Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Missförstånd kan göra transportfirmor till miljöbovar
Typen av samarbete avgör om logistikbranschens gröna krav ska bli möjliga för transportfirmorna att leva upp till. Ibland är långvariga avtal nyckeln, men ibland är bara utbyte av kunskap effektivare.
-
Modeller för beräkning av mikroplastspridning behöver förbättras
Trots att däckslitagepartiklar bedöms vara den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige behöver befintliga modeller för att beräkna spridning av mikroplaster i naturen utvecklas för att kunna simulera däck- och vägslitage.
-
Global klimatpåverkan om Arktis permafrost tinar
Om det bara blir några grader varmare i Arktis kan permafrosten tina, lagrat kol frisättas och omvandlas till växthusgaser med en global klimatpåverkan som följd. Genom att undersöka sediment från botten på Arktiska oceanen kan forskare se hur tidigare...
-
Räcker fisken åt både fiskare och fåglar?
Havsfåglarna i Östersjön hotas av ett ökande fiske. Forskare har beräknat fiskbehovet för topp-predatorerna och jämfört med fiskeriförvaltningens mål för hållbart fiske. Resultatet visar att fisken räcker till både fiskare och...
-
Skogsskador – inte bara älgarnas fel
Skogsskadorna väger tungt när det beslutas hur många älgar som ska skjutas och var. Men mängden tall och antalet andra hjortdjur måste också tas med i beräkningarna, om skadorna på tall ska kunna minskas på ett effektivt sätt, visar forskning...
-
Forntida klimatkatastrof speglar extrem torka idag
En plötslig klimatförändring orsakade ekologisk kollaps i Centralasien för 34 miljoner år sedan. Öknen spred sig över låglandet och den biologiska mångfalden drabbades hårt, och nu riskerar samma sak att hända igen.
-
Plasten måste få nittionio liv
Plast är ett gissel för miljön, men också helt nödvändig för att vi ska nå fram till det koldioxidneutrala samhället. Den paradoxala slutsatsen drar en forskargrupp vid Lunds universitet. En lösning på dilemmat kan vara plast med längre...
-
Delar av Amazonas regnskog riskerar tippa över i savann
En större del av Amazonas regnskog riskerar att överskrida ett oåterkalleligt tröskelvärde, en så kallad "tipping point". Det skulle innebära att regnskogen får ett savannliknande ekosystem, skriver Stockholm Resilience Center i ett...
-
Svenska grisar ligger bättre till än grisproducenten
Grisarna har det bättre i Sverige jämfört med genomsnittet i Europa. Men när svenskt griskött utvärderas från ett socialt hållbarhetsperspektiv, och jämförs med andra länder, är det i stället grisproducenten som ligger sämst...
-
Parklind och pepparrot sparas som kulturarv
Bourbonrosen Pipar Hans kommer från Fagersta. Pepparroten Wallen är från Enköping. Och de båda parklindarna som valts ut att bli bevarade i Nationella genbanken är insamlade i Skåne och Uppland går att spåra tillbaka till 1770-talet respektive...
-
Resistensgener i gran kan knäcka rotrötan
Svampen rotticka, som orsakar rotröta, är det svenska skogsbrukets värsta gissel. Forskare från SLU har nu identifierar flera gener i gran som bidrar till resistens mot rotröta. Förhoppningen är att generna kan användas som markörer för att enkelt...
-
Växter och svampar kan rädda framtida försörjning
Växter och svampar kan vara lösningen på stora framtidsutmaningar med brist på mediciner, livsmedel och energi. Det visar en ny stor rapport från Royal Botanic Gardens Kew, där forskare från Göteborgs universitet och Botaniska trädgården i...
-
Så minskar du matsvinnet – forskarens enkla tips
29 september 2020 är det premiär för FN:s nyinstiftade Internationella matsvinnsdagen. En bra dag att se över sitt eget matsvinn, menar Helén Williams, docent miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, och ger 6 enkla tips på hur man startar en...
-
Så samarbetar alger och bakterier om maten
Alger och bakterier interagerar på ett sätt som inte tidigare varit känt, till exempel kan de anpassa sig efter varandra och dela näringsämnen mellan sig istället för att konkurrera. – Algen och bakterien väljer varandra, de råkar inte bara vara...
-
Fågelbajs motor i kretslopp mellan liv i hav och på land
Svalor äter inte fisk. Trots det har fisken i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. Havsfåglarna – och deras spillning – utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina...
-
Skogsbränder gynnar hotade skalbaggar
Under flera år efter den stora branden i Muddus nationalpark 2006 har forskare från SLU studerat hur skalbaggssamhället har förändrats. Det visade sig att hotade och brandberoende skalbaggar fortfarande hittades i brandområdet – mer än ett decennium efter...