en vecklarfjäril som vid massförekomst kan kaläta mängder av barrträd över stora områden – sprider sig norrut. Klimatet visar sig vara en viktig utlösande och...

Det är viktigt att vägmärken och vägmarkeringar syns bra i trafiken. VTI har i fältstudier bedömt läsbarhet och synbarhet av vägmärken. Man har också tagit fram en metod  för att bedöma synavstånd för vägmarkeringar.

Höga halter av marknära ozon minskar skördarna av jordens viktigaste grödor. Minskningen är ett globalt problem. Alla de globalt viktigaste grödorna, vete, ris, majs och soja är känsliga för höjda halter av ozon men även andra grödor...

Fossilt bajs från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Därför drar forskare slutsatsen att den tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som snarare förknippas med...

Chockvågor i plasma kan vara oerhört energetiska fenomen som återfinns överallt i universum. Rymden kring jorden utgör ett unikt laboratorium där vi kan studera hur chockvågor i plasma fungerar i detalj.