Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
En enda mikroresonatorkam i stället för tiotals lasrar
Varje gång vi skickar e-post, twittrar eller streamar en video, är vi beroende av laserljus för att överföra digital information i ett komplext nätverk av optiska fibrer. Tiotals högpresterande lasrar krävs för att fylla upp bandbredden. Nu visar...
-
Skalbagge ger dieselmotorn en ny chans
Forskare i Lunds har utvecklat en ny reningsteknik som tar bort skadliga kväveoxider, NOx, ur dieselmotorns avgaser. Tekniken är inspirerad av en ovanlig insekt, Bombardierskalbaggen, som skrämmer bort fienden genom att spruta ut en het, giftig vätska från baken.
-
Stärkelse lika bra som plast i matförpackningar
Livsmedelsförpackningar i papper behöver en skyddsbarriär för att hindra vatten eller syre att tränga in. Oftast är den gjord av plast. En blandning av lignin från ved och stärkelse från exempelvis potatis eller majs kan fungera lika bra, visar...
-
Aspars anlag för anpassningsförmåga
Aspar har förmågan att snabbt anpassa tidpunkten för lövfällning och invintring till den dagslängdsrytm och det klimat som råder på en viss breddgrad. Det visar genetiska studier som tar avstamp i aspens vandring norrut efter den senaste istiden.
-
Sjöborrar saknar ögon – ser med fötterna
Går det att se utan att ha ögon? Ja, faktiskt. Sjöborrar är tillsammans med ormstjärnor de enda djur som kan se utan ögon. Synen sitter i sjöborrens tentakelliknande tubfötter.
-
Tång på tallriken – bra för tarm
Tång är inget vi brukar äta i vår del av världen, men kanske framöver. Växten är näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter, vilka antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar...
-
Kiselalgerna små, ack så viktiga för klimatet ändå
Så små men med stora uppgifter. Kiselalgerna står för stora delar av syret vi andas och är viktig föda. De har också förmågan att transportera kol från atmosfären ner i djuphavet med hjälp av närsalter. Ny forskning visar att de...
-
Tid tillsammans gav inlagda för psykvård hoppet åter
Att personalen umgicks med patienterna i gemensamma aktiviteter en timme per dag utan att samtidigt ha andra arbetsuppgifter gjorde att patienterna kände sig mer sedda och gav dem hopp om återhämtning. Det visar en studie från Umeå universitet.
-
Magnetfält behövs inte för att skydda en planets atmosfär
Man har tidigare trott att ett globalt magnetfält är nödvändigt för att skydda en planets atmosfär från att blåsas bort av solvinden och försvinna ut i rymden. Till exempel har det anförts att det är för att Mars saknar magnetfält...
-
Forskning om effekterna av agilt arbete
Att arbeta agilt, det vill säga lättrörligt och smidigt och med tät kundkontakt, har blivit det gängse arbetssättet inom området mjukvaruutveckling. Arbetssättet har dock begränsningar och utmaningar. Forskare vid BTH har studerat effekterna av det...
-
Solbadande karpar trotsar naturens lagar
Inte bara ormar, ödlor och insekter värmer sig i solen. Även fiskar kan höja kroppstemperaturen genom solbad – tvärtemot vad forskare hittills trott. Högre kroppstemperatur får fiskarna att växa snabbare.
-
Forskare har kartlagt bottentrålningens ”fotspår”
Forskare har utvecklat metoder som kan beräkna trålfiskets påverkan på bottenmiljön – fiskets fotavtryck – och som kan bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart fiske efter bottenlevande arter som räka, havskräfta, plattfisk...
-
Bakteriofager räddade bakteriers liv
Varje dag infekteras och dödas en stor del av alla bakterier i världshaven på grund av bakteriofaginfektioner. Men också det motsatta sker. Forskare har undersökt hur bakteriofager, i stället för att döda bakterierna, överför gener som...
-
Delfinens hemlighet vägen till bättre ekolod och ultraljud
Delfiners ultraljud består inte av en signal utan av två. Därmed får de en mer exakt information om omgivningen. De nya rönen kan leda till effektivare sonarer och ekolod, skarpare ultraljudsbilder – och att delfiner skonas från mänskligt buller.
-
Bananflugan lägger inga ägg i lejonbajs
Allra helst lägger bananflugan ägg i övermogna marulafrukter. Avföring från växtätare går också bra – däremot blir det blankt nej till rovdjurens exkrementer. Bananflugan använder doft- och fuktsinne för att hitta rätt...
-
Fjärrkontroll för aggressivitet funnen
Hög aktivitet i en tidigare okänd grupp hjärnceller kan kopplas till aggressivt beteende hos möss. Med ljus (optogenetik) kan vi styra aggressionen genom att antingen stimulera eller hämma dessa celler. Resultaten ökar förståelsen för de biologiska...