Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Skridskois på sjön kan öka metanutsläppen
Ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av den kraftfulla växthusgasen. Det visar forskare vid SLU, som skottade en sjö i norra Jämtland i tron på det...
-
Högupplöst karta över flodslätter kan avslöja översvämningsrisker
Att identifiera områden som kan komma att översvämmas är avgörande för utveckling och skydd av landområden nära bebyggelse. Nu finns den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Kartmodellen kan ge en mer...
-
Blandskogar ger mer – men det gäller att blanda rätt!
Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men vilka trädslag ska man blanda? En ny analys visar att gran-björkskogar är bäst i norr medan tall-björkskogar gynnar fler...
-
Ändrade renlighetsideal i klimatkrisens spår
Vi använder mycket vatten, energi och tvättmedel för att passa in i ett förväntat renlighetsideal. En stor del av vår miljöpåverkan är osynlig, gömd i vardagsrutiner såsom tvätt, dusch och diskning.
-
Beröring och doftsignaler viktiga i majsplantans försvar
När en majsplanta vidrör en annan planta aktiverar den ett försvarssystem som gör den mindre lockande för bland annat bladlöss. Plantan utsöndrar dessutom kemiska substanser som sprider sig och får plantor längre bort att också gå i...
-
Permafrosten blir allt varmare
Permafrosten har blivit 0,3°C varmare under det senaste decenniet. Det visar en studie som sammanfattar mätresultaten från mer än 150 borrhål runtom i Arktis, på Antarktis och i bergsområden med permafrost. De stigande permafrosttemperaturerna beror framför...
-
Bristfällig kunskap hotar dna-mångfalden i Östersjön
Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå följs inte i skyddade områden i Östersjön. Dålig kunskap hos regionalt ansvariga är en orsakerna. – För att hjälpa de särpräglade östersjöarterna...
-
Matinsekter bör födas upp på ogräs
Insekter kan bli ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur. Men det är inte självklart att matinsektsindustrin blir bra för miljön. Det gäller att ha koll på vilka arter som är lämpliga för...
-
Tung bajsmolekyl kan ge plastflaskan flera liv
En ny, fossilfri, bioplast håller på att se dagens ljus. Enligt labb-experiment är den slitstarkare än både vanlig plast och annan bioplast och är potentiellt bättre skapt för återvinning.
-
Gallrad ungskog kan bli viktig energiråvara lokalt
Med dagens marknadsläge, och ny effektiv drivningsteknik, skulle gallring av unga, täta skogsbestånd kunna stå för betydande mängder biomassa till vissa av de svenska fjärrvärmeverken. Den bedömningen gör Lars Sängstuvall i en avhandling...
-
Så kan ekonomiska styrmedel klara miljöhoten i antropocen
Globala miljöproblem kan hanteras med hjälp av styrmedel som koldioxidskatter, bygg- och tekniknormer och stöd till ny teknik, menar svenska miljöforskare. Men flera miljöproblem måste adresseras samtidigt – och många olika forskningsområden samarbeta...
-
Bättre luft i miljömärkta förskolor
Inomhusluften i miljömärkta förskolor innehåller lägre halter av hälsofarliga kemikalier än luften i en förskola byggd utan miljöcertifiering. Valen av byggnadsmaterial är avgörande för kvaliteten på inomhusluften.
-
Avföring förklarar antibiotikaresistens i miljön
Utsläpp av av tarmbakterier från avföring kan ofta förklara den ökning av resistenta bakterier som hittas i miljöer påverkade av människor. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Försämrad genetisk mångfald ökar hotet mot den östliga låglandsgorillan
Den östliga låglandsgorillan har på några generationer förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Detta gör de redan hotade gorillorna ännu mer sårbara.
-
Vintergröna ris breder ut sig i fjällvärlden
Vintergröna ris, som lingon och kråkbär, ökar i omfattning på tundran i arktiska miljöer. Riset har på många platser fördubblat sin utbredning, visar ny forskning.
-
Osäkert om skogens tillväxt ökar i ett varmare klimat
Kan ett varmare klimat leda till en långsiktigt ökad tillväxt i svensk barrskog, och därmed ökad inlagring av kol? Modellbaserade studier har antytt detta, men nu visar den första långtidsstudien att det inte alls behöver bli så. Orsaken är troligen...