Miljö & klimat

Tillgång till mat är avgörande för vår överlevnad. Men vad händer om det blir krig, eller en längre kris? Stadsodlingar kan vara ett sätt att dryga ut livsmedlen. Men det krävs en vilja – från både politiker och samhälle.

– Med tanke på hur bråttom det är för klimatåtgärder spelar varje möte roll, säger Markku Rummukainen, klimatforskare och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC.

Återställ våtmarkerna! Slagorden handlar inte så mycket om att förmå politikerna att göra något som de inte vill, utan om att det går för långsamt. Men vilka hinder finns det för en snabb återställning av våtmarkerna?

Träd kan skydda människor när vattenmassor löper amok. Fler träd på rätt ställen kan mildra, och till och med förhindra en översvämning, menar forskare.

Miljöaktivister stör Mello och Let’s dance, blockerar vägar och stoppar flygplan. Nu försöker forskare förstå om protesterna gör någon skillnad.

Vindkraftverk kan få renar att svälta. Gruvor klyver samebyar. Tusentals suktar efter det redan hårt belastade renbeteslandet. Men ingen visar på hur allt ska få plats, eller hur man ska handskas med samiska rättigheter, säger konfliktforskaren Kaisa Raitio.

Om 25-30 år går det att flyga med gott samvete igen, menar forskare som utvecklar biobränslen för svensk luftfart. Men vi kommer att flyga mer sällan, och med större hål i reskassan.

En miljon arter är hotade. Men människan överlever även om sjätte massutdöendet blir ett faktum, menar forskare. Liksom kackerlackor, kråkfåglar och råttor.

Lupin och jätteloka översvämmar vägrenarna, parkslide väller in från grannens tomt, vi trampar illa på vassa jätteostron. Allt fler främmande invasiva arter invaderar och hotar den biologiska mångfalden. En lösning är att äta upp dem.

I Sverige har antalet dagar med hetta över 30 grader mångdubblat, skogsbränder, översvämningar och torka ökar i intensitet. Sommarhalvåret kommer med extremväder förr eller senare, men är vi beredda?

Klimatomställning kräver elektrifiering. Och elektrifiering metaller till batterier, solceller och vindkraftverk. Men vill vi ha fler gruvor?

När vi komposterar vårt organiska avfall gör vi en insats för miljön – eller? Faktum är att det kan vara tvärtom: en kompost som sköts på fel sätt släpper ifrån sig växthusgaser. Den japanska metoden bokashi har däremot låga utsläpp, visar forskning.

Storpack får oss att köpa mer än vi kan äta. En tredjedel av alla livsmedel slängs i soporna. Matsvinnet måste minska och bra förpackningar kan vara ett sätt, menar forskare.

Snart tändas tusen juleljus. Varje år bränner svenskarna cirka 18 000 ton ljus, de flesta runt jul. Men är det så klokt egentligen? Vi frågade Aneta Wierzbicka, forskare vid Lunds universitet som länge har studerat hur levande ljus påverkar inomhusluften.

Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än...

Får man flyga till Teneriffa eller Cypern om man klimatkompenserar? Och är det okej att köpa oxfilé från Brasilien om mjölken vi dricker lovar nollutsläpp? Nej, det är för sent att förlita sig på klimatkompensering om vi ska nå klimatmålen, säger forskarna.