Miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Vågkraft kan ge mer energi än sol och vind
Det finns en oerhörd kraft i havsvågor – men den är inte helt lätt att tämja. Ända sedan 1700-talet har människan försökt utnyttja vågkraft men ännu inte lyckats fullt ut i stor skala. Själva styrkan i kraften är en av flera utmaningar.
-
Diklofenak – läkemedel med rätt att döda
På 1990-talet dödade diklofenak nästan alla gamar i Indien. Substansen är godkänt i EU, och finns i några av våra vanligaste smärtstillande läkemedel som Voltaren och Eeze. Forskare har hittat stora mängder diklofenak i skånska vattendrag.
-
Ett samhälle utan ekonomisk tillväxt – funkar det?
Det kan bli nödvändigt att bryta dagens konsumtionstrend för att hushålla med jordens resurser. Men nolltillväxt kan öppna för ett samhälle som både är mer hållbart och samtidigt mer tillfredsställande att leva i, enligt forskare som undersökt vad som händer om tillväxten avstannar.
-
Om män reste som kvinnor
Män kör i snitt två mil mer än kvinnor per dag. Om män anammade kvinnors resvanor skulle koldioxidutsläppen minska och klimatet må bättre. Forskare tror dock inte på att lära gamla hundar sitta, utan hoppas på den yngre generationen. Där går trenden mot minskad bilism.
-
Golfströmmen kan ha orsakat värmeböljan
En svensk studie pekar på att Golfströmmen har saktat in. Förändringar i strömmen kan vara orsaken till värmeböljan sommaren 2018.
-
Dioxinrening kan ge lönsamma firrar i Östersjön
Östersjöfisk innehåller så höga halter av dioxin att det borde vara förbjudet att äta, enligt EU. SLU-forskaren Karin Wiberg har kartlagt var det giftiga ämnet kommer ifrån. Nu är frågan hur halterna bäst ska minskas.
-
Biff, fläsk eller fågel – får vi äta kött för miljöns skull?
Mindre kött på tallriken är ett måste för att klara klimatet. Nu anas ett trendbrott, för första gången på länge minskar svenskarnas köttkonsumtion. Samtidigt behöver vi fler betesdjur för att nå målen om biologisk mångfald.
-
Koldioxiden ska fångas in och återanvändas
Forskare vid Luleå tekniska universitet använder biokemiska metoder för att fånga in koldioxid från industrier. Målet är att koldioxiden sedan ska omvandlas till etanol eller baskemikalier med breda användningsområden.
-
Guldläge för allt elskrot
Världens största mobiltelefontillverkare vill använda återvunna material, men vet inte hur det ska gå till. Det vet däremot svenska forskare som kommit fram till att det går att utvinna både guld, silver och sällsynta jordartsmetaller ur tidigare värdelöst avfall.
-
Så sabbar superhjältarna planeten
Att vara en superhjälte är inte bara bara farligt och dyrt, det är också jättedåligt för planeten. Hur mycket energi drar Ironmans raketskor, hur bränsleeffektiv är Batmobilen och vad består Spindelmannens väv av?
-
Mild eller sträng vinter? Därför är långtidsprognoser svåra att göra
I början av november prövade SVT-meteorologen Nitzan Cohen ett nytt grepp – en prognos för hela vintern. Långtidsprognoser är ett hett forskningsområde men än så länge långt ifrån en exakt vetenskap.
-
Bättre stadsplanering minskar risken för översvämningar
Varmare klimat leder till mer vattenånga i luften och därmed kraftigare regn. Att kunna ta hand om stora vattenmassor blir allt viktigare vid utformningen av städer, för att undvika stora översvämningar, menar experter. Både i Sverige och runtom i världen.
-
Nykomlingarna i Östersjön går inte att stoppa
Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av mänsklig verksamhet och som sprider sig kraftigt. Då kallas de...
-
Orimliga mängder avfall
I takt med att konsumtionssamhället framstår som allt mer ohållbart höjs röster för en cirkulär ekonomi där allt, inklusive avfall, har ett syfte. EU är redan övertygade, men detsamma kan inte sägas om forskarvärlden.
-
Gammal bomull blir nya tyger
Flera miljoner ton textilavfall förbränns eller deponeras årligen inom EU. En försvinnande liten del går till återvinning. Befintliga tekniker sliter på fibrerna, vilket gör att man måste blanda in nya jungfruliga material för att plaggen ska hålla. Nu kan dock svenska forskare vara på...
-
Hett under ytan – Djibouti snart självförsörjande på grön el
Djibouti håller sakta på att slitas isär av kontineltalplattorna. Vulkanutbrott har följts under jordytan där magman sprutat horisontellt längs med sprickorna och på många platser är vattnet som bubblar upp till ytan så hett att det kokar. Nu ska det lilla landet på Östafrikas kust...